Ta kontroll över ammoniakavgången för optimerat kväveutnyttjande

Sverige behöver minska sina ammoniakutsläpp för att nå EU:s takdirektiv men dagens uppföljning ger inte tillräcklig kunskap om den faktiska ammoniakavgången i fält. I det här projektet använder vi oss av två olika metoder för att beräkna ammoniakavgången vid spridning av flytgödsel i fält över tid och med hänsyn till flera olika variabler såsom vind, temperatur och gödselns pH-värde.

Den ena metoden som används i projektet bygger på en lantbrukares egna gödselanalyser samt dokumentation av var och när gödseln spridits. Tillsammans med väderdata från en lokal väderstation beräknas ammoniakavgången med hjälp av Alfam-modellen. Alfam2 är en dynamisk modell som bygger på empiriska data från över 2600 fältförsök och 70 000 mätperioder.

Det andra systemet är e-missioN, en programvara som har utvecklats i Danmark. Detta system kan kombineras med SyreN som monteras på gödselspridaren och doserar syra automatiskt vid spridning. Programmet beräknar hur mycket kväve som tillförs marken och hur mycket som avgår som ammoniak. Lantbrukaren får en spridningsfil som visar hur mycket gödselkväve som spridits per ytenhet, var gödsel är dubbelkörd eller var det finns luckor. Den här filen ger en direkt bild av gödslingseffekten. Även här bygger beräkningen på väderdata samt gödselns pH-värde som bearbetas med Alfam-modellen.

På det här sättet kan vi ta reda på hur stor ammoniakavgången är i praktiken, dels på ett större lantbruk men även på en maskinstation som har mindre möjlighet att anpassa spridningstidpunkten till väderförhållandena.

Resultaten kommer att sammanställas i en ekonomisk och en teknisk analys som visar när syratillförseln gör störst nytta, hur mycket kväve som kan sparas samt under vilka tidsfönster ammoniakavgången är som störst. Projektet ska dessutom utvärdera om spridningsfilerna kan användas som grund för kompletteringsgödsling, vilket skulle ge lantbrukaren ytterligare beslutsstöd.