Får 39. Vad säger lagen?
DL 5 kap. 1 §
Krav när djur slaktas och avlivas
1 § När djur förs till slakt eller när de slaktas, ska de skonas från onödigt lidande och obehag. Detsamma gäller när djur avlivas i andra fall. Bestämmelsen gäller utöver vad som framgår av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.
Ett djur som slaktas eller i annat fall avlivas genom avblodning ska vara bedövat. Innan djuret är dött får inte några andra åtgärder vidtas. Bestämmelsen gäller utöver vad som framgår av artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009.
Kravet enligt andra stycket första meningen gäller inte i sådana situationer som avses i artikel 1.2 och 2 d i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 i den ursprungliga lydelsen.
DF 5 kap. 1 §
Hur bedövning ska utföras
1 § När slakten eller avlivningen utförs med en metod som kräver att djuret först måste bedövas, ska bedövningen ges så att djuret snabbt blir medvetslöst. Medvetandet får inte återkomma.
Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka bedövningsmetoder som får användas.
L22 2 kap. 1-2 §§
1 § Personer som hanterar djur i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet eller för slakt av fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument eller annan avlivning ska ha goda kunskaper om djurskydd och tillräckliga kunskaper för att följa bestämmelserna i dessa föreskrifter. De ska även ha kunskaper och färdigheter i praktisk djurhantering.
2 § Den som ska bedöva djur inför slakt för privat konsumtion i hemmet eller för slakt av fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument eller på annat sätt avliva djur ska vara väl förtrogen med den bedövnings- respektive avlivningsmetod som ska användas.
L22 7 kap. 1-8, 10, 15, 19 §§
Fixering
1 § Följande metoder är tillåtna för att kortvarigt minska ett djurs rörelsefrihet vid bedövning
- användning av bedövningsbox, som får vara utrustad med anordning för fixering av huvudet,
- fasthållning av djurets huvud med en grimma, brems eller liknande vid mekanisk bedövning,
- fasthållning av djurets huvud med horntag vid mekanisk bedövning av ren,
- manuell fasthållning av mindre djur,
- slakttratt för fjäderfän, samt
- fotbyglar för fjäderfän med en vikt av högst 20 kg. Kontroll av bedövning
2 § Efter utförd bedövning i samband med samtlig slakt och avlivning ska en kontroll göras att djuret är bedövat.
Tillåtna bedövningsmetoder
3 § Följande bedövningsmetoder är tillåtna att använda till respektive djurart, med de begränsningar och detaljerade anvisningar som anges i 4-7, 16-17, 20-24, 26-28 §§ som gäller vid samtlig slakt och avlivning och 8-15, 18-19, 25 §§ som gäller vid slakt för privat konsumtion i hemmet och avlivning.
Mekanisk bedövning
4 § Vid mekanisk bedövning ska djurets rörelsefrihet begränsas så att skottet kan placeras rätt. Detta gäller dock inte i samband med strövrensslakt. I samband med alla typer av avlivning som omfattar mekanisk bedövning ska bedövning ske omedelbart efter att djurets rörelsefrihet har begränsats.
5 § Skjutvapnets typ, laddning och ammunition ska anpassas till djurarten och djurets storlek.
6 § Ett skjutvapens skötsel ska innefatta rengöring, smörjning och kontroll av eventuella packningar varje dag det används. Motsvarande skötsel ska ske innan vapnet används efter ett längre uppehåll. Ammunition ska förvaras torrt. Den som använder bultpistol ska efter varje skott säkerställa att bulten återgår till utgångsläget.
7 § Vid samtlig slakt eller avlivning där bultpistol eller ett annat skjutvapen används för att bedöva djur ska djuret skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. Om en bultpistol används för att bedöva fjäderfän får djuret skjutas så att hjärnan skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. När andra skjutvapen än bultpistol och kulmask används, ska vapnets mynning inte ha direktkontakt med djuret.
8 § Vid slakt för privat konsumtion i hemmet eller annan avlivning där enhandsvapen används för bedövning av nötkreatur, får, getter, renar, hjortar, grisar och hästdjur måste vapnets kaliber vara minst 32” (7,65 mm) och ammunitionen som används måste ha mynningsenergi (E0) av minst 217 J (joule). Kulan ska vara konstruerad för att expandera och vara rundnosad, s.k. wadcutterkulor får inte användas.
Allmänna råd till 7 kap. 8 §
Längsta avstånd vid bedövning genom skjutning med enhandsvapen bör vara 25 cm.
10 § Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning av får utan horn ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallens högsta punkt i mittlinjen på det sätt som framgår av nedanstående skiss. På får utan horn får vapnet även placeras i rät vinkel mot skallbenet något nedanför den punkt där tänkta linjer från respektive öra till motstående sidas öga korsar varandra. På får och getter med horn ska vapnet placeras strax bakom benåsen mellan hornen i riktning mot käkvinkeln på det sätt som framgår av nedanstående skiss. Bestämmelser om när avblodning ska påbörjas i sådana fall finns i 8 kap. 2 § andra stycket. På getter utan horn får vapnet placeras på samma sätt som för får, eller som för getter med horn. Bestämmelser om när avblodning ska påbörjas vid skjutning bakifrån finns i 8 kap. 2 § andra stycket. Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter:
Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter med horn:
15 § Nötkreatur, får, getter, renar, grisar och hästdjur får bedövas genom skjutning med kulgevär eller hagelgevär enligt nedanstående tabell i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning.
19 § Efter utförd mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning ska en kontroll göras att djuret uppvisar följande tecken
- djuret ska omedelbart falla samman och får inte visa några tecken på resningsförsök,
- normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret, samt
- djurets ögon ska vara öppna och blicken stirrande riktad framåt.
L22 8 kap. 1-2, 4 §§
1 § Nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar, hästdjur samt fjäderfän, strutsfåglar och kaniner ska slaktas enligt föreskrifterna i detta kapitel. För annan avlivning än slakt, samt för foderslakt av de djurslag som inte omfattas av 7 kap., gäller detta kapitel.
2 § Vid mekanisk bedövning med bultpistol eller skjutvapen i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfän, kaniner och harar för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument och annan avlivning ska avblodning påbörjas inom 60 sekunder efter bedövning. Får och getter som bedövats genom skjutning bakifrån i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 11 § andra stycket ska avblodas senast 15 sekunder efter det att skottet avlossats.
4 § Efter avblodningen ska det göras en kontroll i syfte att säkerställa att djuret är dött innan ytterligare steg i slaktprocessen får utföras på detta djur. En sådan kontroll ska utföras visuellt på samtliga djur. För andra djurslag än fjäderfän ska den visuella kontrollen kompletteras med stickprovskontroller där avsaknad av hornhinnereflex eller frånvaro av smärtkänslighet kontrolleras.
Vid misstanke om att ett djur inte är dött ska djuret omedelbart bedövas på nytt och avblodas.
Allmänna råd till 8 kap. 4 §
Den person som kontrollerar att djuret är dött bör vara utrustad med bultpistol eller annan lämplig bedövningsutrustning samt stickkniv. Vid slakt av grisar i högt tempo bör kontrollen utföras av en person som inte samtidigt har andra uppgifter, om inte en elektronisk övervakningsutrustning framtagen specifikt för ändamålet används. Förekomst av otillräcklig avblodning bör utredas och dokumenteras, så att orsaken kan fastställas och åtgärdas.
L22 9 kap. 2-4, 12, 15-16 §§
2 § Även i andra situationer än slakt ska det efter genomförd avlivning göras en kontroll i syfte att säkerställa att djuret är dött, innan vidare åtgärder företas med kroppen. En sådan kontroll ska utföras visuellt på samtliga djur. Vid misstanke om att ett djur inte är dött ska förnyade avlivningsåtgärder omedelbart vidtas.
Allmänna råd till 9 kap. 2 §
När så är möjligt eller lämpligt bör döden hos djur som avlivats genom halsdislokation, slag mot huvudet eller koldioxid säkerställas genom avblodning, dekapitering eller annan lämplig metod. Avblodning av djur utanför slakteri
3 § Följande djur får avlivas genom avblodning: nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare; grisar, hästdjur, fjäderfän, strutsfåglar och övriga fåglar; hundar, katter, minkar och rävar; kaniner, gnagare och tamillrar. Avblodning får endast göras på medvetslösa djur. För avblodning av nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar, hästdjur samt fjäderfän, strutsfåglar och kaniner gäller 8 kap. 2-4 §§ i tillämpliga delar.
4 § Avblodning av ett djur ska utföras genom att man öppnar båda halspulsådrorna, det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån eller ett annat centralt blodkärl.
12 § Enstaka förvildade, förrymda eller skadade djur, som inte är möjliga att fånga in utan att djuren åsamkas ett större lidande, får avlivas med för jakt- eller avlivningsändamål avsedda kulgevär och hagelgevär enligt nedanstående tabell.
1) Indelningen i klasser baserar sig på indelningen av kulpatroner i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.
2) Med ”bröst” i ovanstående kolumn avses det område (hjärtat, lungor, stora kroppskärlen) som används som träffområde vid normal jakt.
3) Dock inte så kallad varmint-kula.
4) Anslagsenergi mätt 100 meter från mynningen.
Allmänna råd till 9 kap. 12 §
Bröstskott för andra djur än hund och katt bör kompletteras med avblodning i enlighet med bestämmelserna i 3 §.
15 § Samtliga djurslag får avlivas genom en överdos av narkosmedel för injektion. Sådana avlivningar ska utföras av en veterinär eller på veterinärs delegering i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning. Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är dött. Tillförseln av preparatet får ske genom en intravenös, intrakardiell (hjärtstick) eller intraperitoneal (i buken) injektion eller, för kräldjur och groddjur, en intracoelomisk (i kroppshålan) injektion. Hjärtstick får endast utföras på medvetslösa djur.
Allmänna råd till 9 kap. 15 §
Vävnadsretande preparat bör tillföras intravenöst. Vid intraperitoneal tillförsel av vävnadsretande preparat bör djuret vara sederat (ha fått lugnande preparat).
16 § Samtliga djurslag får avlivas genom injektion av kemiska preparat specifikt avsedda för ändamålet och för det aktuella djurslaget. Sådan avlivning ska utföras av en veterinär eller på veterinärs delegering i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning. Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är dött.
När preparat utan sederande effekt används ska djuret vara medvetslöst vid tillförseln av avlivningspreparatet. Groddjur får avlivas genom att avlivningspreparat tillförs i vattnet.