Sättra Gård brukar idag över 1000 ha och arealen har ökat successivt, vilket innebär att det finns fält som har brukats med Sättrametoden under olika antal år, 3–20 år 2020. Tidsspannet vill vi nyttja för att undersöka hur den minskade jordbearbetningen har påverkat biologisk aktivitet, antalet daggmaskar, mullhalt, kolinlagring och kväveinnehåll samt maktstrukturen som bland annat påverkar genomsläppligheten av vatten. Vi har i maj 2021 studerat och tagit jordprov i sju höstvetefält som brukats olika länge med Sättremetoden samt i två höstvetefält som plöjts under de två senaste höstarna för att vetenskapligt undersöka jordens karaktär och egenskaper.
Metoden kräver färre överfarter än vid konventionell bearbetning med plöjning och harvning. Vi kommer även att undersöka skillnaden i arbetsbelastning och klimatavtryck genom att analysera bränsleförbrukning och antalet arbetstimmar per hektar, vilket genererar minskad miljöbelastning och lägre kostnader för lantbrukaren. Ytterligare miljövinster med minskad jordbearbetning på hösten är att mineraliseringen i marken blir högre om den är bevuxen, vilket innebär samt ett minskat behov av kvävegödsling samt bättre struktur (mjukare mark) med en jord som är mer porös och lucker. Lantbrukarna upplever en helt annan ”stuns” i marken som brukats länge med Sättrametoden. Ytterligare fördelar är bibehållen eller ökad skörd, jorderosionen minskar drastiskt, obefintliga problem med skorpbrytning samt mindre stenplockning.
Om en mellangröda sås in på hösten före en vårgröda ger det en längre säsong för kolinlagring. Om det ingår baljväxtarter i fröblandningen bidrar de till kvävefixering som ger kväve till efterföljande vårgröda samt att vissa arter, även icke-baljväxtarter, kan ge bättre jordstruktur tack vare djupa pålrötter. På Torsåker, Axfoundations gård som brukas av Sättra Gård, ska vi så demonstrationsodlingar med mellangrödor i maj 2021 och efter skörd 2021 för att undersöka hur fröblandningarna fungerar i höstvete samt hur några utvalda markegenskaper förändras, såsom kväveleverens och struktur.