Unikt verktyg beräknar kommuners försörjningsbalans i krisläge

Hushållningssällskapets historia började 1791, i en tid när lantbruk var avgörande för Sveriges välstånd då fattigdom och svält präglade landet. Kunskap om effektivare livsmedelsproduktion var livsviktig. Idag, trots förändrade förhållanden, är hushållning med jordens resurser mer aktuellt än någonsin.

De senaste årens oro i omvärlden och en verklighet med exempelvis en pandemi samt omfattande cyberattacker har fått Hushållningssällskapet att fundera mer och mer på hur vi faktiskt klarar oss lokalt – om krisen är framme.

– Vi började jobba med den här frågan 2021. Hur klarar man sig lokalt om omvärlden ställer till det? Vi började titta på hur man kunde beräkna kommuners försörjningsgrad och det blev sedan verktyget Försörjningsbalans Kommun, berättar den nationella samordnaren Sofia Alriksson.

Unik beräkningsmodell

Idag är det 52 svenska kommuner som har koll på sin försörjningsbalans – hur konsumtionen matchar livsmedelsproduktionen – tack vare verktyget, berättar Sofia. Beräkningsmodellen är unik och baseras på tillförlitlig oberoende statistik.

– Resultatet visar det aktuella läget just nu. Och det brukar vara en ögonöppnare för kommunerna.

Att få reda på det faktiska läget, försörjningsbalansen, är ett av stegen i verktyget.

– När vi presenterar resultatet får åhörarna en kartläggning av det aktuella läget kring livsmedelsproduktionen i kommunen. Det blir tydligt för kommunerna vilka risker och sårbarheter som finns, hur beroendet av livsmedelsproduktionen från andra ställen ser ut och var de står nu. I nästa steg kan vi vara med och diskutera hur de kan stärka sin beredskap, öka livsmedelsproduktionen och utöka samarbetet med närliggande kommuner och regioner, säger Sofia Alriksson.

Analyser stöttar kommunens arbete

Beräkningen kan följas upp med jämna mellanrum samt jämföras med en växande skara andra kommuner. När nya siffror släpps kan Hushållningssällskapet erbjuda en uppdatering av statistiken och presentera ett nytt nuläge för kommunen.

– Vi analyserar materialet åt kommunen och kommer med rekommendationer. Det kan exempelvis handla om strategier för att värna jordbruksmarken, se över detaljplaner, kartläggningar eller upphandlingar av lokala producenter. Det blir ett naturligt första steg för kommunal krisberedskap, näringslivsutveckling, måltidsverksamhet, samhällsbyggnad, miljö- och hållbarhetsarbete kopplat till den svenska livsmedelsstrategin.

Viktigt för samverkan

Hushållningssällskapet har kommit långt på bara några år, men arbetet med att beräkna den lokala försörjningsbalansen är egentligen bara i sin linda. En vidareutveckling för vattenförsörjning har tillkommit och från kommunerna börjar man nu ta steget ut på regional nivå.

– Det är nu en del län som köpt in verktyget för alla sina kommuner. Då gör vi – efter den kommunala beräkningen – en slutpresentation med hela länet och det är naturligtvis bra för den så viktiga samverkan mellan kommunerna, säger Sofia Alriksson och fortsätter:

– De regionala livsmedelsstrategierna säger ju faktiskt att man ska öka den lokala produktionen av livsmedel och den här kartläggningen är första steget. Samtidigt finns det ett nytt förslag, Livsmedelsberedskap för en ny tid, för att stärka den nationella beredskapen. Går det igenom kommer ytterligare ansvar läggas på kommunerna.

Sofia Alriksson menar alltså att det är ett förändringsarbete som kommunerna står inför och att Hushållningssällskapets ställning som en mångårig oberoende kunskapsorganisation inom lantbruks- och landsortsfrågor kan vägleda kommunerna i arbetet framåt.

– Samtidigt som vi fortsätter att lära oss hela tiden, inte minst om hur vi ska arbeta och utveckla verktyget. Vi får också mer och mer jämförelsestatistik att lära oss av. Det kommer vi ha stor nytta av framöver.

Läs mer om Försörjningsbalans Kommun