Rektorn vill bredda bilden av framtidens lantbrukare

Fler ungdomar än någonsin söker till Önnestadsgymnasiets naturbruksprogram och långt ifrån alla har vuxit upp på gård. För Hampus Frank, vd och rektor, är det ett tecken på att de gröna näringarna håller på att förändras. Nu vill han att både skolor och bransch öppnar dörren för en ny generation lantbrukare.

Sedan förra sommaren är Hampus Frank vd och rektor för Önnestadsgymnasiet, där han dessförinnan varit biträdande rektor i åtta år. Han har sin grund som gymnasielärare. Själv kommer han inte från lantbruket, men ser det snarare som en styrka än ett hinder.

– Jag är beteendevetare i grunden och idrotten har alltid legat mig varmt om hjärtat. Det viktigaste för mig just nu är att ha ett bra team omkring mig, med rätt kompetens, så att vi kan komplettera varandra. Det tar jag med mig in i denna bransch, berättar han.

För honom är naturbruksskolornas roll helt avgörande för framtiden inom de gröna näringarna.

– Det är vi som väcker intresset hos barn och ungdomar genom öppet hus, kosläpp och verksamhetsbesök.

Naturbruket handlar om mer än lantbruk

På Önnestadsgymnasiet handlar utbildningen om mer än att lära elever att köra maskiner eller arbeta i stall. Hampus Frank ser naturbruket som en samhällsviktig fråga, både för livsmedelsförsörjningen och för hållbarheten.

– De gröna näringarna är grunden för vår livsmedelsförsörjning. Det är en nyckelfråga. Sedan finns det naturligtvis också ett miljöperspektiv i det hela. Vi har en planet som vi behöver ta hand om. Där spelar vi också en viktig roll, förtydligar rektorn.

Varje år börjar nya ungdomar på skolans naturbruksprogram. Exakt vilken inriktning de väljer från början är enligt honom mindre viktigt.

– Det viktiga är att de börjar på ett naturbruksprogram och fullföljer utbildningen. Sedan spelar det kanske mindre roll exakt vilken inriktning de väljer från början, för de kan göra tillval och andra val längre fram som leder dem mot lantbruket.

Nya elevgrupper förändrar naturbruket

Intresset för Önnestadsgymnasiets naturbruksprogram har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt som intresset ökat har elevgruppen förändrats.

– Vi får allt fler ungdomar som inte kommer från traditionella lantbruk. Gårdarna blir färre och därmed också barnen som växer upp på dem. En stor anledning till att vi har vuxit så mycket de senaste åren är att vi har hittat nya elevgrupper. Naturbruksskolor som inte lyckas med det riskerar att försvinna.

Det innebär också att elevernas erfarenheter ser väldigt olika ut när de börjar utbildningen.

– Vi hittar ungdomar från städer och villaområden. De har kanske andra förkunskaper, men det går bra ändå. Vårt uppdrag är att ge dem så bra utbildning som möjligt under de tre åren här. Sedan är det branschens ansvar att bygga vidare på det. Om branschen inte anpassar sig dör den till slut.

Samtidigt menar Hampus Frank att blandningen av elever är något av det mest positiva med utvecklingen. Elever som vuxit upp på gård möter ungdomar med andra erfarenheter och perspektiv. Det skapar en dynamik som utvecklar båda grupperna – både socialt och kunskapsmässigt.

– Jag ser bara positiva saker med den mixen av elever. Vi får ungdomar med god studieförmåga. Kombinationen med de mer traditionella lantbrukseleverna blir väldigt givande för båda grupperna.

Vill ge eleverna större perspektiv

På Önnestadsgymnasiet arbetas det aktivt för att eleverna ska få en bredare förståelse för samhället och världen omkring dem. Det sker både genom undervisningen och genom verksamhetsbesök ute i näringen.

– Jag vill att vi utbildar människor som vågar tänka själva och göra egna val. Bara för att pappa och farfar varit grisbönder betyder det inte att man måste gå samma väg. Eleverna ska känna att de kan läsa vidare på SLU, stanna kvar i lantbruket eller välja något helt annat. Det viktigaste är att ge dem en bred grund att stå på så att de själva kan forma sin framtid.

Nära samarbete med branschen

Samarbetet med näringen är en viktig del av utbildningen. Önnestadsgymnasiet arbetar nära Hushållningssällskapet Skåne och andra företag i regionen för att ge eleverna praktisk erfarenhet och kontakt med arbetslivet.

Utöver det genomför eleverna verksamhetsbesök hos företag i närområdet där de får träffa företagare och besöka stall, maskinverkstäder och andra verksamheter. Under sina tre år på utbildningen har eleverna minst femton veckors praktik.

Dagens ungdomar är inte som gårdagens

Samtidigt som skolan ska förbereda eleverna för arbetslivet menar Hampus Frank att även branschen behöver anpassa sig till en ny generation medarbetare.

– Branschen vill alltid ha fler och bättre medarbetare, men ibland glömmer arbetsgivare att de själva också har varit unga. En artonåring som tar studenten är inte färdig. Samtidigt har dagens ungdomar andra kunskaper än tidigare generationer, särskilt när det gäller teknik. Branschen behöver lära sig att förstå dagens ungdomar, och ungdomarna behöver samtidigt förstå arbetsplatskulturen hos den äldre generationen. Där finns en utmaning.

För att säkra framtidens kompetensförsörjning är han tydlig med vad som krävs: naturbruksskolorna måste få rätt förutsättningar och hela branschen måste stå bakom dem.

– Det absolut viktigaste för att säkra kompetensförsörjningen är naturbruksskolorna. Det finns ingen annan som kommer att kunna lösa det. Därför måste vi prata väl om skolorna, samarbeta med dem och ge dem rätta förutsättningar.

Artikeln är publicerad i Skånska Lantbruk, vår medlemstidning. Som medlem i Hushållningssällskapet Skåne får du tidningen hemskickad och kan läsa fler reportage om människorna, kunskapen och utvecklingen inom lantbruket. Bli medlem här.