Att använda befintliga stallar
Att tänka på vid planering av stall
Gårdens förutsättningar
När du ska ställa om till ekologisk grisproduktion är byggnadsbeståndet på gården viktigt att ta hänsyn till. Både placeringen av byggnaderna och hur arronderingen ser ut samt vilka stallösningar som finns i befintliga stallar.
Du har i princip tre alternativ, antingen
- Använda befintliga byggnader
- Nybyggnation
- Mobilt hyddsystem
Att använda befintliga stallar
Om det finns stallar på gården är ofta första alternativet att se om de går att nyttja. Stallarna måste klara vissa grundläggande krav såsom att det finns stallösningar som tillåter grisarna att komma ut dagligen samt att det går att hantera större mängder strö inne i boxarna. Naturligtvis ska det vara möjligt att sköta grisarna på ett rationellt sätt samt att smittskyddet mellan olika grupper fungerar.
Är det en KRAV-godkänd produktion ska grisarna vara på bete under minst fyra sommarmånader. Om logistiken fungerar kan djuren sova och äta inne i stallet om de bara har tillgång till betet. I planeringen bör du tänka på parasiter och växtnäringsproblematiken. Det bör vara minst tre års rotation mellan olika beten för att hålla nere parasittrycket, men gärna längre för att främst klara spolmaskangrepp.
Grisningsstall
För att kunna använda ditt grisningsstall måste grisningsboxarna vara 7,5 kvm och kunna fungera med rikligt med halm för att suggan ska kunna bygga bo inför grisning.
Att halmen är viktig i grisningsboxen visades i ett projekt ”Strategisk halmning ” som Gård och djurhälsa genomförde. Konceptet var att två dagar innan beräknad grisning fick sugga 15-20 kg hackad halm i en vanlig konventionell box. Resultatet visade fler levandefödda smågrisar, högre avvänjningsvikt samt minskat antal behandling av halta grisar. Antalet dödfödda minskade med 27% i denna studie.
Några lantbrukare har testat att ”slå ihop” två konventionella grisningsboxar till en stor. Det är sällan en bra lösning då utformningen av boxen blir sämre. En spädgris ska lätt hitta både smågrishörnan och sedan fram till suggans juver. Risken här är att smågrisarna inte hittar smågrishörnan därför den kommer för långt bort.
Efter senast tre veckor ska suggor och smågrisar flyttas till en familjebox. Smidigast är om grisarna kan gå själva till familjeboxen och du slipper att lasta djuren. Tänk igen hur du kan flytta dina grisar och att du klarar hantering på en person.
Familjeboxar och tillväxtavdelning
I en familjebox är det oftast en stallösning med en stor djupströbädd till suggor och smågrisar samt en ätpall längs en kortsida där foderautomater placeras. Här är det höga stallar som kan vara ett alternativ att använda. Byggnaden bör vara isolerad för att det inte ska bli för kallt för smågrisarna. Det är viktigt att beräkna vilket ventilationsbehov det kommer att behövas, då det är mycket fukt från både bädd och grisar som ska ventileras ut. Samtidigt måste smågrisarna ha en varm smågrisgömma som de kan går in i. Önskvärt är att ha smågrisgömman intill inspektionsgång för att lått kunna ha koll på smågrisarna. Det ska finnas plats för alla grisar samtidigt i smågrishörnan och gärna tilldelning av foder i anslutning till gömman.
Blir stallet kallt och dragit är det stor risk att grisarna gräver ner sig i djupströbädden om de känner sig ruggiga. Det blir då svårt för skötaren att ha uppsikt över alla grisar och risken är stor att sjuka grisar upptäcks för sent.
Det ska finnas vatten även till smågris, helst även vid deras foderplats på foderpallen. Under vattenkoppen ska det finnas dränering /avlopp så det inte blir stående vatten och foder som blir dåligt. Det är viktigt att det finns både tillräckligt med vattenkoppar eller nipplar och ätplatser, speciellt vid avvänjningen. Vid avvänjningen kan du komplettera med lösa fodertråg som du lyfter in i boxen. Alla grisar ska kunna äta samtidigt om du ger dem foder restriktivt.
I ett koncept med familjeboxar kommer smågrisarna att få social träning redan från 2-3 veckors ålder när suggorna med sina smågrisar flyttas samman. Detta liknar deras naturliga liv där suggan drar sig ifrån flocken vid grisning och kommer tillbaka till flocken ca 10-11 dagar senare och introducerar sina kultingar till gruppen.
Lugnt i familjeboxen.
Grisarna ska kunna komma ut på en uteplatta från familjeboxarna och vidare ut på bete om det är KRAV-grisar.
Smågrisarna kan vara kvar i familjebox eller flytta till en mindre tillväxtbox efter avvänjningen. Familjeboxarna blir stora och generösa om grisarna får stanna kvar och för de flesta är det bättre att flytta avvanda grisar till en tillväxtavdelning. Grisarna från olika boxar bör inte blandas, men kan delas upp i fler boxar om det finns behov av detta.
Dessa stallar måste kunna gödslas ut på ett rationellt sätt och kräver ofta därför en hög takhöjd så någon traktor eller minilastare kan komma in och tömma stallet. Ströning med halm kan lösas med en halmkärra på räls som dras fram genom stallet om inte halmen kan lyftas in maskinellt.
Ett stall med familjeboxar. Djupströbädd med ätpall. En gång längs ena långsidan för att enkät kunna flytta från BB till familjeboxar.10 suggor per grupp. Utgödsling box för box via takskjutsport. Källa: Byggnader för ekologisk smågrisproduktion. HS.
Stall med flexibla boxar
Ett alternativ till att ha en BB-avdelning där grisarna flyttas vid 2-3 veckors ålder till en familjebox, är att ha ett stall där suggor och smågrisar kan gå under hela digivningen. Det finns stallösningar där lösa boxar sätts upp inför grisning och plockas bort efter 10-14 dagar då det bli en stor gemensam familjebox istället. Svårigheter med dessa grisningsboxar är att de blir enklare i sitt utförande. Ska suggan stängas in i boxen måste det finnas vatten och fodertråg. Det är även svårare för lågrankade suggor eller gyltor att komma igång att äta och dricka då oftast finns det automater på en ätpall som de inte riktigt vågar stå kvar och äta sig mätta.
En fördel med boxen är att det vanligtvis blir mindre problem med smygbrunster, som stimuleras av flyttningar och förändringar.
Boxar som sätts upp vid grisning och tas bort efter ca 14 dagar.
Befintliga slaktsvinstallar eller logbyggnad
Till slaktsvinen finns det möjlighet att använda befintliga gamla stallar, men det kräver vanligtvis att en del av golven får slås upp och golvnivån sänkas för at kunna få en liggyta med rikligt med strö, en djupströbädd. Det måste även vara möjligt att få plats med uteytor och att kunna rengöra dessa på ett rationellt sätt.
En logbyggnad kan fungera att bygga om till slaktsvinstall. Är det en hel ströbädd måste en förhöjd ätpall finnas för att krubba eller automater ska hållas rena. Ätpallen bör vara 60 cm så att en gris kan stå uppe på pallen och äta. Varje box måste ha en port för utgödsling. En enkel boxlösning men en hög halmförbrukning , ca 100 kg per gris men med stor variation. Om det är en kall byggnad kan boxen kompletteras med enkla tak att fälla över en del av liggytan, exempelvis med en plyfaskiva. (se bild).
Box med djupströbädd och ätpall.
Ett annat alternativ är att minska liggytan och ha en väldefinierad ligg-, ät- och gödslingsyta. Liggytan är nedsänkt för att djupströbädden ska hållas på plats. Halmåtgången blir lägre jämfört med där hela boxen är beströdd. Bädden gödslas ut via en port, en port per box.
Ätytan kan vara hel betongyta och gödslingsytan kan ha spalt. Det finns stallar med spalt inne i stall in till utgång på rastytan eller kan uteytan ha spalt längs mot väggen.
Box med nedsänkt ströbädd, lutande ätyta samt spalt inne vid vägg och utgång till uteplatta.
Box med nedsänkt ströbädd, lutande ätyta med tvärtråg samt spalt på uteytan. Källa Systemlösningar för jordbrukets driftsbyggnader.
Öppningar mot rastgård
Öppningarna mot rastgården måste vara så stora så all grisar lätt tar sig in och ut. Finns det två utgångar per box kan bredden på öppningen minskas så att endast en gris kan passera (ca 0,6 m). Annars bör bredden vara 0,8-1 m och höjden minst 0,8 m, för suggor minst 1 m höga. Det kan vara en fördel att det finns en dörr med fullhöjd ut till rastgården, då du som skötare kan ha svårt att krypa ut tillsammans med grisarna.
Plastremsor i öppningen eller vindskydd av tjockare gummimattor typ båspallsmatta är bra alternativ som kan förhindra drag in i stallet. Det bör även vara möjligt att stänga in grisarna med en dörr eller lucka. En giljotinlucka är bra då grisarna inte kan komma åt den i uppfällt läge.
Öppningar med vindskydd av plastremsor respektive gummimattor.
Stall till dräktiga suggor
Ett konventionellt djupströstall fungerar att använda till ekologiska dräktiga suggor under förutsättning att det går att bygga en uteplatta i anslutning till stallet. Är det en KRAV-godkänd produktion ska suggorna ut under betesperioden. Är stallets placering så att det inte finns bete i anslutning kan det vara ett alternativ att flytta ut sina dräktiga suggor i hyddor längre bort från stallet. En nyseminerad /nybetäckt sugga får vara inne i stallet under en vecka, sedan måste hon kunna gå ut i en rastgård. När suggan är konstaterad dräktig efter ca 4 veckor ska en KRAV-godkänd sugga ha tillgång till bete.
Nedan finns det ett exempel på ett konventionellt stall för dräktiga suggor och rekrytering som har anpassats till det ekologiska regelverket med uteytor. Det finns två utgångar till rastgården, dels en mindre öppning till gruppen längs in och dels från den andra genom porten. Halm körs in med minilastare.
Djupströstall för dräktiga suggor.
Halmbeströdd uteplatta.
Stall till dräktiga suggor och rekrytering. Källa: Byggnader för ekologisk smågrisproduktion. HS
Uteplattor
En uteplatta ska vara en plats där grisarna kan vara aktiva och få sysselsättning under dagarna. Det ska finnas material att böka i, exempelvis halm eller torv. Plattan ska vara hårdgjord och ligga i anslutning till stallet. Helst ska den ha tak över en del för att undvika att ytan blir fuktiga och smutsig. Är ytan blöt gödslar ofta grisarna där, och är det inte tak längst ut från stallet kan grisarna gödsla i bästa fall bara där. Det får vara tak på max ¾ av ytan.
Uteytor med tak på 75 % av ytan.
Uteyta med skrapgång ytterst.
Det har gjorts försök med böklådor ute på rastgården. Försöket visar att grisarna blir aktivare med bökmaterial och hölls sig mer sysselsatta. Man kunde också delvis styra så att grisar gödslade på mindre ytan av rastgården. En minskad yta på gödselplatsen innebär mindre ammoniakförluster från grisarna.
Du kan även ge grisarna grovfoder på uteplattan i en foderhäck eller krubba. Du ska inte lägga grovfodret bara på betongen får då blir fodret snabbt nedtrampad och smutsigt. Ingen gris vill äta detta utan det blir bara foderspill. Har du foderhäcken utanför taket bör du dagligen ge grisarna nytt grovfoder. Grovfoder ger både näring och mättnadskänsla och sysselsättning samt kan vara positivt för tarmhälsan.
Utmaningen med uteplattor är att kunna hålla dem rena på ett rationellt sätt samtidigt som det ska finnas bökmaterial till grisarna. Antingen har du skrapor som kan skarpa rent flera gånger per dag, ofta skrapas ett flertal boxar samtidigt och gödseln kommer ner i en tvärkulvert. I de boxar som rengörs med samma skrapor måste grisarna vara lika gamla och från samma omgång, då med tanke på smittspridning. Alternativet är att göra rent med traktor och skopa, och då kan du ta box för box. Men om inte däcken rengörs mellan boxarna finns även här en risk att smittor vandrar över mellan boxar. Var alltid noga med att börja med de minsta grisarna som är känsligt. Till suggor och smågrisar lämpar sig inte skrapor på grund av klämrisk för smågris. Skrapor är främst ett alternativ för slaktsvinsstall.
En uteplatta för slaktsvin som skrapas rent med automatiska gödselskrapor.
En halmtäckt uteplatta. Halm fylls på kontinuerligt för att hålla en ren och torr bädd.
Nya idéer för stallar
Det finns nya grisningsstall som byggs där man utvecklar konceptet med suggan och smågrisar ska gå kvar under hela digivningen i samma stall. I stället för att flytta grisarna till en familjebox modifieras/rensas boxen på grindar och blir som en familjebox där en grupp suggor går tillsammans. Det finns redan liknande stallar, men nu satsas på en bättre utformning av grisningsboxen.
Arbetstid sparas eftersom flyttning av djur brukar ta tid, och det är oftast lugnare för djuren att slippa flyttas utan här släpps de bara tillsammans. Det gäller att hitta lösningar där grisningsboxen fungerar bra de första 10-14 dagarna, men sedan lätt kan plockas ihop och istället blir det en gemensam box till en grupp suggor.
Detta är en stallösning om än lite äldre med 9 individuella grisningsboxar, med en gemensamhetsyta.
Grisningsstall med individuella boxar samt en gemensam aktivitetsyta och uteplatta. Källa: Byggnader för ekologisk smågrisproduktion. HS.
Slaktsvinsstallar med våg och sortering
För slaktsvin har det kommit en helt ny typ av stallar från Danmark. Det bygger på större grupper som har en gemensam våg och sorteringsfålla. Grisarna måste gå igenom vågen för att komma till fodret. De kan då lätt sorteras ut i olika fållor om de ska slaktas, behandlas eller dylikt. Det ger en lugn och rationell utsortering och vägning, men det kräver att du har koll på grisarna. Det är stora grupper.
I ekologiska system ska det finnas helt golv på minst halva golvytan och i liggavdelningen ska det vara rikligt med strö. Halmtilldelning kan automatiseras med en rälshängd halmströare. Den sprider mindre mängder halm per gång men kommer ett flertal gånger per dag.
En översiktsbild över våg- och sorteringsutrymmen, typ Domino Pig Sort.
En ströningsmaskin som kommer flera gånger per dag.
Hyddor
Det finns ett alternativ till inhysning av grisar i stall och det är ett system med hyddor. I vårt land finns det inte många besättningar som har valt ett hyddsystem men tittar vi i Storbritannien eller Danmark så är det annorlunda. I Storbritannien är en stor del av deras suggor ute året runt, både ekologiska och konventionella. En anledning är att många producenter anser att de kan vara mer flexibla till en fluktuerande marknad med hyddor än med fasta anläggningar. Stallbyggnader blir en mycket dyrare investering, men sparar arbetstid och transporter jämfört med hyddor.
I Danmark ska de ekologiska suggorna vara ute året runt, medan växande grisar ofta stallas in vid 8 veckors ålder.
Hyddor för olika kategorier
Suggor som grisar ute får en egen hydda. Hyddan ska vara isolerad samt inte för stor utan att hon ska kunna värma upp luften i hyddan så att smågrisarna inte fryser. En hydda måste vara minst ha yta som liggarean i en ströad liggbox. För digivande är det 4 kvm, vilket är i minsta laget för stora suggor. En sugga måste kunna vända sig i hyddan, så 5-5,5 kvm brukar passa bättre till suggor. Hyddan har inget golv utan du måste strö med rikligt med halm. Innan grisning bör hackad halm användas så att kultingarna kan röra sig och inte fastna i långhalm. Det finns olika modeller både av plåt, trä och nu även plast. Viktigt är att hyddan är ventilerad så det inte blir för hög temperatur där inne.
Det finns hyddor för alla kategorier. När det gäller växande grisar eller dräktiga suggor är större rundhyddor vanliga.
Hyddornas stora fördel är att de kan lätt flyttas till ny ”ren” mark vilket drastiskt minskar problemen med parasiter. Om hyddorna flyttar med i växtodlingen kan det ta 6-7 år innan de återkommer till samma skiften. Problemet med hyddor är att på ett rationellt sätt kunna utfodra och få vattentillförseln att fungera till grisarna under alla årstider. Det blir också svårare med praktiska saker som hantering, sortering eller behandling av grisar, även om djurhälsan ofta är bättre i detta systemet. Skiftena ska även stängslas in så att grisarna inte rymmer. Ofta sätts ett ytterstaket av nät, medan övriga staket mellan olika grupper grisar är elstängsel.
MOP (Mobile Organic Piggery)
Det finns även ett svenskt koncept med mobila hyddor. MOP, mobile piggery, är ett flyttbart grisstall med tillhörande hage för uppfödning av grisar utomhus. Det flyttas fram över fältet dagligen så att grisarna hela tiden har ny mark att beta och böka i. Grisarna bidrar då till ogräsbekämpning, jordbearbetning och gödsling och äter en del av sitt foder direkt från jorden samtidigt som deras naturliga beteenden tillgodoses. I stallet finns en automatisk och programmerbar utfodringsanläggning som drivs av en solcell eller batteri. Vattentank och fodersilo fylls på en gång per vecka. Framflyttning av huset kan ske med traktor. Ju större grisarna är desto snabbare kan hyddan flyttas. Det finns hyddor för ca 50 slaktsvin och det finns en mindre variant för ca 23-25 st slaktsvin.
Att tänka på vid planering av stall
Större ytor
Om du väljer en KRAV-godkänd produktion, ska grisarna vila på en avskild djupströbädd medan de EU-ekologiska kan ha en liggyta på ett helt golv som är rikligt beströdd. Utrymmena ute och inne ska alltid var tillgängliga för grisarna. Om det inte finns specifika måttangivelser för ekologiska grisar gäller minimimått enligt svenska djurskyddsbestämmelser.
Är det restriktiv med utfodring så ska alla grisar kunna äta samtidigt, men är det fri tilldelning ska det finnas tillräckligt med ätplatser så att djuren kan äta utan trängsel och konkurrens.
Tabell 1. Utrymme inomhus och utomhus för grisar (KRAV 2019-2020).
| Det utrymme inomhus och utomhus som alltid ska vara tillgängligt för djuren finns specificerat i tabell 3. För detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt svenska djurskyddsbestämmelser (K). Utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall. |
Levande vikt (kg) |
Minsta utrymme inomhus (m² per djur) |
Minsta utrymme utomhus (i rastgård, inte betesmark) (m² per djur) |
|---|---|---|---|
| Sinsugga, dräktig gylta | 2,5 (SL) | 1,9 (EU) | |
| Galt för avel (om galten betäcker i boxen min 10 kvm) | 7,0 (SL) | 8,0 (EU) | |
| Modersugga med upp till 40 dagar gamla smågrisar | 7,5 (EU) | 2,5 (EU) | |
| Växande grisar | < 30 | 0,6 (SL) | 0,4 (K) |
| < 50 | 0,8 (SL) | 0,6 (EU) | |
| < 85 | 1,2 (SL) | 0,8 (EU) | |
| < 110 | 1,5 (SL) | 1,0 (EU) | |
| Du ska beräkna utrymmet i boxar för flera djur utifrån de största individerna i grupperna. | |||
Utfodring
Om du ska välja torrfoder eller blötfoder till grisarna beror på den förutsättningar som gården har eller om det redan finns ett befintligt utfodringssystem. En blötfoderanläggning är en betydligt större investering än ett torrfodersystem, men ger ett lägre pris på fodret. Ska man ha blötfoder i kalla stallar måste det finnas isolering runt rör så att det inte fryser sönder. Även om du har blötfoder så ska grisarna ha fri tillgång till vatten.
Blötfoder har många fördelar eftersom det finns fler möjliga fodermedel som kan ingå. Tyvärr så är utbudet av ekologiska biprodukter från livsmedelsindustrin begränsad, men kan ju i framtiden bli bättre när försäljningen av ekologiska livsmedel ökar. Spannmålen behöver inte heller torkas ner utan kan lagras lufttätt och användas direkt.
Det är oftast lättare att styra och kontrollera fodertilldelningen av blötfoder per box än med torrfoder. Alla grisar har plats vid fodertråget och kan äta samtidigt. Dock är det inte vanligtvis någon större skillnad i tillväxt och jämna grisar vid jämförelse vid mellan torrfoder och blötfoder.
Vid utfodring av slaktsvin kan grisarna ha fri tilldelning fram till ca 60 kg levande vikt medan därefter bör de få restriktiv giva för att inte bli feta och tappa i klassning. Speciellt känsliga är kastraterna som generellt är fetare än sogrisar.
Har du torrfoder och utfodrar i automater, fungerar det bra fram till 60 kg. En automat brukar kunna serva 8-10 grisar. När det blir begränsad mängd foder bör alla grisar ha en ätplats och då är utfodring i tråg lättast. .
Äter grisarna ute på fältet måste det vara automater som är täta så det inte regnar in i dem. Blir fodret fuktigt riskerar det att mögla. Dessutom finns det både fågel och råttor som försöker äta av fodret.
En stor foderautomat med luckor för att skydda fodret, 12 ätplatser.
Vatten
Alla grisar ska ha tillgång till vatten dygnet runt. En gris behöver dricka 10-15 % av sin kroppsvikt per dygn eller 2,5-3 l per kg foder. Det är mycket viktigt att vattenförsörjningen fungerar.
Har du torrfoderutfodring är det positivt att ha vattennipplar ovanför tråget, då det blir lättare för grisen att äta och fodret blir smakligare. Grisen dricker framför allt 30-60 minuter efter utfodringen, därefter är det mindre mängder under dagtid. Nattetid dricker grisen i princip ingenting. Har du grupper över 30 djur ska det finnas två vattenställen, som bör sitta minst 50 cm ifrån varandra.
Tabell 2. Riktlinjer för grisarnas vattenbehov.
| Vattenbehov (liter/dygn) | |
|---|---|
| Digivande suggor | 30-40 |
| Dräktiga suggor | 10-20 |
| Smågrisar | 1-5 |
| Slaktgrisar | 4-10 |
| Galtar | 8-10 |
Källa: Rekommendationer om vatten. Svenska Pig.
En gris kan dricka stora mängder vatten på kort tid därför ska flödet i bitventilerna vara minst 3-4 l /minut. En liten gris har lättare att dricka ur en vattenkopp och få i sig tillräckliga mängder vatten. Vattenkoppen måste rengöras minst en gång per dag. I kalla stallar är det lättast att ha eluppvärmda vattenkoppar och /eller ha värmekabel i vattenledningarna.
Tabell 3. Jordbrukverkets djurskyddsföreskrifter om maximalt antal grisar i lösdrift per vattenkopp och vattennippel.
| Antal digivande suggor per | Antal övriga grisar per | |||
| vattenkopp | vattennippel | vattenkopp | vattennippel | |
| Torrutfodring | 20 | 10 | 40* | 20 |
| Blötutfodring | 40* | 20 | 80* | 40* |
*Dock minst två vattenställen i grupper över 30 grisar.
Vattennipplarna bör vara placerade där spillvattnet dräneras bort, exempelvis i en gödselgång. Är det i ett slaktsvinsstall bör det finnas två höjder på nipplarna då det kommer att finnas både större och mindre grisar. Bitnippeln ska sitta 5–10 cm över grisen rygghöjd. För en 30 kg gris ca 450 mm upp medan en 80 kg behöver 600 mm upp på vägg.
Rekommenderad höjd för vattennipplar till suggor och smågrisar.
Rekommenderad höjd för vattennipplar till slaktgrisar av olika storlek.
Källa: Rekommendationer om vatten. Svenska Pig.
Vattenförsörjningen är otroligt viktig, speciellt för djur utomhus!
Regler
|
