Hallå där, Rosenbergs Livs!

I Flisby utanför Nässjö driver Sam Rosenberg en obemannad livsmedelsbutik där modern teknik möter lokalt engagemang. Rosenbergs Livs är ett av företagen som deltar i FLACK-projektet, där vi tillsammans tittar närmare på hur landsbygdsföretag kan stärka sin beredskap och stå bättre rustade när något oväntat händer. Vi har pratat med Sam om verksamheten, vilka sårbarheter som finns och vad han hoppas få med sig från projektet.

Berätta lite om er verksamhet. Vad gör ni och vad är det som gör just ert företag unikt?

Rosenbergs Livs är en obemannad butik i Flisby i Nässjö kommun där kunderna handlar med hjälp av BankID och betalar med kort. Verksamheten drivs idag som en enskild firma av mig, Sam Rosenberg, som är 24 år gammal. Jag är för närvarande den enda som arbetar i företaget, vilket innebär att arbetstiden varierar beroende på verksamhetens behov. Vissa dagar handlar det om några timmar medan det vid leveranser och andra arbetsintensiva perioder kan bli upp till 12 timmars arbete.

Butiken erbjuder omkring 800 olika artiklar och det som gör verksamheten särskilt unik är kombinationen av modern teknik och ett starkt lokalt engagemang. Vi samarbetar med många lokala producenter och erbjuder ett brett utbud av närproducerade varor samtidigt som vi kompletterar sortimentet med produkter som har längre hållbarhet för att minska matsvinnet. Målet är att skapa en tillgänglig och hållbar service för boende på landsbygden, samtidigt som vi stärker den lokala handeln och de lokala producenterna.

Vilka är de största utmaningarna för er verksamhet idag? Finns det några störningar eller händelser som skulle påverka er särskilt mycket?

De största utmaningarna är att erbjuda ett sortiment som tilltalar många olika kundgrupper samtidigt som priserna hålls på en rimlig nivå. Som en mindre landsbygdsbutik gäller det att hitta en bra balans mellan bredd i utbudet, lokalproducerade varor och ekonomisk hållbarhet.

En annan viktig utmaning är att verksamheten är helt beroende av både el och internet. Eftersom butiken är obemannad och bygger på att kunderna identifierar sig med BankID samt betalar med kort, skulle ett längre strömavbrott eller avbrott i internetuppkopplingen påverka verksamheten direkt. Detta gör butiken extra sårbar jämfört med en traditionell butik där vissa funktioner kan hanteras manuellt. Även störningar i leveranskedjor eller brist på vissa varor skulle kunna få stor påverkan på verksamheten och butikens förmåga att möta kundernas behov.

Hur arbetar ni med beredskap och kontinuitet i dagsläget? Vilka delar av verksamheten upplever ni som mest sårbara?

Vi arbetar med beredskap framför allt genom att ha flera olika leverantörer, vilket minskar beroendet av enskilda aktörer och skapar större flexibilitet om leveranser skulle påverkas. Vi satsar också på lokalt producerade varor, vilket bidrar till kortare transportvägar och minskar sårbarheten i leveranskedjan. Dessutom har vi ett antal produkter med längre hållbarhet i sortimentet för att kunna upprätthålla tillgången på varor och samtidigt minska svinnet.

Samtidigt finns det vissa tydliga sårbarheter i verksamheten. Butiken är helt beroende av el och internet eftersom både inpassering, identifiering med BankID och betalningar sker digitalt. Ett strömavbrott eller avbrott i internetuppkopplingen påverkar därför verksamheten direkt.

Ett elavbrott under våren blev en viktig väckarklocka som tydliggjorde vilka risker som finns. Sedan dess har vi börjat se över olika lösningar för att stärka beredskapen, exempelvis möjligheten att investera i reservkraft genom elverk och andra tekniska lösningar som kan hålla verksamheten igång vid störningar. Samtidigt behöver sådana åtgärder vägas mot den ekonomiska verkligheten i en mindre verksamhet, där investeringar måste vara både motiverade och långsiktigt hållbara.

Vad var det som gjorde att ni valde att engagera er i FLACK-projektet? Fanns det någon särskild fråga eller utmaning som väckte ert intresse?

Mitt intresse för FLACK väcktes när jag letade efter information om reservkraft och elverk för verksamheten. I samband med det fick jag information om projektet och valde att anmäla mitt intresse.

Jag såg det som en möjlighet att öka min kunskap om beredskap och få bättre förståelse för hur mindre företag kan förbereda sig inför olika typer av störningar och kriser. En viktig drivkraft är också att skapa kontakter med andra företag som har liknande förutsättningar och utmaningar. Genom att bygga nätverk och utbyta erfarenheter tror jag att företag kan lära av varandra och hitta möjligheter till samverkan och stöd vid framtida störningar.

Vad hoppas ni få ut av er medverkan i projektet?

Jag hoppas framför allt få ökad kunskap om hur jag kan göra verksamheten mer robust och mindre sårbar vid exempelvis strömavbrott, IT-störningar eller problem i leveranskedjorna. Jag vill få konkreta verktyg, råd och idéer kring vilka åtgärder som är mest relevanta och kostnadseffektiva för ett mindre företag som mitt.

Jag ser också ett stort värde i att få ta del av andra företags erfarenheter och bygga upp ett nätverk med företag och aktörer som arbetar med liknande frågor. Förhoppningen är att projektet ska ge inspiration, nya perspektiv och praktiska lösningar som stärker både verksamhetens beredskap och dess långsiktiga utveckling.

Läs mer om att bli pilotföretag inom FLACK 

Vilket stöd tror ni skulle vara mest värdefullt för att stärka ert företags beredskap?

Det mest värdefulla stödet skulle sannolikt vara ekonomiskt stöd för att kunna genomföra investeringar som stärker verksamhetens motståndskraft, exempelvis reservkraft eller andra tekniska lösningar vid störningar. För mindre företag kan sådana investeringar vara svåra att prioritera trots att de kan vara avgörande vid en kris.

Utöver det finns ett stort behov av utbildning och rådgivning inom beredskap, särskilt kring riskanalyser, kontinuitetsplanering och praktiska åtgärder som är anpassade för små företag. Även nätverksträffar där företag kan mötas, utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma övningar skulle vara mycket värdefulla. Genom att lära av varandra och diskutera gemensamma utmaningar kan företagen stärka både sin egen och den lokala beredskapen.

Vad tycker ni är viktigast för att ett landsbygdsföretag ska kunna fungera även vid störningar eller kriser?

Det viktigaste är att företaget i förväg har identifierat sina mest kritiska sårbarheter och funderat igenom hur olika störningar kan påverka verksamheten. Genom att göra riskanalyser och planera för alternativa lösningar ökar möjligheten att hantera kriser när de väl inträffar.

Minst lika viktigt är att ha ett starkt nätverk av andra företag och aktörer att samarbeta med. Vid en störning är det ofta relationerna och samverkan lokalt som gör störst skillnad. Genom att dela kunskap, resurser och erfarenheter kan företag hjälpa varandra att upprätthålla verksamheten och snabbare återhämta sig efter en kris. För landsbygdsföretag, där avstånden ofta är längre och resurserna mer begränsade, blir samarbete och lokala nätverk en särskilt viktig del av beredskapen.

Om FLACK

FLACK är ett beredskapsprojekt som stärker små och medelstora landsbygdsföretags förmåga att hantera kriser och samhällsstörningar. Genom analyser, planering och praktiska övningar arbetar projektet för att minska företagens sårbarhet och stärka deras beredskap. Projektet ska också skapa nya affärsmöjligheter kopplade till krisberedskap och bidra till ett mer robust och konkurrenskraftigt näringsliv på landsbygden i Jönköpings län. FLACK drivs av Hushållningssällskapet Jönköping tillsammans med Maskinring Småland och finansieras av Tillväxtverket, Region Jönköpings län och Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Läs mer om FLACK