Jag vill inte välja någon verksamhet.
Detta innebär att du inte ser innehåll och information som gäller just din valda verksamhet.
Hull (mjölk)
Kontrollpunkt 6
Nöt 6. Nötkreaturens hull är godtagbart (mjölk)
Kontrollen kan omfatta
- Hur ser nötkreaturens hull ut?
Vägledning
- Djurens hull indikerar hur djurhållningen i stort fungerar vad gäller djurens möjlighet att få sitt näringsbehov tillgodosett. Ett djurs hull kan avvika mot vad som är normalt utan att orsaken kan härledas till brister i själva hållningen, skötseln eller omvårdnaden av djuret.
- Vid hullbedömning används den skala som används av produktionsrådgivare, det vill säga skalan 1-5 där 1 är ett mycket magert djur och 5 är överviktig.
- Vid hållning av djur i stora grupper kan det finnas skäl att vara observant på att hela gruppen har ett godtagbart hull och att det inte finns för stor spridning i hull inom gruppen. Om utfodringen är begränsad och inte styrs kan det lätt bli så att de starkaste tar över större delen av foderransonen. Att vissa djur är feta är alltså ingen garanti för att utfodringen är tillfredsställande och fungerar bra utan om hullpoängen är någotsånär lika på individnivå.
- En djurgrupp där individerna skiljer sig mycket åt i hull kan vara en indikator på att ranglåga djur inte kan tillgodogöra sig de resurser som finns tilldelade i form av grovfoder, kraftfoder och/eller vatten.
- Observera särskilt hullet och våmfyllnaden på förstakalvare, som kan vara ett slags indikatordjur på att grovfodret är svåråtkomligt, att stallutrymmet eller utfodringsplatserna är underdimensionerade eller att djuren bör grupperas på lämpligare sätt (läs mer under punkt Nöt 11 och Nöt 12). Förstakalvare kan ha svårt att hävda sig i konkurrens med äldre kor samtidigt som de fortfarande ska betraktas som växande djur.
- Det skiljer mycket i normalhull mellan en högmjölkande ko och ett köttdjur. Frågan man bör ställa sig är om de aktuella djuren har ett godtagbart hull med tanke på ras, ålder, laktationsperiod, avkastning och produktionsinriktning.
- Högmjölkare är ofta svåra att sinlägga och kan bli magrare då fodertilldelningen begränsas inför sinläggningen. En pigg ko med gott allmänt tillstånd i något underhull bör inte anses vara en avvikelse. Omvänt kan en mager ko som är sjuk ha en risk för påverkan och skada av levern. Det är viktigt att titta på lämpliga indikatorer, såsom foderförbrukningen och våmfyllnaden. Systematisk- eller tillfällig brist?
- Enstaka magra djur förekommer i en flock och enstaka lågmjölkare ser ofta rundare ut än övriga högmjölkare. Om större delen av besättningen är under normalhull indikerar det en systematisk underutfodring eller annat problem. Oavsett hur många djur som berörs ska djurägaren agera och göra vad som är möjligt för att åtgärda problemet. Du som djurskyddshandläggare bör verifiera vilka de bakomliggande orsakerna är samt vilka åtgärder som vidtagits eller behöver vidtas. Avvikelse av en enda individ kräver alltså lämplig åtgärd, djurskyddslagen är skriven med ett perspektiv av det enskilda djuret. Enstaka smutsiga eller magra djur kräver en åtgärd för dessa enskilda djur (behöver de flyttas, utfodras individuellt, klippas m.m.?) medan systematiska brister oftast kräver mer omfattande åtgärder.
- Djurskyddstillsyn i praktiken, är ett kompendium framtaget för praktiskt djurskyddskontroll.
- För standarden av hull- och pälsbedömning enligt instruktionen till kontrollprogrammet ”Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur” kan man vända sig till Svenska Djurhälsovården.
Vad kan du som lantbrukare göra?
- Hullpoänget bör ligga mellan 3,0–3,5 under hela laktationen och sinperioden. Det är ok att kon minskar med max 0,5 poäng under sinperioden.
- Hullet är ett kvitto på hur utfodringen och övriga skötselrutiner fungerar. Följ kontinuerligt upp utfodringen för att ha koll på hullet
- Är hullet bra på gruppnivå? Per individ? Om det är flera individer som har underhull eller överhull kan det vara tecken på ett större utfodringsfel. Är det individer som har underhull eller överhull så kan det tyda på att djuret är lågrankat och det kan finnas brist i gruppdynamiken.
Källa bilder: Hulsen, J. (2008). Kosignaler: En praktisk bok om mjölkföretagande med kon i fokus.© Jan Hulsen, 11.