Utvecklingsprojekt

Ull som resurs startade redan 2018 som ett samarbetsprojekt i Halland för att hjälpa och stödja företagen att ta tillvara den stora mängd ull som destruerades. Under ledning av Hushållningssällskapet Halland genomfördes en kartläggning av den regionala ullproduktionen.

Resultaten för våra sortförsök i ekologisk foderspannmål finns offentligt. För att få hjälp att välja rätt sort krävs återkommande sortprövning av de marknadssorter som erbjuds.

Sveriges riksdag har beslutat att livsmedelsproduktionen ska öka, vilket blir alltmer viktigt för Sverige och resten av världen – viltskador påverkar den utvecklingen.

Vildsvinsstammen i Sverige ökar lavinartat och skapar stora problem i lantbruksgrödor. Majs är en gröda som ofta blir drabbad genom att vildsvin välter plantorna och äter upp majskolvarna. Höjden på grödan gör att vildsvinen känner sig skyddade och därför gärna uppehåller sig där. Höjden på grödan gör att det också är svårt att övervaka när angreppen börjar.

Syftet med projektet är att förbereda och starta en nationell organisation och arena som kan ge företag, organisationer och olika intressegrupper i Sverige ökade möjlighet att stärka samarbetet i frågor som rör ull.

Användningen av biostimulanter ökar snabbt i lantbruket. Underlaget för att bedöma lönsamheten i användningen är dock begränsad. Ett projekt i vårkorn genomfördes under två år för att ge ett bättre underlag. Dessutom jämfördes två organiska gödselmedel.

Tidigare observationer från testodling tyder på att saffran kan odlas i Skåne med mycket hög avkastning. Saffran kan, i så fall, på sikt bli en exportvara som genererar stora intäkter till svenska odlare. För att noggrannare undersöka ekologisk svenskodlad saffrans avkastning och odlingsförutsättningar startades i oktober 2019 ett fältförsök i ekologisk saffran på Helgegården i nordöstra Skåne.

LEVA är ett koncept för förstärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning och är en del i en större riksomfattande satsning i ett samarbete mellan Havs-och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Sveriges fem vattenmyndigheter, Länsstyrelsen och LRF.

Vildsvinskött och annat viltkött sägs många gånger vara ett klimatsmart kött. Utgångspunkten är att viltet finns oavsett mänsklig inverkan och det är en naturlig del av ekosystemet. Påståenden om viltköttets klimatfördelar bygger dock på ett begränsat faktaunderlag och antaganden. Därför behövdes bättre kunskapsunderlag för att kunna veta när viltkött verkligen är klimatmässigt bra.