Nöt 2. Daglig tillsyn sker normalt av alla djur (mjölk)

Kontrollen kan omfatta

  • Vilka arbetsrutiner finns för den kontinuerliga tillsynen som ägnas samtliga djurkategorier: dessa måste kunna säkra en ”normal” daglig tillsyn inklusive övrig beredskap.
  • Ansvarsfördelningen för personalen (större besättningar och anställd personal). Finns det rimliga möjligheter att utföra tillsynen så som den beskrivs utifrån djurhållningen i besättningen?
  • Tillsyns- och skötselrutiner för djurhållningen. Särskilt då personalstyrkan är reducerad måste det finnas rutiner som säkrar en nödvändig tillsyn på djuren: finns möjlighet att tillkalla personal med rimlig inställelsetid, vem tar larmet på utfodring eller ventilation vid strömavbrott, m.m.?
  • Finns det djur som är nedsmutsade, har obehandlade tryckskador eller andra skador från inredning, stängsel?
  • Finns det djur som har bindslen/grimmor som sitter för hårt mot djurens hud som djurhållaren borde ha uppmärksammat och åtgärdat?
  • Finns det djur med skav- eller tryckskador på nacken på grund av felplacerade nackbommar?
  • Kan tillsynen ske av samtliga djur utan svårigheter? Vägledning Djur som behöver extra tillsyn För vissa djur krävs att tillsynen ska göras oftare än dagligen. Det gäller t.ex. djur som är nyfödda, högdräktiga, sjuka, skadade eller djur som uppvisar avvikande beteende. (Se kontrollpunkt Nöt 3).
  • Tillsynen ska utövas med kontinuitet, den ska vara grundlig, anpassas till djurhållningen, och ska framför allt stå i proportion till behovet av åtgärder (allt som behöver åtgärdas ska ägnas så mycket tid och resurs att det faktiskt blir åtgärdat).
  • Brister som kan relateras till djurens välfärd kan ofta hänföras till punkten bristande tillsyn på djur. Bristfällig klövstatus, sjuka djur som inte omhändertas eller avlivas, trasiga inredningar, otillräckligt eller smutsigt strömedel och bristande hygien i övrigt är exempel som ofta tyder på bristande tillsyn. I kontrollpunkten ingår grundvillkor. Daglig-, och i vissa fall mindre frekvent tillsyn är grundvillkor. (AD, bilaga, punkt 2)

Vad kan du som lantbrukare göra?

I grova drag kan djurens behov av tillsyn delas in i tre olika huvudkategorier:

  • Djur som behöver extra tillsyn (se Nöt 3).
  • Djur som behöver daglig tillsyn.
    • Djur som hålls inomhus. Varje dag ska tillgång på rent vatten, foder, strö och allmäntillstånd kontrolleras för alla djur.
    • Djur som hålls utomhus under vinterförhållanden. Djur utomhus ska kontrolleras för skydd av kyla, blåst, fuktnederbörd samt hull, allmäntillstånd och tillgången av rent vatten och foder.
    • Hållning av djurgrupper där kalvar ingår. Kalvar som hålls inomhus ska ses till minst två gånger om dagen, vid utomhushållning ska kalvar ses till minst en gång dagligen.
  • Djur som kan ses till mer sällan än dagligen om följande punkter uppfylls:
    • Endast för djur som hålls utomhus på bete sommartid kan förhållandena vara sådana att tillsynen bör anses vara tillräcklig trots att den inte sker dagligen.
    • Inga ”riskdjur” får förekomma, (se Nöt 3).
    • Att de aktuella djuren inte är kalvar.
    • Att vatten och foder inte riskerar att ta slut mellan tidpunkterna som djuren ses till.
    • Att vattning eller utfodring inte sker i automatiska system eftersom detta ökar risken för att resurserna uteblir om systemet går sönder mellan tillsynstillfällena.
    • Att goda tillsynsrutiner tillämpas.
    • Att betesmarken inte har kända skaderisker t.ex. i form av föremål, bristfälliga stängsel eller olämplig terräng som kan skada djuren. (Ta hänsyn till eventuell historik som finns om det hållits djur på betesmarken tidigare år).
    • Att djuren har goda möjligheter att få adekvat skydd mot sol, vind, nederbörd.
    • Ingen risk för rovdjur finns.

Vad säger lagen?