Grödor och solbrukssystem

Det finns en begränsad kunskap om odling i solbrukssystem i våra nordiska förhållanden. Därför är det ett viktigt fokus i projektet att ta fram kunskap om odlingstekniker och grödor i olika solbrukssystem.

De centrala frågeställningar är:

• Går det att bedriva lönsam odling i solbrukssystem?
• Hur skiljer sig grödornas skötselbehov jämfört med öppen odling?
• Vilka grödor lämpar sig i solbrukssystem i våra nordiska förhållanden

Val av gröda

Beroende på hur solbrukssystemet är utformat kan olika grödor passa i olika anläggningar, då det finns flertalet typer av solceller som skapar olika mikroklimat. Det som också styr grödvalet är vilken jordtyp som systemet placeras på samt brukarens förutsättningar (maskiner, kunskap, avsättning för produkt mm). Därmed kommer grödvalet att behöva anpassas till de enskilda solbrukssystemen.

Vad krävs för att odlingen ska vara lönsam?

För att kunna bedriva ett rationellt lönsamt solbruk krävs det att det finns maskiner och arbetssätt som är anpassade för den speciella miljö som ett system kräver. Mycket styrs av vilket avstånd man sätter mellan solcellerna. Väljer man ett bredare avstånd, minst 12 meter och tänker odla växtodlingsgrödor (spannmål, oljeväxter, vall mm) kan man nyttja många redskap och maskiner som man använder i konventionell odling. Väljer man däremot ett kortare avstånd mellan panelerna krävs oftast någon typ av specialmaskin, alternativt mer handarbete (främst vid odling av hortogrödor). Ett alternativt sätt att öka lönsamheten i ett solbrukssystem är att integrera en eller flera högvärdesgrödor i växtföljden. Genom att öka den totala omsättningen kan detta bidra till att kompensera för det merjobb som solcellerna medför.

Utifrån de resultat som framkommit från demonstrationsmiljö Flakkebjerg kan vi se att bovete och vårvete givit bäst utfall. Resultaten behöver däremot verifieras under kommande år.