Examensarbete

Hushållningssällskapet erbjuder varje år examensarbeten för studenter vid universitet och högskolor.

Våra uppdrag utgår från verkliga behov i branschen och genomförs i nära samarbete med rådgivare, lantbrukare och företag i regionen.

I mitten av december bjuder vi in till ett digitalt möte där vi presenterar årets förslag.

Tid: 10 december kl. 13.00 – 14.00
Plats: Digitalt via Teams

Teamslänk till mötet.

Lägg till mötet i din kalender.
Du kan behöva spara kalenderfilen på din dator och sedan dubbelklicka på den för att den ska lägga sig i din kalender.

Varmt välkommen att delta!

Ladda hem vår folder (pdf) eller läs mer nedan.

Mer ingående information

Område: Bygg och ekonomi

1. Ämne: Granskning av Jordbruksverkets schablonvärden för investeringsstöd i stallbyggnation

Beskrivning:

Jordbruksverket använder schablonvärden för enhetskostnader när investeringsstöd för stallbyggnation beräknas. Dessa värden har inte uppdaterats på många år, trots att byggkostnaderna i lantbruket ökat avsevärt. Av den anledning vore det givande för branschen att utreda hur mycket schablonen skiljer från verkliga kostnader.

Syfte:

Att jämföra Jordbruksverkets schablonvärden med faktiska byggkostnader i moderna lantbruksprojekt.

Förslag på frågeställningar:

  • Hur väl överensstämmer Jordbruksverkets schablonvärden med verkliga kostnader vid stallbyggen?
  • Vilka kostnadsdrivande faktorer har förändrats mest de senaste åren?
  • Hur påverkar dessa skillnader lantbrukarens investeringsbeslut?

Lämplig inriktning:

Byggteknik, lantbruksekonomi eller agrar ekonomi.

Kontaktperson:

Henrik Karlsson | Byggrådgivare

Område: Vatten

2. Ämne: Lönsamhet i bevattning

Beskrivning:

Bevattning kan vara avgörande för avkastning och kvalitet, men investeringen innebär betydande kostnader. Projektet syftar till att analysera de ekonomiska förutsättningarna för bevattning inom växtodling.

Syfte:

Att undersöka när och var bevattning är lönsam och hur den påverkar risk och stabilitet i produktionen.

Förslag på frågeställningar:

  • Vid vilka grödor och avkastningsnivåer är bevattning lönsam?
  • Hur påverkar bevattning kostnader, risk och avkastning i växtodlingen?

Lämplig inriktning:

Ekonomi, agronomi eller mark/växt.

Kontaktperson:

Inga-Lill Bergfors | Ekonomirådgivare

3. Ämne: Vattenskyddsområdens påverkan på lantbruket

Beskrivning:

Flera kommuner beslutar om nya vattenskyddsområden, vilket påverkar lantbrukets drift och investeringar.

Syfte:

Att undersöka hur dessa beslut påverkar lantbrukets ekonomi och vår livsmedelsförsörjning.

Förslag på frågeställningar:

  • Hur påverkas lantbrukets lönsamhet av restriktioner inom vattenskyddsområden?
  • Vilka ekonomiska och sociala konsekvenser uppstår för enskilda lantbrukare?
  • Hur kan kommuner och lantbrukare samarbeta för att hitta hållbara lösningar?

Lämplig inriktning:

Miljöekonomi, agronomi, lantbruksekonomi.

Kontaktperson:

Birgitta Jonasson | Miljörådgivare

Område: Växtodling

4. Ämne: Magnesium och kaliumgödsling i potatis i relation till markkarta

Beskrivning:

Det finns osäkerhet kring när Mg-tillförsel är nödvändig, särskilt när markens Mg-värde redan är högt.

Syfte:

Att undersöka sambandet mellan markkarterade värden av Mg och K och potatisens näringsupptag, med fokus på kostnadseffektiv gödsling.

Förslag på frågeställningar:

  • Hur påverkar markens Mg-nivå potatisens upptag av kalium?
  • Vid vilka nivåer blir ytterligare Mg-gödsling olönsam?
  • Hur kan markkartan användas som beslutsstöd för optimerad gödsling?

Lämplig inriktning:

Växtodling, marklära.

Kontaktperson:

Nilla Mårtensson | Växtodlingsrådgivare

Område: Försöksverksamhet

5. Ämne: Effektivisering av försöksverksamheten – från insats till nytta

Beskrivning:

Försöksverksamheten är en viktig del av Hushållningssällskapets uppdrag, men den är resurskrävande och kräver samordning mellan flera stationer. Detta arbete syftar till att kartlägga och analysera hur försöksverksamheten kan effektiviseras – från planering och utförande till resultatrapportering och nyttiggörande.

Syfte:

Att identifiera flaskhalsar, skillnader och förbättringsområden i hur fältförsök planeras och genomförs, samt ge förslag på hur arbetssätt och processer kan effektiviseras.

Förslag på frågeställningar:

  • Hur skiljer sig arbetssätt och kostnadsstruktur mellan olika försöksstationer?
  • Hur mycket tid och resurser läggs på administration jämfört med praktiskt försök?
  • Vilka delar av processen kan digitaliseras eller samordnas bättre?
  • Hur kan kunskap och resultat delas mer effektivt mellan regioner?

Metod:

Processkartläggning, tidsstudier, intervjuer och jämförelse mellan stationer.

Lämplig inriktning:

Företagsekonomi, verksamhetsutveckling, lantbruksekonomi, logistik.

Kontaktperson:

Jan-Olov Karlsson | Försöksledare

6. Ämne: Framtidens försöksverksamhet – kundvärde och affärsmodeller för en konkurrenskraftig testbädd

Beskrivning:

Den agrara försöksverksamheten befinner sig i förändring. Nya aktörer etablerar sig, digitala lösningar möjliggör mer datadrivna försök och samarbeten mellan företag, rådgivning och forskning ökar.

Syfte:

Att analysera framtida behov och marknader för agrar försöksverksamhet samt identifiera framgångsfaktorer och affärsmodeller som stärker dess värde och attraktionskraft.

Förslag på frågeställningar:

  • Vilka aktörer kommer att vara de främsta kunderna till försöksverksamhet om 10 år?
  • Vilken typ av försök eller data förväntas efterfrågas i framtiden?
  • Hur arbetar framgångsrika testbäddar i andra länder med kundnytta och samverkan?
  • Vilka faktorer bidrar till att öka attraktionskraften hos en försöksverksamhet?

Metod:

Marknadsanalys och intervjuer med aktörer inom lantbruk, industri och rådgivning.

Lämplig inriktning:

Företagsekonomi, affärsutveckling, lantbruksekonomi, marknadsföring, innovationsledning.

Kontaktperson:

Jan-Olov Karlsson | Försöksledare

Område: Digitalisering och cybersäkerhet

7. Ämne: Cybersäkerhet på gården – digital sårbarhet och behov av stöd

Beskrivning:

Digitaliseringen av lantbruket har ökat snabbt. Maskinstyrning, fjärrövervakning, sensorer och digitala system innebär både möjligheter och risker.

Syfte:

Att undersöka hur medvetna lantbrukare är om digitala säkerhetsrisker, hur skyddet ser ut i praktiken och vilket behov som finns av rådgivning eller utbildning kring cybersäkerhet.

Förslag på frågeställningar:

  • Vilka digitala system på gårdar är mest sårbara?
  • Hur upplever lantbrukare sin digitala säkerhet?
  • Vilka skillnader finns mellan olika typer av gårdar?
  • Vilka former av rådgivning eller utbildning skulle öka säkerheten?

Metod:

Enkät- eller intervjustudie bland lantbrukare.

Lämplig inriktning:

IT-säkerhet, systemvetenskap, digital affärsutveckling, lantbruksteknik.

Kontaktperson:

Martin Svärd | Affärsområdeschef för Nationell IT

8. Ämne: Kommunikation och krisberedskap – hur kan lantbrukets nås vid samhällsstörningar?

Beskrivning:

Vid större störningar i el- eller mobilnät är kommunikation en kritisk faktor. Lantbruket är särskilt beroende av snabb information vid kriser som påverkar djurhållning, vatten eller transporter.

Syfte:

Att kartlägga hur information till lantbrukare fungerar vid samhällsstörningar och hur kommunikationen kan förbättras.

Förslag på frågeställningar:

  • Hur informeras lantbrukare idag vid kriser?
  • Vilka kanaler fungerar bäst respektive sämst vid elbortfall?
  • Hur kan rådgivning och myndigheter samverka för bättre kriskommunikation?

Metod:

Intervjuer med lantbrukare, kommunala beredskapssamordnare och rådgivare.

Lämplig inriktning:

Kommunikation, samhällsplanering, landsbygdsutveckling, informationssystem.

Kontaktperson:

Anton Svensson | Beredskapssamordnare

Område: Ledarskap, ekonomi och beredskap

9. Ämne: Nyckelpersonens betydelse – ekonomisk och organisatorisk sårbarhet i lantbruksföretag

Beskrivning:

Många lantbruksföretag är beroende av en eller ett fåtal personer som bär ansvaret för produktion, ekonomi och drift. Om en sådan person plötsligt blir sjuk eller försvinner ur verksamheten kan det få stora konsekvenser.

Syfte:

Att analysera hur personberoende påverkar den ekonomiska och organisatoriska sårbarheten i lantbruksföretag och att identifiera åtgärder som stärker kontinuiteten vid personalbortfall.

Förslag på frågeställningar:

  • Hur påverkas lantbruksföretag ekonomiskt och organisatoriskt vid bortfall av en nyckelperson?
  • Finns det samband mellan dokumenterade rutiner och företagets motståndskraft?
  • Vilka faktorer (ledarskap, delegering, planering, ekonomisk struktur) minskar personberoendet?
  • Hur kan företag utveckla beredskapsplaner för personalbortfall?

Metod:

Fallstudier och intervjuer med företagsledare, kompletterat med ekonomiska nyckeltal.

Lämplig inriktning:

Företagsekonomi, agrar ekonomi, ledarskap, management.

Kontaktperson:

Ekonomirådgivare eller rådgivare inom företagsledning och organisationsutveckling