På våren sår lantbrukaren så snart jorden reder sig då temperaturen i jorden är låg. Grödor som stråsäd och åkerböna kan gro under dessa förhållanden även om uppkomsten skulle vara mycket snabbare vid högre temperatur. Tidig sådd kan också ge ”escape”-effekter från olika skadegörare. Ogräsfrön kan också gro vid låg temperatur och förmågan varierar mellan olika arter men växlande temperatur, som ofta råder mellan dag och natt under våren, förbättrar groningen hos de flesta ogräs.
En anledning till att uppkomsten går långsamt vid temperaturer under 10°C är att många näringsämnen är svårtillgängliga för växten. Genom att behandla utsäde med mineralnäring kan det groende fröet förses med lättillgänglig näring för en snabb groning och tillväxt och därmed ge grödan ett försprång mot ogräset, framför allt mangan, zink, fosfor och kalium. Genom utsädesbehandling med näring kan grödan konkurrera med ogräs, vilket minskar behovet av mekanisk bekämpning och av herbicidanvändning.
Etableringen blir över lag säkrare då fröet/kärnan får extra kraft att växa vilket ger en säkrare etablering och en trygghet för lantbrukarna. Arbetsmiljön för lantbrukaren blir förbättrad med minskad kemikaliehantering. Miljömålet giftfri miljö uppfylls då behovet av herbicidanvändning minskar och miljömålet minskat växtnäringsläckage uppfylls eftersom en kraftig gröda tar upp mer kväve och fosfor. Utsädesbehandling med mineralnäring kan vara en viktig del av arbetet med IPM.
Projektet som pågick mellan 2018–2021 demonstrationsodlingar med vårkorn, havre eller vårvete där utsädet behandlats med endera av två näringslösningar eller en vattenbehandling och såddes i april 2019 respektive 2020, totalt 25 fält fördelade hos lantbrukare i Västmanland, Närke, Uppland, Östergötland och Skåne. Grödans utveckling och ogräsförekomsten graderas två gånger per säsong för att belysa om den utsädesbehandlade grödan har fått en fördel gentemot ogräsen. Resultatet blev entydigt i alla fält: det blev ingen ökad ogräskonkurrens eller snabbare utveckling. I de fyra vårvetefälten såg det däremot ut som om behandlingen med näringslösning hämmade uppkomst och försenade utvecklingen.
Ett av vårvetefälten var beläget på Ösby Naturbruksgymnasium utanför Sala. I detta vårvetefält samt ett annat vårvetefält i Sala Kommun grävdes tvättlappar ned första veckan i juni som en del av SM i nedbrytning, anordnat av SLU och LRF. Vid uppgrävningen på Ösby var eleverna i årskurs två på lantbruksinriktningen med samt driftledare Cecilia Jareholm. Till slut hittade vi tråden från kantsömmen och två små tygbitar. I det andra vårvetefältet utanför Sala var det tre barn och två morsor (däribland projektledaren) som både grävde ned och grävde upp tvättlappen. Resultatet var att i Ösby där det plöjts regelbundet fanns det bara sömmen och några små tygbitar kvar medan den andra tvättlappen enbart hade liten nedbrytning i fältet som inte plöjts på drygt 20 år. Försommartorkan kan vara en bov i dramat. Bidraget blev en av tolv finalister och presenterades på Hushållningssällskapet Västmanlands Facebooksida.
