Biologisk mångfald och solbruk

För att öka förståelsen för solbruk behöver vi förstå och aktivt arbeta med dess påverkan på biologisk mångfald. Under vintern har vi sammanställt forskning om biologisk mångfald i solcellsanläggningar för att i projektet ha ett kunskapsläge baserat på forskningen. Litteratursökningen har fokuserat på tre centrala frågeställningar utvalda för att guida arbetet i projektet. Dessa är:

Solbrukssystemens påverkan på intilliggande omgivning och dess ekosystem, vilka specifika arter och artgrupper kan vara av betydelse att utvärdera i olika typer av solbrukssystem samt optimering av förutsättningarna för biologisk mångfald i ett solbrukssystem.

Solbrukssystemens påverkan på intilliggande omgivning och dess ekosystem

Forskning visar att solbrukssystem kan påverka både miljön inom anläggningen och det omkringliggande landskapet, men kunskapen är fortfarande begränsad. Effekterna beror främst på var anläggningen placeras, hur den sköts och hur landskapet ser ut. Förändringar i mark, växtlighet och mikroklimat kan påverka djur och växter, både lokalt och i omgivningen. Cellrader och stängsel kan också hindra djurens rörelser. Påverkan sker både i liten skala och på landskapsnivå. Det saknas dock långsiktiga studier, särskilt i jordbruksområden. Därför bör både anläggningens storlek och landskapets karaktär beaktas i framtida analyser.

Vilka specifika arter och artgrupper kan vara av betydelse att utvärdera i olika typer av solbrukssystem

  • Pollinatörer – Avgörande för pollinering och livsmedelsproduktion. De gynnas av blomrika miljöer, men påverkas av markanvändning och brist på boplatser. Rätt skötsel i solbruk kan stärka deras populationer.

  • Fåglar – Flera jordbruksfåglar är hotade. Vissa arter kan gynnas av solbrukets struktur (skydd, föda), medan andra missgynnas beroende på artens behov.

  • Fladdermöss – Kan använda solcellsparker för jakt, men påverkas av utformning, ljus och barriärer. God insektförekomst och låg störning kan gynna vissa arter, men kunskapsläget är fortfarande begränsat.

  • Marklevande organismer – Som daggmaskar och mikroorganismer, viktiga för jordhälsa. De påverkas av förändringar i jordstruktur och fuktighet vid anläggningens etablering och brukande.

Även barriäreffekter för däggdjur, till exempel från stängsel, är en viktig aspekt att studera vidare.

Urvalet av artgrupper bör anpassas efter platsens ekologi, skötsel och vilka funktioner som ska främjas exempelvis pollinering eller markhälsa.

Optimering av förutsättningarna för biologisk mångfald i ett solbrukssystem

Solbruk kan bidra positivt till den biologiska mångfalden om anläggningen planeras och sköts medvetet. Forskningen visar att blommande växter, varierad växtlighet och ostörd mark är viktiga för att hjälpa pollinatörer. För fåglar behövs också variation i miljön, som buskar, kantzoner och skyddade platser. Effekterna av olika åtgärder varierar beroende på platsen. Samma insats kan ge olika resultat i olika landskap. Därför behövs långsiktig och platsanpassad förvaltning, gärna i samarbete med lokala aktörer. Det är viktigt att biologisk mångfald inte blir en term som ger en grön stämpel.  Lokala effekter kan verka positiva, men större negativa förändringar kan vara svåra att upptäcka i tid.

Status vid demonstrationsmiljö Varberg

På Solsidan 1 har vi i ett första steg anlagt småbiotoper som syftar till att främja biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, både vid och på åkermark. Bland insatserna finns insådder för fältfågel och pollinatörer, samt tillförd död ved, planterade buskmiljöer,  fågelholkar och en sandblotta i söderläge för marklevande bin.

Småbiotoperna är utformade för att demonstrera exempel på åtgärder eller testa åtgärder som kan genomföras i för att gynna den biologiska mångfalden eller i anslutning till solcellsanläggningar/solbruksanläggningar. Inom Solbruksprojektet ligger fokus främst på åtgärder kopplade till aktiv åkermark – inte på insatser för att till exempel gynna ängsflora i obrukade solcellsområden. Därför har vi i detta skede valt att så ett- eller fleråriga blomsterblandningar som är särskilt lämpade för brukad åkermark och inkluderas av arter från jordbruksverkets lista över arter för blommande fältkant och åker.

Foto: Varberg Energi.