Nöt 42. Kraven kring utrymmen för kalvning är uppfyllda (mjölk)

Kontrollen kan omfatta

• Att kalvningsboxar för kor eller kvigor som ska kalva finns och används.
• Att antalet kalvningsplatser är anpassade efter det behov som finns i besättningen.
• Vilka rutiner för kalvning som finns.
• Att kalvande kor och kvigor hålls lösa under förlossningen för att underlätta för kon att bete sig naturligt. Kalvande kor och kvigor har svårare att röra sig när de exempelvis ska lägga eller resa sig och behovet av att kunna röra sig fritt ökar därför samt för att kunna ändra kroppsställning etc. Det kan dock vara nödvändigt att låta djur kalva uppbundna om bland annat förlossningssvårigheter uppstår.
• Hur gödselrännan täcks över om nötkreaturen ska kalva uppbundna.
• Att kalvningsboxarna enbart är avsedda att användas för kor eller kvigor när de ska kalva och fram till några dagar efter kalvningen, dvs. inte används som sjukboxar.
• Kalvningsboxarnas utformning

Vad kan du som lantbrukare göra?

• Använd endast kalvningsbox vid kalvning och inte som sjukbox.  
• Minsta utrymme för kalvningsbox: 
  1. För ensambox – 9 m², kortaste sidan 3 m.
     
  2. Ensambox på båspall för uppbundna djur – 8 m², kortaste sidan föreskrivna minsta båsbredden multiplicerad med 2,
  3. Gruppbox – 8 m²/ko, kortaste sidan 3 m i boxar för högst 3 kor, 
  4. Gruppbox – 8 m²/ko, kortaste sidan 5 m i boxar för mer än 3 kor
• Det ska finnas 1 kalvningsplats per:
  • 45 kor vid jämn kalvningsfördelning över hela året,
  • 35 kor vid jämn kalvningsfördelning över 9 månader,
  • 25 kor vid jämn kalvningsfördelning över 6 månader,
  • 15 kor vid jämn kalvningsfördelning över 4 månader,
  • 10 kor vid jämn kalvningsfördelning över 2 månader,
  • 1 plats/50 kor vid koncentrerad kalvning sommartid på bete  
• Kalvande djur ska hållas lösgående. Undantag om kon behöver bindas upp på grund av förlossningssvårigheter.

Vad säger lagen?