Olivia Svensson lyfter måendet i lantbruket: ”Vi måste börja prata”

I examensarbetet Att bära ett livsverk sätter Olivia Svensson ord på det som ofta förblir osagt. Med över 200 svar på bara en vecka synliggör hon en verklighet där stolthet och mening går hand i hand med stress, press och psykisk ohälsa. Arbetet lyfter behovet av öppenhet i en bransch där många bär sina erfarenheter i det tysta, men där allt fler nu börjar dela dem.

Full fart från start

Olivia Svensson tog studenten 2022 från ett lantbruksgymnasium med inriktning växtodling och maskin. Sedan dess har det varit full fart. Hon har arbetat med fältförsök på Hushållningssällskapet Skåne sedan 2023, och tidig höst 2024 påbörjade hon sin driftledarutbildning med fokus på gröna näringar vid Folkuniversitetet i Lund.

– Under den här tiden har jag jobbat, pluggat och haft praktik. Jag har varit på alla ställen samtidigt, berättar Olivia.

Hon beskriver perioden som intensiv men lärorik.

– Det är väldigt skönt att ha checkat av utbildningen nu och att bara vara på jobbet. Det har varit tufft, men jag har verkligen kunnat omsätta kunskapen i praktik direkt. Det har varit väldigt intressant, säger hon.

Att hitta rätt

Under utbildningen har fokus legat på hållbarhet, välmående och att lära känna sig själv.

– För att kunna leda krävs det att man är trygg i sig själv.

För Olivia var det inte självklart att hon skulle arbeta inom lantbruket. Tankarna gick bland annat mot att köra lastbil. Men under ett öppet hus på gymnasiet kände hon att lastbilslinjen inte var rätt väg. När hon i stället gick till lantbrukslinjen kom känslan direkt.

– Jag började och fastnade direkt. Jag kände att jag passade in i branschen. Lantbruk är jättekul. Jag motiveras av att se att det växer, att det är viktigt och att det hela tiden går att utveckla. Man får vara med om mycket fint, säger Olivia.

Ett examensarbete om det som inte sägs

Hennes examensarbete under driftledarutbildningen växte fram ur ett intresse för personligt ledarskap och att må bra i sig själv.

– Jag vet att psykisk ohälsa inom lantbruk ofta är tabu. Det är olika beroende på generation, men många undviker att prata om psykisk hälsa. Mår man dåligt ska man helst inte säga något.

Under 2025 genomförde Jordbruksverket en kartläggning som blev en viktig bakgrund till satsningen Lantlyftet. I rapporten framkom att lantbrukare ofta upplever sitt arbete som meningsfullt och självständigt, men att det samtidigt präglas av hög stress, tung arbetsbörda och ekonomisk osäkerhet.

En betydande andel rapporterar psykisk ohälsa och många saknar möjlighet till återhämtning och semester. Studien visar också på ett tydligt samband mellan arbetsvillkor och psykiskt mående, samt ett behov av ökat stöd, utbildning och bättre strukturer för hälsa och ledighet.

– Kartläggningen ligger till grund för Lantlyftet, och det tyckte jag var väldigt intressant. Men jag upplevde att undersökningen främst nådde beslutsfattare och ägare. I mitt examensarbete ville jag nå alla – anställda, studenter och de utan egen gård.

Stort engagemang och oväntat gensvar

Resultatet överraskade henne.

– Det som förvånade mig mest var hur många som svarade. Jag fick in över 200 svar på en vecka. Eftersom ämnet är så tabubelagt trodde jag inte att så många skulle vilja delta.

I efterhand ser hon saker hon hade velat göra annorlunda i examensarbetet.

– Jag hade velat ställa fler frågor, till exempel om kön, ålder och geografisk plats. Det hade gjort analysen lättare.

När hon gick igenom fritextsvaren möttes hon av både mörker och hopp.

– Det finns mycket som är tungt i branschen, men också väldigt mycket fint. Jag upplever att det finns vägar framåt som gör att det ändå känns värt att arbeta med lantbruk. Samtidigt finns det en stor osäkerhet inför framtiden.

Ett yrke vi inte klarar oss utan

En sak är hon säker på – lantbruket behövs.

– Vad händer om ingen vill arbeta med lantbruk? Eller om alla går in i väggen? Vi kan ju inte importera all mat.

I arbetet ser hon att många bär på sina tankar ensamma, trots att många delar samma upplevelser.

– Hade människor bara pratat mer med varandra hade de insett att många går igenom samma sak.

Examensarbetet har också väckt många nya frågor. Varför blev det som det blev? Hur löstes problemen? Varför fick personer som sökt vård inte hjälp? Vad är värt att lägga tid på – och vad hade faktiskt gjort skillnad?

Ett samtal som har börjat

Arbetet har fått stor uppmärksamhet, både internt och externt. Nyligen medverkade Olivia i en intervju i Radio P4 Kristianstad.

– Det var lite min tanke med arbetet, att det skulle bli ett samtalsämne. Ju fler som pratar, desto bättre.

Samtidigt känns uppmärksamheten overklig.

– Det känns såklart jätteroligt, men också lite overkligt. Jag känner att det inte är jag som gjort något – det är alla lantbrukare som har delat sina berättelser. Jag har bara förmedlat deras röster.

Vägen framåt: kunskap och öppenhet

För att förebygga psykisk ohälsa i branschen ser Olivia flera viktiga vägar framåt.

– Jag tror mycket på att utbilda myndigheter och rådgivare. De kan snappa upp signaler tidigt.

Chefer har också en viktig roll.

– Om chefer pratar öppet om ämnet så sprider det sig.

Samtidigt vill hon lyfta det positiva.

– Många beskriver hur meningsfullt arbetet är och hur mycket välmående det ger. Det är viktigt att lyfta det och stärka varandra i det.

”Det är där förändringen börjar”

Till sina branschkollegor har hon ett tydligt budskap: våga prata och vara öppna.

– Det är okej att må dåligt och det är okej att må bra. Du behöver inte ha en fasad. Att visa sig sårbar kan hjälpa andra.

Hon avslutar:

– Jag tycker bara det är bra att det här lyfts och att man pratar om det – i fikarummet, hemma eller ute i traktorn med en kollega. Det är där förändringen börjar.

Om Olivia

Ålder: Blir 23 i maj
Familj: Föräldrar, syskon och pojkvän
Bor: Utanför Hörby på landet
Hobby: Gillar att fotografera, virka och vara med familj och vänner

Om Olivias studie

217 svarande deltog i studien. Studien visar att lantbrukare ofta upplever hög psykisk belastning, samtidigt som det finns låg acceptans för att prata om psykisk ohälsa. Ekonomisk osäkerhet, myndighetskrav och generationsskillnader bidrar till stress och kan försvåra dialog, särskilt vid generationsskiften.

Samtidigt upplevs yrket som meningsfullt och kopplat till livsstil, natur och utveckling av verksamheten. För att förbättra den psykiska hälsan behövs ökad öppenhet, mötesplatser för erfarenhetsutbyte samt tillgång till anpassat och gärna anonymt stöd.

Studien ger en ögonblicksbild och pekar på behovet av mer forskning för en djupare förståelse.