Svensk studie: TFA hittas i högre halter i grödan året efter användning av PFAS-pesticider
Resultat från svenska fältförsök har tidigare visat att halterna av PFAS-ämnet TFA, trifluorättiksyra, ökade markant i potatisodlingar och försöksrutor där kemiska växtskyddsmedel med så kallade PFAS-pesticider användes. Nu visar nya resultat att förhöjda halter av TFA även återfinns året efter potatisodlingen, i kärnorna från den efterföljande havregrödan.
Studien genomförs av Hushållningssällskapet Skåne, Hushållningssällskapet Halland, Eurofins Lidköping och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). De nya resultaten ger ytterligare kunskap om vad som händer med ämnena efter användning i fält och visar att förekomsten av TFA inte är begränsad till den gröda som behandlades.
– Våra första resultat visade ökade halter av TFA i bland annat jord, dräneringsvatten och den behandlade grödan. Att vi nu även ser tydligt högre halter i den efterföljande havregrödan visar behovet av att fortsätta undersöka hur TFA bildas, sprids och tas upp i grödor, säger projektledare Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne.
I försöken har bland annat växtskyddsmedel med den aktiva substansen fluazinam studerats. När ämnet bryts ned kan TFA bildas.
I analyserna från 2025 års fältförsök på Lilla Böslid kunde endast en mindre del av de beräknade tillförda mängderna PFAS/TFA återfinnas. Resultaten i den efterföljande havregrödan väcker därför ytterligare frågor om ämnenas nedbrytning, rörlighet och upptag över tid.
Projektgruppen ser behov av fortsatta undersökningar av fluazinam och andra aktiva substanser som kan ge upphov till TFA. En viktig fråga är hur snabbt ämnena bryts ned till TFA och andra metaboliter och hur dessa ämnen rör sig mellan jord, vatten och grödor.
– Den totala spridningen av PFAS kommer från en mängd produkter som används i samhället. Den del som kommer från pesticider är förhållandevis liten, men nedbrytningen till TFA gör det viktigt att öka kunskapen om vad som händer efter användningen. Även om vår studie bara belyser en del av den totala förekomsten behöver vi förstå konsekvenserna över tid, säger Lars Wiik.
Projekten finansieras av Jordbruksverket och Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektgruppen består av Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne, Cristian Nilsson, Hushållningssällskapet Halland, Torbjörn Synnerdahl, Eurofins, Patrick van Hees, Eurofins och Örebro universitet, samt Helena Aronsson, SLU. Arbetet fortsätter under de kommande åren.