Robusthet och beredskap i fokus för framtidens jordbruk på Kragsta Drift

I veckan samlade Hushållningssällskapet landsbygdsminister Peter Kullgren, ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin tillsammans med lantbrukare, tjänstepersoner och forskare för ett inspirerande studiebesök på Kragsta Drift. Temat för dagen: hur Sveriges livsmedelsproduktion kan stärkas genom beredskap och innovation.

Hållbarhet, robusthet och framtida satsningar
Kragsta Drift drivs av Malin Bonell och Jonas Sandgren, som redan idag fokuserar på robusthet i sin verksamhet. De kombinerar hållbar grisproduktion med plöjningsfri växtodling på 950 hektar moränlera. Teknik som satellitbilder och N-sensorer används för att optimera växtnäringshantering, medan ny dränering stärker markens robusthet mot klimatförändringar.

Trots framstegen ser Malin Bonell att mer kan göras för att öka beredskapen:
– Vi har ju inte kommit dit där det brinner i knutarna, utan lever fortfarande ganska skyddat. Därför kan det vara svårt att koppla på det där tänket. Men när man tänker på det, kanske större lager? Och egen produktion av el.

Insatser på gårdsnivå stärker beredskapen
Generaldirektör Christina Nordin presenterade de satsningar som Jordbruksverket lanserar nästa år i form av rådgivning och investeringsstöd för en mer robust primärproduktion:
– Under uppbyggnaden av den civila delen av totalförsvaret har det varit mycket utredningar och analyser, för att vi ska veta att vi gör rätt saker. Därför är det roligt att vi nu står här med väldigt konkreta satsningar. Jag ser verkligen fram emot att vi ska kunna rulla ut detta och möjliggöra direkta insatser på gårdsnivå, för en så viktig sak som att vi alla ska kunna få mat i magen oavsett vad som händer.

Inspiration och lärdomar för framtiden
Efter besöket på gården fortsatte diskussionerna i en workshop, där deltagarna i smågrupper delade erfarenheter och diskuterade konkreta steg för att stärka beredskapen på kort och lång sikt.

Flera viktiga insikter lyftes fram:

• Sårbarhet genomcentralisering: Färre producenter ökar risken vid kriser. Få slakterier och andra mottagare av det som lantbruket producerar ökar sårbarheten ytterligare.
• Vikten av lönsamhet för att möjliggöra investeringar i gårdens beredskap.
• Lokal robusthet: Att minska beroendet av externa insatsvaror och stärka den lokala självförsörjningen är avgörande.
• Stöd från samhället: För att lantbruket ska kunna bidra till ett robustare samhälle krävs dialog och satsningar som t.ex.  elverk, värme, energi och vattentunnor.
• Kartläggning av gårdens egna förutsättningar och beroendet av bl.a. insatsvaror och import behöver prioriteras.

Lovisa Filipsson, landsbygdsutvecklare och projektledare för projektet Ökad robusthet i primärproduktionen på Hushållningssällskapet, säger:

– Kragsta gård visar på hur de arbetar aktivt med växtnäringsupptag och dränering och hur detta bidrar till att de ökar sin avkastning samtidigt som det minskar sårbarheten. En stor del av marken som brukas idag i Sverige är arrenderad, vilket gör att det är svårt att veta vem som ska ta den investeringen och ansvaret över till exempel en täckdikning. Detta är något som bromsar upp de robusthöjande insatserna som skulle kunna göras inom livsmedelsproduktionen redan på väldigt kort sikt.

Samtal för framtidens livsmedelsberedskap
Över 40 deltagare från olika delar av samhället, med skilda roller och perspektiv, samlades på Kragsta Drift för att diskutera beredskap tillsammans med Hushållningssällskapet. Det som gjorde mötet särskilt unikt var att både landsbygdsminister Peter Kullgren, ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin deltog. Alla underströk vikten av samverkan för att stärka Sveriges beredskap och säkerställa en robust livsmedelsförsörjning.

– Möten som det på Kragsta är avgörande om Sverige ska förbättra sin beredskap. För att ta nästa steg behöver vi skapa en bättre förståelse mellan lantbrukare, tjänstepersoner och politiker. Kunskapsspridning, både inom det egna lantbruket och i samhället i stort, är helt central för att bygga en starkare och mer hållbar livsmedelskedja, avslutar Lovisa Filipsson.

Text: Sara Hertzman Persson
Foto: Anne Helgesson

Bilder från besöket