2026-10-29

Fältförsök visar: Flera faktorer påverkar lustgasutsläppen

Hur påverkas lustgasutsläppen från spannmålsodling av kvävegödsling och bevattning? Det har undersökts i två fältförsök. Resultaten visar framför allt att det inte finns någon enkel förklaring till vad som styr utsläppen, utan att flera faktorer spelar in.

Syftet med försöken var att undersöka hur olika nivåer av kvävegödsling och bevattning påverkar lustgasutsläppen från spannmålsodling. Samtidigt undersöktes sambanden mellan lustgasutsläpp, markförhållanden och skörd.  

En av hypoteserna var att ökade kvävegivor skulle leda till högre lustgasutsläpp. En annan var att en optimerad vatten- och kvävehantering skulle kunna minska utsläppen utan att skörden minskar.  

 

Ingen enkel förklaring 

 

Resultaten visar en svag tendens till högre lustgasflöden vid ökade kvävegivor, men sambandet är inte tydligt. Variationen både inom och mellan behandlingarna var stor. De statistiska analyserna visade inte heller några säkerställda skillnader mellan försöksleden när det gäller den ackumulerade mängden lustgas.  

Det innebär att kvävegivan i sig inte räcker för att förklara hur mycket lustgas som avgår. 

– För mig känns det väldigt rimligt att det blev det här utfallet. Det visar att det också är andra faktorer som spelar in och påverkar lustgasen, säger Fredrik Persson, utvecklingsledare på Hushållningssällskapet Skåne. 

Bevattningen gav inget entydigt svar 

Inte heller bevattningen gav ett tydligt resultat. I ett av försöken var den ackumulerade mängden lustgas numeriskt lägre i det bevattnade ledet, medan förhållandet var det motsatta i det andra försöket. Skillnaderna mellan försöksleden var inte statistiskt säkerställda. Det går därför inte att utifrån försöken dra slutsatsen att bevattning i sig minskar lustgasutsläppen.  

Resultaten pekar i stället på att samspelet mellan flera faktorer behöver studeras för att bättre förstå vad som påverkar lustgasavgången.  

Kopplingen till skörden är viktig 

En viktig del är också att sätta lustgasutsläppen i relation till den faktiska produktionen. I försöken har därför data som bland annat markfuktighet, marktemperatur, nederbörd, bevattning och skörd samlats in. 

För Fredrik Persson är kopplingen till den praktiska odlingen särskilt intressant. 

– Det är intressant att koppla resultaten till den praktiska odlingen, till exempel genom att jämföra lustgasflödena med skörden. Hur stora lustgasflöden har vi i förhållande till den faktiska skörden? Det är en in

tressant aspekt. 

Just helheten är viktig för att resultaten ska kunna bidra med användbar kunskap till lantbruket. 

– Det är lätt att fokusera på en enskild detalj som påverkar lustgasen, men det är värdefullt att kunna samla fakta om vilka samband som faktiskt finns. Det handlar om att tydliggöra vilka faktorer i odlingen som är möjliga att påverka för att lustgasemissionerna ska bli mindre, säger Fredrik Persson. 

Fler frågor att undersöka 

Resultaten ger samtidigt nya frågor att arbeta vidare med. I presentationen lyfts bland annat behovet av att undersöka samband med andra jordanalyser, vilka enskilda odlingsåtgärder som innebär störst risk för lustgasavgång och möjligheten att mäta lustgasflöden mer kontinuerligt under odlingsåret.  

Nästa steg är att sammanställa resultaten i en rapport. Därefter hoppas Fredrik Persson kunna fortsätta arbetet och samla mer data om vad som påverkar lustgasutsläppen i fält. 

– När det kommer en lämplig utlysning vill jag fortsätta samla in den här typen av data för att kunna undersöka mer kring vad som påverkar lustgas i fält, säger Fredrik Persson.