Fler söker sig till lantbruket – nu måste näringen behålla dem 

Allt fler söker sig till lantbruksutbildningarna, men för de gröna näringarna räcker det inte att attrahera fler. Den stora utmaningen är att erbjuda relevanta utbildningar och attraktiva arbetsplatser som får både yrkesutbildade och personer med eftergymnasial kompetens att stanna kvar och utvecklas i näringen. 

Kristine Wiklund, expert på arbetsmarknad och kompetensförsörjning hos Gröna arbetsgivare, arbetar både med att få fler personer och rätt kompetens till de gröna näringarna. Hon berättar att intresset för naturbruksprogrammets lantbruksinriktning har ökat kraftigt nationellt. 

– Lite på tvärs mot vad många tror går det bra för naturbruksprogrammet, säger hon. 

Även skogsbruksinriktningen har vuxit, medan utvecklingen inom trädgård inte är lika positiv. 

– Vi ser en stor ökning inom både lantbruk och skog. Däremot står intresset för trädgårdsinriktningen, där både trädgårdsodling och trädgårdsanläggning ingår, mer eller mindre stilla på gymnasienivå. 

På yrkeshögskolenivå och inom vuxenutbildningen ser utvecklingen bättre ut för trädgårdsutbildningarna. Den stora utmaningen finns på ungdomsgymnasiet, menar hon. 

Stort behov av högutbildade inom lantbruket 

Det ökade intresset för lantbruksutbildningarna är positivt. Nästa utmaning är att få eleverna att stanna och utvecklas inom näringen. Det behövs många yrkesutbildade som kan börja arbeta direkt efter gymnasiet, men det är också ett mycket stort kompetensbehov bland personer med eftergymnasial utbildning. 

När Kristine Wiklund började på Gröna arbetsgivare för tio år sedan låg fokus främst på bristen på yrkesutbildad arbetskraft. Sedan dess har tyngdpunkten delvis förskjutits. 

– Idag är behovet akut stort av personer med eftergymnasial utbildning, exempelvis agrotekniker, driftsledare, lantmästare och agronomer, säger hon. 

Ett gemensamt ansvar 

För att göra branschen attraktiv behöver företagen engagera sig i utbildningarna, erbjuda bra praktikplatser och vara arbetsgivare som unga vill arbeta hos. Näringen behöver också visa upp den stora bredden av möjliga yrken. 

– Det är ett gemensamt ansvar för hela näringen, oavsett om man representerar Hushållningssällskapet, LRF, Gröna arbetsgivare eller ett enskilt företag. 

Samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare är viktig för att utbildningarnas innehåll ska motsvara företagens behov. Samtidigt behöver företagen erbjuda arbetsplatser där unga känner sig välkomna och vill stanna. 

– Oavsett vad man har för bakgrund, om man är tjej eller kille, kommer från staden eller landsbygden eller har en viss sexuell läggning, ska man känna sig välkommen på arbetsplatsen. 

Kristine Wiklund menar att lantbruket har mer att göra när det gäller bland annat jämställdhet och inkludering. 

– Lantbruket har fortfarande en lång väg kvar innan det är jämställt. Det viktiga är att människor känner sig välkomna och vill stanna kvar. Det arbetet måste företagen göra. 

Utveckla utbildningarna som redan finns 

Innan nya utbildningar startas behöver de befintliga bli mer relevanta för näringen och hålla en jämn och hög kvalitet, menar Kristine Wiklund. Det kräver en nära samverkan mellan skolor och företag, bland annat genom fungerande lokala programråd. 

– Vi vet att det bästa sättet att få fler elever är att ha hög kvalitet. En nöjd elev ger fler nöjda elever. 

Det handlar inte bara om att attrahera fler sökande, utan också om att eleverna ska fullfölja utbildningen och få den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. 

– Jag tror att vi ska börja med att gräva där vi står. Det som redan finns måste fungera innan vi går vidare till nästa fråga. 

En positiv utmaning 

Trots det stora kompetensbehovet tycker Kristine Wiklund att utvecklingen ska ses som en positiv utmaning. Intresset för lantbruksutbildningarna visar att många unga är nyfikna på näringen. Nu behöver arbetsgivarna våga ta vara på intresset. 

– Jag tycker att vi ska se det som en positiv utmaning och arbeta mer som industrin gör för att visa att det här är en spännande näring. Det är en högteknologisk näring. Vi behöver talangerna och vi behöver alla de här personerna. 

Siffrorna kommer från Gröna arbetsgivares Kompetenskartläggning 2026, genomförd av Demoskop, och gäller lantbruksföretag i Sydsverige:

Omkring 3 700 personer behöver rekryteras under de närmaste tre åren.

42 procent tror att rekryteringsbehovet ökar inom ett till tre år.

44 procent tror att behovet ökar inom fyra till sex år.

63 procent upplever att det har blivit svårare att hitta rätt kompetens.

33 procent har en strategisk handlingsplan för sitt kompetensbehov.

47 procent saknar en strategisk handlingsplan och 20 procent är osäkra.

38 procent upplever att det geografiska läget försvårar rekryteringen.

Artikeln är publicerad i Skånska Lantbruk, vår medlemstidning. Som medlem i Hushållningssällskapet Skåne får du tidningen hemskickad och kan läsa fler reportage om människorna, kunskapen och utvecklingen inom lantbruket. Bli medlem här.