2026-09-25

Ett yrkesliv med fältförsök

Inget år i fält är det andra likt. Det är just variationen, utvecklingen och möjligheten att ständigt lära sig något nytt som har hållit Jörgen Mårtenssons intresse vid liv. Samma nyfikenhet har fått honom att stanna inom Hushållningssällskapet i 36 år.

Från Skåne till Kanada

Intresset för lantbruk väcktes tidigt. Jörgen växte upp på en gård med köttdjursbesättning. Som ung hade han dock helt andra planer för framtiden.

– När jag var yngre hade jag siktet inställt på att bli veterinär, berättar Jörgen.

Med tiden förändrades intresset och valet föll naturligt på lantbruket. Efter gymnasiet följde en 40-veckorskurs på lantbruksskola, en driftsledarutbildning på Bollerup och därefter lantmästarutbildningen på Alnarp.

Efter 40-veckorskursen fick han genom International Agricultural Exchange Association (IAEA) möjlighet att praktisera på en gård i Kanada. När han ser tillbaka på sin karriär är det en av höjdpunkterna. År 1983 tillbringade han nästan ett år i landet.

– Det var en lärorik erfarenhet. Jag träffade lantbruksintresserade praktikanter från hela Europa, Australien och Nya Zeeland.

Under året i Kanada fick han vänner från hela världen. När tillfälle gavs reste de runt och hälsade på varandra. Australien var ett av resmålen som lockade, men resan dit blev aldrig av. Nu när pensionen närmar sig har tanken väckts på nytt.

Att Jörgen en dag skulle hamna inom försöksverksamheten var egentligen ingen slump. Hans pappa hade själv arbetat med fältförsök i två år inom Gärds och Albo försöksringar.

– Min pappa brukade säga att man lärde sig mycket av att arbeta med fältförsök. Det hade jag i bakhuvudet när jag såg att de sökte personal till Helgegården efter att jag kommit hem från Kanada.

Under 1984 och 1985 arbetade Jörgen två säsonger för Hushållningssällskapet på Helgegården.

Efter tiden på Helgegården började han på lantmästarutbildningen.

Jörgen jobbade två säsonger på Hushållningssällskapet innan har började på lantmästarutbildningen.

Från hemgården till fältförsöksledare

När utbildningen var klar sökte Jörgen jobb hos Hushållningssällskapet Malmöhus, som på den tiden hade fyra försökspatruller stationerade i Skivarp, Hvilan, Svalöv och Bjärsjölagård.

– Egentligen sökte jag en tjänst i Skivarp eftersom jag inte hade arbetat i den delen av Skåne tidigare. Men när jag fick frågan om jag kunde börja i Hvilanpatrullen i stället, där det också behövdes personal, tackade jag ja.

Det blev början på en lång karriär inom Hushållningssällskapet. Han började som försökstekniker våren 1990 och tog senare samma år över som fältförsöksledare, en roll som han sedan har haft under större delen av sitt yrkesliv.

En del av Borgeby Fältdagars utveckling

Under åren har Jörgen inte bara arbetat med försöksverksamheten. Han har också varit en del av Borgeby Fältdagars utveckling. När arrangemanget växte valde han att arbeta heltid med mässan under 2006 och 2007.

– Det var intressant att arbeta med Borgeby Fältdagar, men jag saknade kontakten med alla lantbrukare som är försöksvärdar och framför allt skörden. När man arbetar med lantbruk är skörden kvittot på allt arbete man har lagt ner under året.

När han fick frågan om att återvända till försöksverksamheten och ta ansvar för sockerbetsförsöken var beslutet ett enkelt ja.

– Jag behövde inte fundera särskilt länge innan jag tackade ja.

Tidigare hade Hushållningssällskapet endast genomfört ett mindre antal sockerbetsförsök, eftersom de flesta utfördes i egen regi av Sockerbolagets försöksavdelning Jordbruksteknik (JT). När Sockernäringens Betodlings Utveckling AB (SBU) bildades år 2000 förändrades förutsättningarna. Från och med 2001 fick Hushållningssällskapet Malmöhus i uppdrag att genomföra sockerbetsförsöken åt SBU.

Tidigare genomfördes de flesta sockerbetsförsöken av Sockerbolaget. När SBU bildades år 2000 fick Hushållningssällskapet Malmöhus uppdraget.

Kunskap som växer med varje säsong

Att Jörgen har blivit kvar i 36 år har en enkel förklaring.

– Det som framför allt har fått mig att stanna är att jag tycker att lantbruk och fältförsök är intressanta. Varje år tillkommer något nytt. Nya försöksserier startas med aktuella frågeställningar som kan föra odlingen framåt. Förutsättningarna förändras ständigt. Sorterna utvecklas, egenskaperna förbättras och skördarna ökar. Odlingstekniken har utvecklats och klimatet har blivit mer oförutsägbart. Det gör att det alltid finns något nytt att lära.

Försöksresultaten ska leda till ny kunskap för både växtodlingsrådgivare och lantbrukare. Att få vara med och bidra till utvecklingen av det svenska lantbruket känns både viktigt och berikande. Det är också en viktig drivkraft för Jörgen. Under åren har han sett hur både lantbruket och försöksverksamheten har förändrats.

– Maskinkapaciteten har ökat och gårdarna har blivit betydligt större. Många mindre lantbruk har arrenderats ut eller slagits samman, samtidigt som större gårdar går ihop och bildar driftsbolag.

Den ökade kapaciteten har också gjort att tidsmarginalerna har blivit betydligt mindre för personalen inom fältförsöksverksamheten.

– Idag handlar det ofta om bara några timmar innan ett fält är skördat. När lantbrukaren har skördat färdigt går arbetet direkt vidare med jordbearbetning eller nästa gröda. Det innebär att våra tidsramar har blivit betydligt snävare och att våra maskiner måste fungera utan avbrott, särskilt under skörden.

Direkt efter skörd går arbetet vidare med jordbearbetning eller nästa gröda.

Bakom varje försöksresultat ligger ett gediget hantverk. Arbetet bygger på noggrann planering, tydliga arbetsrutiner och ett nära samarbete mellan försöksbeställare, kollegor och inte minst försöksvärdarna.

– Mycket finns dokumenterat, men långt ifrån allt går att läsa sig till. Den kunskapen förs vidare mellan kollegor och byggs upp under många år ute i fält, säger Jörgen.

 Lärdomar från ett liv i fält

Efter 36 år i försöksverksamheten ser Jörgen både utmaningar och möjligheter för framtidens lantbruk. Klimatförändringarna märks redan i dag och teknikutvecklingen går snabbt. Allt fler lantbrukare investerar i nya lösningar, exempelvis robotar för ogräsbekämpning.

Men när han ser tillbaka på sitt yrkesliv är det inte bara tekniken eller förändringarna som han lyfter fram. Det är människorna, erfarenheterna och viljan att fortsätta utvecklas.

– Alla år ute i fält har lärt mig att man aldrig blir fullärd.