Svenska erfarenheter av nollrutor väckte intresse i Europa

Hur kan lantbrukare använda kväve mer effektivt och samtidigt minska risken för övergödning? Det var en av huvudfrågorna när Hushållningssällskapet tog emot rådgivare och projektpartners från olika länder inom ramen för EU-projektet STRATUS.

Emma Brihall, Mattias Hammarstedt och Cecilia Hermansson stod värdar för en så kallad cross visit, där deltagarna fick ta del av svenska erfarenheter av gödslingsstrategier och jordhälsa. Programmet innehöll fältbesök, erfarenhetsutbyte och ett besök på Borgeby Fältdagar. Mattias Hammarstedt har varit med i utveckling av nollrutekonceptet i Sverige.

– Nollrutorna är ett viktigt verktyg för att bestämma kvävebehovet för att nå rätt skörd och kvalitet och inte få någon utlakning av kväve till vattendragen, säger Mattias. Det är inspirerande att få möjlighet att sprida våra erfarenheter till Europa och förhoppningsvis inspirera fler att testa vår metod.

Tillsammans med representanter från Yara visade Hushållningssällskapet hur nollrutemetoden kan användas för att utvärdera kvävegödslingen i praktiken. Deltagarna fick också besöka ett lantbruk i Kävlinge och se hur metoden används i fält.

Ovan: Till vänster om roll upen: Sophie Navarra, Belgien, Iga Maćkowska, Polen, Ingemar Gruvaeus, Yara, Sari Peltonen, Finland, Agathe Lemoine, Frankrike. Till höger om roll upen: Nelly Carlsson, Yara, Emma Brihall, Hushållningssällskapet, Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet, Cecilia Hermansson, Hushållningssällskapet.

Svensk modell bygger på kunskap och eget ansvar

En tydlig skillnad mellan Sverige och många andra europeiska länder är synen på hur gödslingen ska styras. I Sverige bygger arbetet till stor del på rådgivning och kunskap, bland annat genom Greppa Näringen. Lantbrukarna får verktyg för att själva fatta välgrundade beslut utifrån sina förutsättningar. I många andra länder regleras gödslingen i stället genom fasta gränsvärden och förbud.

– Våra europeiska kollegor känner till att man kan arbeta med nollrutor, men många prioriterar inte att lägga ut dem i praktiken, berättar Emma Brihall.

Erfarenhetsutbytet ledde till många diskussioner om hur olika arbetssätt påverkar både rådgivning och lantbrukarnas möjligheter att optimera gödslingen.

Projektet STRATUS arbetar vidare

Besöket avslutades med en heldag på Borgeby Fältdagar innan deltagarna reste hem till Belgien, Finland, Frankrike och Polen, med nya kunskaper och kontakter i bagaget. Arbetet inom STRATUS fortsätter nu med att samla och sprida erfarenheter från hela Europa. Projektet kommer så småningom att lansera en digital plattform med ett brett utbud av gödslingsstrategier anpassade till olika odlingsförutsättningar.

– I nästa fas kommer Sveriges arbete att fokusera på användning av biokol, berättar Cecilia Hermansson.

Ovan: Ett uppskattat besök i Gropen på Borgeby Fältdagar.

Läs mer om projektet STRATUS: https://hushallningssallskapet.se/vara-projekt-och-uppdrag/stratus/

Text: Anne Helgesson

Foto: Anne Helgesson, Mattias Hammarstedt