Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök 2013-15

Det långliggande odlingssystemförsöket i Önnestad med två konventionella och tre ekologiska växtföljder hade 2006-2015 fokus på grönsaksodling. Frilevande nematoder och rotgallnematoder är ett stort problem i grönsaksodling, både konventionell och ekologisk. När kvaliteten hos konventionellt och ekologiskt odlade grönsaker jämförs är det inte ovanligt att olika sorter jämförs med varandra.

I detta projekt analyserades förekomsten av rotgall-, rotsårs-, stubbrots- och nålnematoder (Meloidogyne, Pratylenchus, Trichodorus och Paratrichodorus samt Longidorus) i jordprover från försöksplatsen 2012-2016. Vidare analyserades produktkvalitet av grönsaker av samma sorter men i olika odlingssystem åren 2013-2015.

De frilevande nematodsläkten som analyserades förekom i större utsträckning i odlingssystem med vall. För rotsårsnematoder och stubbrotsnematoder hade de ingående grödorna i odlingssystemen större betydelse än om odlingssystemet var ekologiskt eller konventionellt medan antalet nålnematoder var lägre i konventionella än i ekologiska system. På grund av väldigt fläckvisa förekomster kunde inga slutsatser dras om odlingssystemeffekter på rotgallnematoder.

För de studerade produktkvalitetsaspekterna hittades inga samband med odlingssystem. Både torrsubstans-, socker- (soluble solids (Brix)) och antioxidanthalt varierade mellan år och odlingssystem men variationerna tyder snarare på skillnader i mognadsstadium än på skillnad mellan ekologisk eller konventionell odling.

Skördar mättes i försöket 2013-2014. De ekologiska skördarna av spannmål låg i medeltal på 78 % av de konventionella. Ekologisk potatis avkastade 10 % lägre än konventionell, rödbetor ca 25 % lägre, morot ca 10 % lägre medan ekologisk lök i medeltal gav ca 10 % högre skörd än konventionell. Ekologisk slåttervall avkastade ca 10 % lägre än konventionell slåttervall.

Slutrapport