Förbundsdirektör Bo Selerud om nya livsmedelsstrategin

I debatten kring nya Livsmedelsstrategin 2.0 har det snarare hörts ord som ”luftslott” än ovationer, vad säger du om det?

– Är glaset halvtomt eller halvfullt? Vad gäller nya Livsmedelsstrategin 2.0 skulle jag nog säga att glaset är halvfullt och försöka göra något vettigt av det. Vi får hoppas att det kommer tydligare målsättningar. Vi har upprättat en strategi, och nu ska arbetet börja. Det är en process. Det krävs att hela näringen engagerar sig. Jag ser glädjen i att vi har fått till det här, att vi kan satsa på viktiga områden.

Vilka förslag lämnade Hushållningssällskapet till betänkandet?

– Hushållningssällskapet har medverkat som remissinstans och deltagit i dialogen kring livsmedelsstrategin under flera år. Genom det har vi en god inblick i hur frågorna har förändrats och utvecklats under lång tid. Många av de synpunkter och åtgärder som vi bidragit med har påverkat betänkandet kan jag se.

Är det några förändringar jämfört med den tidigare livsmedelsstrategin?

– 2017 kom Livsmedelsstrategi 1.0 som framför allt handlade om livsmedelsindustrin. Man glömde helt primärproduktionen och försörjningsberedskapen. Nu har vi fått en Livsmedelsstrategi som tar med alla de här tre delarna.

Vad ser du för positiva framtidsscenarier?

– Skulle vi få till livsmedelsproduktionen som betänkandet säger, att konkurrenskraften ska öka, att lönsamhet i lantbruket ska stärkas och en ökad robusthet, då har vi gjort enorma steg framåt. En viktig del i strategin är att resurser tillförs näringens rådgivning, där vi nu också erbjuder rådgivning om beredskap till lantbruksföretagen.

Nämn några viktiga områden som stärks?

– Vattenhushållningsfrågorna och jordbruksmarkens långsiktiga skydd. Sverige behöver producera mer mat. Vi kommer inte kunna importera lika mycket livsmedel framöver. Vi behöver få in mer fossilfri energi med mindre klimatpåverkan. Och då behöver vi använda den åkermark vi har och kunna producera mer mat på mindre yta i ett förändrat klimat. Därför måste jordbruksmarken vara kvar, vi måste öka och fokusera på inhemsk livsmedelsproduktion. Det kommer kräva att vi fokuserar ännu mer på fältförsöksverksamheten. Behovet av kompetens framhålls också, SLU har fått uppdraget att stärka attraktionskraften för sina utbildningar, det är superbra.

Är det en bättre samlad grön näring nu?

– Näringen har varit bra samlad tidigare men jag skulle vilja påstå att det har blivit bättre med den nya strategin som omfattar livsmedelsindustri, försörjningsberedskap och primärproduktion. Det är väldigt bra och skapar en helhetsbild. Livsmedelsindustrin kan inte göra något om den inte har med sig primärproduktionen. Då står den sig ganska torrt.

Kommer den nya strategin att påverka Hushållningssällskapets verksamhet?

– Vi har en väldigt välrenommerad och etablerad rådgivning och kompetens som passar rakt in i den nya strategin. Om vi får fart på den primärproduktion och innovation som föreslås så kommer det att påverka Hushållningssällskapet positivt.

Stärker strategin Hushållningssällskapets position?

– Svensk livsmedelsproduktion ingår i ökad försörjningsberedskap och det är vi som har rådgivarna. Det är vi som har skit på skorna där ute varenda dag. Det har inte de andra. Det är vi som försöker utveckla och hjälpa svenskt lantbruk och landsbygd varenda dag. Sällan har vårt varumärkeslöfte ”Kunskap för landets framtid” varit mer aktuellt.

Text: Lisbeth Rauden
Foto: Anne Helgesson

Artikeln är ett utdrag från tidningen Gröna Affärer nr 2 2025.