_______________________________________________________________________________________
42 kommuner som jobbar med sin försörjningsbalans:
Jämtlands län – Härjedalen, Berg, Östersund, Strömsund
Jönköpings län – Gislaved, Sävsjö
Kalmar län – Mörbylånga, Kalmar
Kronobergs län – Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult och Alvesta
Norrbottens län – Piteå
Stockholms län – Norrtälje
Södermanlands län – Nyköping, Strängnäs
Västerbottens län – Umeå, Vännäs
Västernorrlands län – Ånge, Sundsvall, Sollefteå
Västra Götalands län – Rätt från slätt-projektets kommuner; Grästorp, Essunga, Vara, Götene och Vänersborg
Örebro län – Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro
_______________________________________________________________________________
Med ökade oroligheter internationellt blir det allt viktigare att ha en väl fungerande nationell livsmedelsproduktion i Sverige. Eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan geografiska områden blir livsmedelsproduktion även en viktig fråga för landets kommuner. Ett första steg är att förstå hur livsmedelsproduktion och konsumtion förhåller sig till varandra lokalt och därefter se vilka insatser som kan göras.
Risk- och sårbarhetsanalys
Med Försörjningsbalans Kommun får kommunen en god kunskapsgrund för sin risk- och sårbarhetsanalys. Utifrån presentationen får åhörarna kunskap om vilka beroenden, risker och sårbarheter som är kopplade till den primära livsmedelsproduktionen lokalt. Det blir också tydligt om kommunen är beroende av livsmedelsproduktion som sker på andra ställen.
Krisberedskap och näringslivsutveckling
På längre sikt är även näringslivsutvecklingen inom livsmedelskedjan betydelsefull för krisberedskapen. Statistik på nationell och länsnivå visar inte tillräckligt tydligt hur den enskilda kommunens beslut påverkar och det är i det lokala som en förändring ofta börjar. En förbättrad försörjningsbalans handlar om utveckling av nya och befintliga företag inom hela livsmedelskedjan från primärproduktion och förädling till grossister och storkök. Det här gynnar dessutom näringslivsutvecklingen generellt i kommunen.
Oberoende statistik
Den här unika modellen har tagits fram av Hushållningssällskapet specifikt för att beräkna försörjningsbalansen hos kommuner. Utöver beroenden, risker och sårbarhet, visar modellen vilka utvecklingsmöjligheter det finns inom kommunen och presenterar tillförlitlig, oberoende statistik på ett överskådligt och illustrativt sätt. Ni får siffror på försörjningsbalansen i kommunen som kan följas upp med jämna mellanrum. Kommunen kan också få anpassade förslag på vad man kan göra lokalt för att öka krisberedskapen och utveckla näringslivet inom livsmedelsproduktion. Hushållningssällskapets rådgivare finns tillgängliga som bollplank och partner i ett fortsatt utvecklingsarbete.
Det här är ett naturligt första steg för kommunal krisberedskap, näringslivsutveckling, måltidsverksamhet, samhällsbyggnad och miljöarbete kopplat till svensk livsmedelsstrategi.
Beräkningen av försörjningsbalansen levereras med en presentation av en kunnig rådgivare som förklarar resultatet. Kommunen får till det en sammanfattning av beräkningen i utskriftsvänligt format.
Klicka på kartan till höger för att kontakta en rådgivare i din kommun!
Så här säger några av de som fått försörjningsbalansen presenterad och som också går bra att kontakta för mer information:
”Vi kände att vi hade ganska bra koll, men det blev så mycket bättre när vi fick fakta med nyckeltal från Hushållningssällskapets rapport. Det ger också en annan tyngd när någon utifrån ser på kommunen och presenterar siffrorna. Vi fick en lista med förslag på åtgärder och det vi gör nu är att titta på det vi redan har gjort inom gröna näringar och hur utfallet har blivit. När det är klart ska vi, Enter Gislaved AB och Gislaveds kommun tillsammans med en arbetsgrupp med företagare och LRF lokalt, jobba vidare med åtgärdsförslagen. Vi gör det här tillsammans.”
Ingalill Ebbesson, näringslivsutvecklare Enter Gislaved fram till juni 2023.
”Vi är jättenöjda och det var precis vad vi förväntat oss. Det blev ett väldigt bra underlag för att diskutera livsmedelsberedskap internt inom kommunen och en språngbräda för att jobba vidare framåt.”
Erika Berg, beredskapssamordnare Umeå kommun
Kontaktuppgifter: erika.berg@umea.se, 090-16 22 84
Harriet Nilsson, projektledare Näringslivsenheten Nyköping
Kontaktuppgifter: harriet.nilsson@nykoping.se, 073-801 78 43
______________________________________________________________________________
För mer information och frågor om tjänsten vänligen kontakta:
Sofia Alriksson, nationell samordnare
Tel: 070-829 30 57
E-post: sofia.alriksson@hushallningssallskapet.se
Nicklas Bengtsson, utvecklingsledare
Tel: 070-964 30 08
E-post: nicklas.bengtsson@hushallningssallskapet.se
Om Hushållningssällskapet
Inom Hushållningssällskapet arbetar vi med rådgivning till lantbrukare, landsbygdsföretagare och skogsägare i hela landet. Historiskt har Hushållningssällskapet varit delaktig i utvecklingen av viktiga samhällsfunktioner som bland annat järnväg och landsting. Vi är en oberoende rådgivningsverksamhet som bidrar till utvecklingen inom gröna näringarna genom rådgivning, fältförsök, forskning och projekt.
