När måltiden blir en del av omsorgen
Hur kan måltider bidra till ökad livskvalitet, gemenskap och hälsa? I Kungälvs, Orusts, Marks och Lysekils kommuner har utbildningsinsatser och utvecklingsarbete gett nya perspektiv på allt från värdskap och måltidsmiljö till nattfasta och mellanmål. Erfarenheterna visar att små förändringar ofta kan göra stor skillnad.
Måltiden som aktivitet i Kungälvs kommun
Sedan hösten 2025 arbetar Kungälvs kommun med konceptet Måltid som aktivitet inom vård- och omsorgsboenden. Satsningen är ett samarbete mellan sektor Trygghet och Stöd och Samhällsbyggnad Service och syftar till att skapa en helhetssyn på måltiden samt öka hyresgästernas delaktighet och valfrihet.
Som en del av arbetet har 15 utbildningstillfällen genomförts tillsammans med Hushållningssällskapet. Utbildningarna har riktat sig till medarbetare inom både måltidsverksamhet och äldreomsorg och haft fokus på bland annat värdskap, bemötande, måltidsmiljö och måltidens betydelse för både kropp och själ.
– Måltiden ska ses som mer än näring – den bidrar till livskvalitet, gemenskap och hälsa. Utifrån Livsmedelsverkets måltidsmodell ska den vara god, trivsam, säker, integrerad och individanpassad. Den används också förebyggande för att motverka ensamhet och undernäring samt stärka välmående, berättar Louise Peterstam, enhetschef och Linda Dahlgren Schlüter, måltidskoordinator i Kungälvs kommun.
För Eleonor Schütt från Hushållningssällskapet har uppdraget varit något utöver det vanliga.
– Alla föreläsningsuppdrag är unika, men vissa är det något speciellt med. Det här är ett sådant uppdrag. Här får jag bidra med inspiration kring vikten av god service och värdskap vid måltiden för både kropp och själ – ett ämne jag verkligen brinner för.
Responsen från deltagarna har varit mycket positiv. I utvärderingarna återkommer ord som inspiration, delaktighet, gemenskap, nytänkande och måltidsglädje.
Kunskap som leder till förändring
I Orusts, Marks och Lysekils kommuner har utbildningsserier genomförts för kostombud, omsorgspersonal och andra nyckelpersoner med fokus på nutrition för äldre, nattfasta, mellanmål, måltidsmiljö och värdskap.
En viktig del i upplägget har varit att deltagarna fått prova nya arbetssätt i praktiken mellan träffarna. Nattfastemätningar, måltidsobservationer och utveckling av mellanmål har kombinerats med gemensamma diskussioner kring hur måltiderna fungerar i den egna verksamheten.
I utvärderingarna återkommer flera deltagare till hur utbildningarna förändrat deras sätt att se på måltiden:
”Måltidsobservation var en ögonöppnare.”
”Nu kan jag få dem att förstå varför det är viktigt att äta något litet innan de ska sova.”
”Vi har redan ändrat miljön hos oss med små bord – det har blivit bra hos brukarna.”
”Det blir lättare om vi alla samarbetar.”
Kommentarerna visar inte bara att deltagarna fått ny kunskap, utan också att idéerna omsatts i praktiken och börjat spridas vidare i verksamheterna.
Erfarenheter från Orusts kommun
I Orusts kommun genomfördes utbildningsinsatsen som en del av kommunens arbete med Aktiv måltid. När kommunen undersökte måltidssituationen såg man att personalens närvaro vid måltiderna hade stor betydelse för de boendes upplevelse.
Flera hyresgäster gick upp i vikt, satt kvar längre vid måltiderna och upplevde måltidsstunden som trevligare när personalen deltog aktivt i måltiden.
När Aktiv måltid senare infördes på samtliga äldreboenden genomfördes utbildningar tillsammans med Hushållningssällskapet för att stärka kunskapen kring måltider, näring, måltidsmiljö, värdskap och mellanmål.
Små förändringar med stor betydelse
Trots att utbildningarna innehållit kunskap om näringsbehov, protein, nattfasta och undernäring är det ofta något annat som deltagarna lyfter fram som mest betydelsefullt. Det handlar om bemötande. Om att skapa lugn kring måltiden. Om att sitta ner tillsammans. Om att ge den äldre möjlighet att påverka sin måltidssituation.
Som en deltagare uttryckte det:
”Nutrition för äldre är mer än själva maten och drycken.”
Och kanske sammanfattas hela arbetet bäst av en annan kommentar:
”Jag har lärt mig hur viktig maten är för våra äldre och hur maten har betydelse både fysiskt och psykiskt.”
När kunskap kombineras med praktiskt arbete, reflektion och samarbete händer något. Måltiden blir inte bara en stund för att få i sig mat, den blir en del av omsorgen, gemenskapen och livskvaliteten.
Och ibland är det just de små förändringarna som gör den största skillnaden.