Behov av olika stallar för olika produktionssystem
Omgångsvis uppfödning
För att klara en god djurhälsa ska du alltid planera för en omgångsvis produktion, där hela grupper hålls samman och sätts in i stallet samtidigt och inte blandas med några andra grisar. Vid uppfödningstidens slut när alla djur i gruppen är levererade, blir stallavdelning tom och kan rengöras. På så sätt minskar smittrycket på nästa grupp grisar. Du ska hela tiden försöka tänka förebyggande för att minska problem och ohälsa. Dessutom, en gris som mår bra växer bättre och har ett bättre foderutnyttjande.
Väljer du att ha grisarna i utedrift med hyddsystem ska hyddorna flyttas på ”ren mark” inför varje grisning eller nyinsättning av grupper på sommarhalvåret. Under vintern får hyddorna stå kvar och halmas upp eftersom det blir för kallt på marken för att flytta hyddorna.
Smågrisproduktion
Planeringen av produktionen bygger på suggans produktionscykel. Suggan är dräktig i ca 114 -115 dagar efter seminering eller betäckning. Om du har omgångsgrisning är digivningen inom eko 40 dagar, annars är det 7 veckor. Cirka 5 dagar efter avvänjning kommer suggan i brunst igen. En ny dräktighet påbörjas. En produktionscykel med 6 veckors avvänjningstid varar då i 23 veckor, vilket innebär att en sugga kan ha 2,2 kullar per år om inga störningar tillkommer.
Det produktionssystem du väljer påverkar behovet av stall och stallyta. De system som är vanligast är 3 – eller 4 veckor system, dvs. att en omgång suggor grisar var tredje vecka. Detta innebär en jämnare arbetsbelastning och oftast ett bättre utnyttjande av byggnader än om du har grisning var 6:e eller 8:e vecka. En annan nackdel med ett långt intervall mellan grisningarna är att eventuella omlöp kommer att hamna mellan omgångarna och är svårare att få tillbaka i nästa grupp.
Grisningen
Suggan flyttas ofta veckan innan grisning till en egen box, där hon ska ha gott om halm för att kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende. Boxen ska vara minst 7,5 kvm, vilket är större än grisningsboxarna i de konventionella systemen. Det ska finnas en avskild smågrishörna där du bör kunna stänga in smågrisarna. För föds det stora kullar har du möjlighet att dela kullen så att de kan dia i skift under de två första dygnen. I grisningsboxen behöver inte suggan ha tillgång till utevistelse, utan först efter tre veckor ska hon och kultingarna kunna komma ut. Är det sommar och en KRAV-godkänd produktion så ska det vara tillgång till ett bete. Men har du EU-ekologiska suggor så är det tillräckligt med en hårdgjord yta intill stallet.
Efter 10 -14 dagar ska du flytta suggan och hennes kull till en familjebox, vilket stämmer väl överens med ett naturligt beteende. I vilt tillstånd går suggan tillbaka till flocken med sina kultingar när de är 10-11 dagar gamla. Från familjeboxen har grisarna tillgång till gemensam uteyta eller bete.
I en familjebox, som är en gemensam box för flera suggor och kultingar, bör antalet suggor vara mellan 6-8 stycken. Större grupper har ett större smittryck och det är dessutom svårt att ha överblick över så många individer, därför bör du inte ha fler än 8 stycken suggor med smågrisar i samma box. Ett problem som ibland förekommer är smygbrunster hos suggor. Mer vanligt förekommande efter nyår när ljuset vänder och antalet ljusa timmar per dygn ökar. Det är äldre, feta suggor som ofta visar smygbrunst under ditiden. Det skapar både oro i gruppen och risker att smågrisarna blir trampade och skadade. Dessutom finns det en risk för att suggan som brunstar slutar producera mjölk och smågrisarna börjar korsdia. För att försöka minska antalet smygbrunster krävs det en bra foderstyrning på individuell nivå för att styra hullet på suggorna. Samt att man undviker ”luktsmitta” från brunstiga suggor eller galtar som kan stimulera till brunst. Digivande suggor utfodras och sköts alltid om först innan suggorna i betäckningsavdelningen.
Avvänjning
Vid 6 veckors ålder kan smågrisarna avvänjas. Suggorna flyttas från familjeboxen till en betäckningsavdelning och smågrisarna får stanna kvar i familjeboxen eller flyttas till en tillväxtbox. Det är viktigt att du inte blandar olika grupper utan försöker hålla grupperna intakta ända till slakt. Du kan hellre dela grupperna om det behövs och då storlekssortera grisarna för att underlätta för de mindre grisarna. Avvänjningen är ett stressmoment för grisarna även om en dessa grisarna är äldre än i konventionell produktion. Det är viktigt att smågrisarna har kommit igång att äta tillräckligt mycket foder innan suggorna och mjölken försvinner. Vissa tester har gjorts med att utfodra ensilage till avvänjningsgrisar för att minska avvänjningsproblem. I dessa tester, som är gjorda i begränsad omfattning, har resultaten varit positiva. Detta kan bero på många saker[IL1] . Det kan vara så att ensilaget ger sysselsättning och mättnadskänsla under avvänjningen, vilket kan minska stressen grisen och får den att klara perioden bättre. Eller kan ensilaget ge en bättre mag- /tarmhälsa med sitt låga pH. Men här behövs mer fakta och nya tester.
Om smågrisarna ska säljas vidare levereras de vid 11-12 veckors ålder och ska då väga igenomsnitt runt 30 kg.
Slaktsvinsuppfödning
Om du har integrerad produktion eller producerar slaktsvin så flyttar du in grisarna i slaktsvinsstallet när de är ca 12 veckor gamla. Var då noga med att du har tömt på alla grisar och tvättat stallet efter förra omgången innan en ny omgång kommer in. Det ska vara minst 5 dagars tomtid mellan grupperna för att stallet ska hinna torka ordentligt och smittor saneras. Är det så att du har några få grisar kvar i stallet som inte slaktats så är det bättre att du flyttar dessa till en ”skrotbox” i ett annan stallbyggnad för att kunna tömma och tvätta.
Alla slaktsvin ska kunna gå ut dagligen. De ska kunna böka, exempelvis i halm eller torv som finns på uteytan. Lägg helst bökmaterialet under tak för att hålla det fräscht. Grisarna brukar då välja den del av uteytan som är utan tak till gödslingplats vilket underlättar vid rengöring /skrapning av plattan. Har du KRAV-godkända grisar ska de vara ute på bete i minst 4 månader under sommarhalvåret. Ute måste det finnas ett gyttjebad så de kan svalka sig, då en gris inte kan svettas. Grisar inne på platta under sommaren får istället en dusch på uteytan, enklast genom ett sprinklersystem som styrs automatiskt vid varmt väder.
Det tar ca 15 -16 veckor fram till slakt om utslaktningen sker vid 125 kg levande vikt. Detta innebär att det blir runt 3 omgångar grisar per slaktsvinsstall med tvätt och tomtider.
Dräktiga suggor
När suggorna flyttas in i en betäckningsavdelning kan de stanna inne under en veckas tid. Vanligtvis kan suggorna semineras eller betäckas 4-6 dagar efter avvänjning. De bör sedan hållas inne i lugn och ro och skyddas för skarpt solljus under de första 4 veckorna. Suggorna måste ha tillgång till utevistelse under dessa veckor, men förhoppningsvis finns det tak att söka skydd under. När de konstaterats dräktiga efter 4 veckor så kan suggorna gå ut igen. Det bästa är att kunna hålla ihop suggor från de olika omgångar och inte blanda dem. Däremot är det viktigt att kunna dela dem så att de magra suggorna får mer foder och kan komma i ett bättre hull, medan de suggor som är kraftiga kan få en mindre foderranson. Det bästa alternativet är att suggorna utfodras i låsbara foderbås och där varje individ kan äta i lugn och ro.
För alla KRAV-godkända grisar gäller 4 månaders betesperiod mellan maj till september.
Behov av olika stallar för olika produktionssystem
För att kunna planera vilket produktionssystem som passar bäst på din gård, kan följande sammanställning över behov av antal stallar eller avdelningar vid olika system vara viktig. Förutsättningarna är att det är 6 veckors avvänjningstid, dvs. 23 veckors intervall.
Om grisningen sker i ett BB ska grisarna flyttas senast när smågrisarna är tre veckor gamla. Ofta sker flytten tidigare, redan efter 11-14 dagar. Har man en grupp som grisar under en samlad period, ett kort tidsintervall, kan det räcka med ett BB vid ett fyra-veckors system. Men det kan bli svårt att hinna tömma och tvätta mellan varje omgång, speciellt mellan sista och första gruppen då det är en veckas kortare intervall. Då kan två BB-avdelningar underlätta.
Exempelvis i ett 4-veckors system blir det 6 grupper. Det är 23 veckor mellan grisningarna vilket innebär att mellan sista och första gruppen i nästa omgång blir det bara 3 veckor (4+4+4+4+4+3=23 veckor).
Tabell 1. Djurflödesmall.
| System | Antal grupper, stycken |
Gruppsystem dvs intervall mln grupper |
Antal BB-stall |
Antal familebox- stall |
Antal tillväxtstall |
Antal slaktgrisstall |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 3-veckors | 7 | 3+3+3+4+3+3+4 | 2 | 2 | 3 | 5 |
| 4-veckors | 6 | 4+4+4+4+4+3 | 1 (2) | 2 | 2 | 4 |
| 6-veckors | 4 | 6+6+6+5 | 1 | 1 | 1 | 3 |
| 8-veckors | 3 | 8+8+7 | 1 | 1 | 1 | 3 eller 2 + skrotbox |
Strikt planering
För att få den ekologiska grisproduktionen att fungera måste du ha en mycket bra planering. Grisarna måste flyttas i tid från stallar annars kan du inte rengöra och tvätta mellan omgångar. Det är extra viktigt att hålla bra hygien och närmiljö för grisarna, så att hälsoläget är stabilt. Drabbas din besättning av många störningar och sjukdomsutbrott ska du fundera om du har tillräckligt bra rutiner. Gå igenom djurflödet steg för steg och se var de svaga länkarna är.
Dokumentera alla moment du gör, så du kan följa upp djurflödena och har koll på dina produktionsresultat. Du ska också hålla koll på foderförbrukningen i alla fall om du har KRAV-grisar. Foderförbrukningen är en viktig parameter i klimatdebatten.
Djurflödesmall för ett gruppsystem med 8-8-7 och 6 veckors avvänjningstid.
