Aktuella examensarbeten
Vill du göra ett examensarbete med koppling till verkliga behov inom lantbruk, trädgård och landsbygd? Här hittar du Hushållningssällskapets aktuella förslag på examensarbeten för studenter vid universitet och högskolor.
Våra uppdrag utgår från verkliga behov i branschen och genomförs i nära samarbete med rådgivare, lantbrukare och företag. Läs mer om förslagen nedan och kontakta personen som anges vid det arbete du är intresserad av.
Bygg och ekonomi
Granskning av Jordbruksverkets schablonvärden för investeringsstöd i stallbyggnation
Beskrivning:
Jordbruksverket använder schablonvärden för enhetskostnader när investeringsstöd för stallbyggnation beräknas. Dessa värden har inte uppdaterats på många år, trots att byggkostnaderna i lantbruket ökat avsevärt. Av den anledningen vore det givande för branschen att utreda hur mycket schablonen skiljer sig från verkliga kostnader.
Syfte:
Att jämföra Jordbruksverkets schablonvärden med faktiska byggkostnader i moderna lantbruksprojekt.
Förslag på frågeställningar:
- Hur väl överensstämmer Jordbruksverkets schablonvärden med verkliga kostnader vid stallbyggen?
- Vilka kostnadsdrivande faktorer har förändrats mest de senaste åren?
- Hur påverkar dessa skillnader lantbrukarens investeringsbeslut?
Lämplig inriktning:
Byggteknik, lantbruksekonomi eller agrar ekonomi.
Kontaktperson:
Henrik Karlsson | Byggrådgivare
Produktionsuppföljning som underlag för investeringsbeslut i trädgårdsföretag
Beskrivning:
Ekonomisk produktionsuppföljning är utmanande att göra i trädgårdsföretag, men samtidigt oerhört viktig för att fatta välunderbyggda beslut, inte minst när det kommer till investeringar. Investeringar innebär ofta en avvägning mellan kortsiktigt billigt och långsiktigt hållbart ur både ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.
Syfte:
Att utröna och analysera förekommande och lämpliga arbetssätt för produktionsuppföljning inom produktion av frilandsgrönsaker och/eller bärodling.
Förslag på frågeställningar:
- Hur gör företagen idag?
- Vad finns det för lämpliga och praktiskt genomförbara arbetssätt att använda framöver?
Lämplig inriktning:
Lantmästare med inriktning företagsekonomi, agronom med inriktning ekonomi, trädgårdsingenjör med inriktning odling eller hortonom.
Kontaktperson:
Thilda Håkansson | Bärrådgivare
Vatten och bevattning
Lönsamhet i bevattning
Beskrivning:
Bevattning kan vara avgörande för avkastning och kvalitet, men investeringen innebär betydande kostnader. Projektet syftar till att analysera de ekonomiska förutsättningarna för bevattning inom växtodling.
Syfte:
Att undersöka när och var bevattning är lönsam och hur den påverkar risk och stabilitet i produktionen.
Förslag på frågeställningar:
- För vilka grödor och vid vilka avkastningsnivåer är bevattning lönsam?
- Hur påverkar bevattning kostnader, risk och avkastning i växtodlingen?
Lämplig inriktning:
Ekonomi, agronomi eller mark/växt.
Kontaktperson:
Inga-Lill Bergfors | Ekonomirådgivare
Vattenskyddsområdens påverkan på lantbruket
Beskrivning:
Flera kommuner beslutar om nya vattenskyddsområden, vilket påverkar lantbrukets drift och investeringar.
Syfte:
Att undersöka hur dessa beslut påverkar lantbrukets ekonomi och vår livsmedelsförsörjning.
Förslag på frågeställningar:
- Hur påverkas lantbrukets lönsamhet av restriktioner inom vattenskyddsområden?
- Vilka ekonomiska och sociala konsekvenser uppstår för enskilda lantbrukare?
- Hur kan kommuner och lantbrukare samarbeta för att hitta hållbara lösningar?
Lämplig inriktning:
Miljöekonomi, agronomi eller lantbruksekonomi.
Kontaktperson:
Birgitta Jonasson
Maxa skörden vid begränsad vattentillgång
Beskrivning:
Nya studier visar att vi i framtiden kan förvänta oss ett ökat bevattningsbehov i Sverige. Detta kommer att ställa krav på att vi hushållar med den vattenresurs vi har genom optimal bevattning. Vattenkrävande grödor med dåligt rotsystem, som lök och potatis, kommer att vara modellgrödor på Hushållningssällskapets demoyta i Borgeby under 2027. Rampspridare och droppbevattning kommer att jämföras i olika bevattningsstrategier.
Syfte:
Att utvärdera olika bevattningstekniker och strategier för effektivare användning av bevattningsvattnet.
Förslag på frågeställningar:
- Hur får man ut så mycket skörd som möjligt per insatt millimeter bevattning? Hur påverkas produktkvaliteten av bevattningsstrategi och metod?
- Hur ser kalkylen ut för att investera i droppbevattning, och i vilka grödor kan man räkna hem investeringen?
Lämplig inriktning:
Trädgårdsingenjör med inriktning odling, hortonom, mark/växtagronom eller ekonomagronom.
Kontaktpersoner:
Anton Sandmark | Grönsaksrådgivare
Jakob Larsson | Växtodlingsrådgivare
Växtodling och mark
Magnesium- och kaliumgödsling i potatis i relation till markkarta
Beskrivning:
Det finns osäkerhet kring när Mg-tillförsel är nödvändig, särskilt när markens Mg-värde redan är högt.
Syfte:
Att undersöka sambandet mellan markkarterade värden av Mg och K och potatisens näringsupptag, med fokus på kostnadseffektiv gödsling.
Förslag på frågeställningar:
- Hur påverkar markens Mg-nivå potatisens upptag av kalium?
- Vid vilka nivåer blir ytterligare Mg-gödsling olönsam?
- Hur kan markkartan användas som beslutsstöd för optimerad gödsling?
Lämplig inriktning:
Växtodling eller marklära.
Kontaktperson:
Nilla Friberg | Växtodlingsrådgivare
CULTAN-gödsling – aktuellt forskningsläge och möjligheter för svensk växtodling
Beskrivning:
CULTAN (Controlled Uptake Long Term Ammonium Nutrition) är en gödslingsmetod där ammoniumbaserat kväve placeras koncentrerat i marken för att ge grödan en långvarig kväveförsörjning. Metoden har studerats och tillämpats internationellt, men dess fördelar jämfört med traditionell kvävegödsling är inte entydigt klarlagda. Det finns behov av att sammanställa aktuella forskningsresultat om skörd, kväveutnyttjande, miljöpåverkan och metodens praktiska förutsättningar.
Syfte:
Att sammanställa aktuell forskning om CULTAN och bedöma metodens agronomiska, miljömässiga och ekonomiska potential under svenska odlingsförhållanden.
Förslag på frågeställningar:
- Vad visar aktuell internationell forskning om CULTAN-gödslingens effekter på skörd, grödkvalitet, kväveutnyttjande och kväveförluster jämfört med konventionell kvävegödsling?
- Vilka möjligheter och begränsningar finns för att tillämpa CULTAN-tekniken i svensk växtodling med hänsyn till jordart, gröda, gödslingstidpunkt, teknik och ekonomi?
Examensarbetet bör belysa om CULTAN kan minska kvävegivan utan att försämra skörd eller proteinhalt i höstvete. Det är också viktigt att skilja effekten av ammoniumgödsling från effekten av själva placeringen och antalet gödslingstillfällen.
Lämplig inriktning:
Agronomstudent med inriktning mark/växt, växtnäringslära eller växtodling.
Tidpunkt:
Ej tidsbegränsat.
Kontaktperson:
Marcus Willert | Växtodlingsrådgivare
Alvluckring i växande gröda – effekter på markstruktur, rotutveckling och skörd
Beskrivning:
Markpackning och förtätade jordlager kan begränsa grödornas rotutveckling, vatteninfiltration och näringsupptag. Ny teknik för alvluckring gör det möjligt att luckra jorden på djupet utan omfattande omblandning av jordlagren och med begränsad påverkan på växande gröda. Det saknas dock tillräcklig kunskap om metodens effekter på olika jordarter, hur länge luckringseffekten kvarstår samt om åtgärden ger tillräckliga skördeökningar för att motivera kostnaden.
Syfte:
Att undersöka hur alvluckring i växande gröda påverkar markstruktur, rotutveckling och skörd samt bedöma metodens långsiktiga och ekonomiska nytta.
Förslag på frågeställningar:
- Hur påverkar alvluckring i växande gröda markens genomsläpplighet, penetrationsmotstånd, rotutveckling och skördeavkastning på olika jordarter?
- Under vilka mark- och odlingsförhållanden är alvluckring en lönsam åtgärd, och hur påverkas resultatet av arbetsdjup, behandlingstidpunkt och förekomsten av markpackning?
Utgå från frågan: När är alvluckring en lönsam åtgärd och när riskerar den att göra mer skada än nytta?
Lämplig inriktning:
Agronomstudent med inriktning mark/växt, markvetenskap eller växtodling.
Tidpunkt:
Ej tidsbegränsat. Fältförsök bör planeras inför aktuell odlingssäsong.
Kontaktperson:
Marcus Willert | Växtodlingsrådgivare
Mellangrödor som strategi mot renkavle – erfarenheter från Storbritannien och möjligheter i svensk växtodling
Beskrivning:
Renkavle är ett svårbekämpat ogräs i svensk spannmålsodling, särskilt på gårdar med herbicidresistens. I Storbritannien finns omfattande erfarenheter av integrerade bekämpningsstrategier där mellangrödor kan vara en del. Genom konkurrens, påverkan på groningsförhållanden och möjligheten att bekämpa renkavle före nästa huvudgröda kan mellangrödor bidra till att begränsa ogräsets utveckling. Kunskapen om vilka arter och odlingsstrategier som fungerar bäst under svenska förhållanden är begränsad.
Syfte:
Att undersöka hur mellangrödor kan bidra till bekämpning av renkavle och bedöma vilka brittiska erfarenheter som kan tillämpas i svensk växtodling.
Förslag på frågeställningar:
- Vilka erfarenheter och forskningsresultat finns från Storbritannien kring mellangrödors påverkan på renkavlens groning, konkurrensförmåga, fröproduktion och fröbank?
- Vilka mellangrödor och odlingsstrategier har störst potential att minska förekomsten av renkavle under svenska förhållanden, med hänsyn till etableringstidpunkt, avslutning av mellangrödan, växtföljd och ekonomi?
Arbetet undersöker skillnaden mellan två strategier:
- Konkurrensstrategin: Etablera en kraftig mellangröda som konkurrerar med renkavlen om ljus, vatten och näring.
- Groningsstrategin: Använda en mellangröda som tillåter renkavlen att gro under hösten, för att sedan avdöda både mellangrödan och renkavlen före vårsådd.
Utred vilken av dessa två strategier som har störst potential under skånska förhållanden. Det är särskilt viktigt att skilja mellangrödans egen effekt från effekten av vårsådd, jordbearbetning och avdödning av renkavle före huvudgrödans etablering.
Lämplig inriktning:
Agronomstudent med inriktning mark/växt, växtodling eller växtskydd.
Tidpunkt:
Ej tidsbegränsat.
Kontaktperson:
Marcus Willert | Växtodlingsrådgivare
Mellangrödors betydelse för fosfortillgänglighet och fosforutnyttjande i svensk växtodling
Beskrivning:
En stor del av jordbruksmarkens fosfor är hårt bunden och därmed svåråtkomlig för grödorna. Forskning visar att vissa mellangrödor, exempelvis bovete, rättika och baljväxter, kan mobilisera fosfor genom rotutsöndringar, biologisk aktivitet och näringsupptag från olika jordlager. Effekterna varierar dock mellan arter och jordar. Det finns behov av att undersöka om mellangrödor kan förbättra fosforutnyttjandet och minska behovet av fosforgödsling under svenska odlingsförhållanden.
Syfte:
Att undersöka hur olika mellangrödor påverkar fosforns växttillgänglighet och om de kan bidra till effektivare fosforutnyttjande och minskat gödslingsbehov.
Förslag på frågeställningar:
- Vilka mellangrödor har störst potential att mobilisera markbunden fosfor, och hur påverkas effekten av jordart, pH, fosforstatus och markens biologiska aktivitet?
- I vilken omfattning kan mellangrödor förbättra efterföljande grödas fosforupptag och skörd samt minska behovet av tillförd fosforgödsel under svenska odlingsförhållanden?
Examensarbetet bör särskilt studera jordar med låga till måttliga P-AL-tal, där förbättrad fosfortillgänglighet kan ha störst praktisk betydelse. Det är också viktigt att beakta risken för fosforförluster vid nedbrytning av mellangrödorna.
Lämplig inriktning:
Agronomstudent med inriktning mark/växt, markvetenskap, växtnäringslära eller växtodling.
Tidpunkt:
Ej tidsbegränsat.
Kontaktperson:
Marcus Willert | Växtodlingsrådgivare
Vitklöver som permanent bottengröda i spannmål – möjligheter och utmaningar i praktiskt lantbruk
Beskrivning:
Odling av spannmål tillsammans med en permanent bottengröda av vitklöver kan bidra till minskat ogrästryck, biologisk kvävefixering och förbättrad markhälsa. Brittiska försök visar dock att vitklövern kan konkurrera kraftigt med huvudgrödan och orsaka betydande skördeförluster, särskilt vid begränsad vattentillgång. Samtidigt kan alltför kraftig tillväxtreglering av klövern försämra ogräskonkurrensen. Det behövs mer kunskap om hur systemet kan anpassas till svenska odlingsförhållanden.
Syfte:
Att undersöka hur vitklöver som permanent bottengröda kan användas i spannmålsodling och hur konkurrensen mellan klöver, ogräs och huvudgröda kan balanseras.
Förslag på frågeställningar:
- Hur påverkar en permanent bottengröda av vitklöver ogräsförekomst, kväveförsörjning och skördeavkastning i spannmål under olika odlings- och väderförhållanden?
- Vilka etablerings- och skötselstrategier, exempelvis putsning, strippbearbetning och reglering av klöverns tillväxt, kan begränsa konkurrensen med huvudgrödan utan att förlora bottengrödans positiva effekter?
Lämplig inriktning:
Agronomstudent med inriktning mark/växt, växtodling eller växtskydd.
Tidpunkt:
Ej tidsbegränsat.
Kontaktperson:
Marcus Willert | Växtodlingsrådgivare
Växtodling i ett torrare klimat – odlingsåtgärder för att förbättra markens vattenhushållning och minska risken för torkskador
Beskrivning:
Återkommande perioder av torka och förändrade nederbördsmönster ställer ökade krav på växtodlingens anpassningsförmåga. Internationella erfarenheter visar att jordbearbetning, såtidpunkt, mellangrödor, mullhalt och grödval kan påverka markens vattenhushållning och grödornas torktålighet. Samtidigt kan åtgärderna medföra målkonflikter och varierande resultat. Det finns behov av att sammanställa vilka strategier som är mest relevanta och praktiskt tillämpbara i svensk växtodling.
Syfte:
Att undersöka vilka odlingsåtgärder som effektivast kan förbättra markens vattenhushållning och minska torkans negativa effekter på skörd och odlingsekonomi.
Förslag på frågeställningar:
- Hur påverkar olika odlingsåtgärder, såsom reducerad jordbearbetning, mellangrödor, förändrade såtidpunkter och ökad mullhalt, markens vattenhushållning och grödornas förmåga att klara perioder av torka?
- Vilka strategier för att minska torkstress har störst agronomisk och ekonomisk potential under skånska odlingsförhållanden, och hur varierar nyttan mellan olika jordarter och grödor?
Lämplig inriktning:
Agronomstudent med inriktning mark/växt, växtodling eller markvetenskap.
Tidpunkt:
Ej tidsbegränsat.
Kontaktperson:
Marcus Willert | Växtodlingsrådgivare
Nattsådd som metod för att minska uppkomsten av renkavle – möjligheter i praktiskt lantbruk
Beskrivning:
Renkavle är ett av de mest svårbekämpade ogräsen i svensk spannmålsodling, särskilt genom ökande herbicidresistens. Renkavlens frön kan stimuleras att gro av mycket små ljusmängder i samband med jordbearbetning och sådd. Tyska försök indikerar att nattsådd kan minska uppkomsten av renkavle med 50–60 procent jämfört med dagsådd. Det finns behov av att undersöka metodens effekt och praktiska genomförbarhet under svenska odlingsförhållanden.
Syfte:
Att undersöka om nattsådd kan minska uppkomsten av renkavle under svenska förhållanden och bedöma metodens potential som en del av integrerad ogräsbekämpning.
Förslag på frågeställningar:
- Hur påverkas uppkomsten av renkavle av sådd under mörker jämfört med dagsljus, och hur stor är den eventuella skillnaden under svenska odlingsförhållanden?
- Vilka praktiska och tekniska förutsättningar krävs för att genomföra nattsådd, och kan metoden utgöra ett kostnadseffektivt komplement till kemisk ogräsbekämpning?
Lämplig inriktning:
Agronomstudent med inriktning mark/växt, växtodling eller växtskydd.
Tidpunkt:
Ej tidssatt.
Kontaktperson:
Marcus Willert | Växtodlingsrådgivare
Naturliga fröpredatorers betydelse för bekämpning av renkavle – möjligheter i praktiskt lantbruk
Beskrivning:
Renkavle är ett av de mest problematiska ogräsen i svensk spannmålsodling, inte minst genom ökande herbicidresistens. Forskning från SLU visar att naturliga fröpredatorer, framför allt jordlöpare och smågnagare, kan konsumera en betydande andel av renkavlens frön och därmed begränsa populationstillväxten. Kunskapen om hur denna ekosystemtjänst kan gynnas och utnyttjas genom praktiska odlingsåtgärder är dock begränsad.
Syfte:
Att undersöka hur naturliga fröpredatorer kan bidra till att minska renkavlens fröbank och vilka odlingsåtgärder som kan gynna deras betydelse i praktiskt lantbruk.
Förslag på frågeställningar:
- Hur stor betydelse har naturliga fröpredatorer, särskilt jordlöpare och smågnagare, för renkavlens frööverlevnad och populationsutveckling under svenska odlingsförhållanden?
- Vilka praktiska odlingsåtgärder, exempelvis jordbearbetning, växtföljd, skördestrategi och fältkantshantering, kan gynna naturliga fröpredatorer och därmed bidra till en långsiktigt minskad förekomst av renkavle?
Kärnfråga: Kan vi anpassa jordbearbetningen efter skörd för att öka den biologiska bekämpningen av renkavle, utan att försämra effekten av övriga ogräsbekämpningsåtgärder?
Lämplig inriktning:
Agronomstudent med inriktning mark/växt, växtodling eller växtskydd.
Tidpunkt:
Ej tidsbegränsat.
Kontaktperson:
Marcus Willert | Växtodlingsrådgivare
Bärodling
Kitosanbehandling för att öka hållbarheten på bär
Beskrivning:
Kitosan visar intressanta effekter mot svampsjukdomar och kan inverka på bärkvaliteten i bärkulturer som jordgubbar och hallon. Effekten beror delvis på molekylstorleken. Kitosan skulle, med mer kunskapsunderlag och tillgång till lämpliga produkter, kunna integreras i befintliga växtskyddsstrategier på friland och i tunnel.
Syfte:
Att sammanställa kunskapsläget kring användning av kitosan i bärkulturer.
Förslag på frågeställningar:
- Hur ser kunskapsunderlaget ut för att styrka användning av kitosan i bärkulturer?
- Vad finns det för lämpliga kitosanprodukter på marknaden, och vilka eventuella skillnader finns mellan dem?
Lämplig inriktning:
Trädgårdsingenjör med inriktning odling eller hortonom.
Kontaktperson:
Victoria Andersson | Bärrådgivare
Nanobubblor i droppbevattning
Beskrivning:
Nanobubblor har seglat upp som en ny trend inom substratbaserad odling av bärkulturer. Tekniken är dyr för odlare att investera i, så det behöver finnas bra kunskapsunderlag för att motivera inköp.
Syfte:
Att sammanställa kunskapsläget kring användning av nanobubblor i odling, med särskild inriktning mot bärkulturer som jordgubbar och hallon.
Förslag på frågeställningar:
- Hur ser kunskapsunderlaget ut för att styrka användning av nanobubblor i bärkulturer?
- Vilka eventuella doseringsöverväganden och liknande finns för odling av bär?
Lämplig inriktning:
Hortonom eller trädgårdsingenjör med inriktning odling.
Kontaktperson:
Thilda Håkansson | Bärrådgivare
Inventering av parasitsteklar i hallonodling
Beskrivning:
Stora hallonbladlusen är en utmaning att hålla under kontroll i hallonodlingar. Den är ovanligt stor, och därför misstänker vi att den parasiteras av större parasitsteklar.
Om det är ett mindre antal stekelarter som är effektiva mot lusen är det intressant att se vad som kan gynna just deras förekomst. Det kan till exempel vara förekomst av vissa värdväxter som kan hysa alternativa lusarter som äggläggningsplats. Det finns endast några enstaka studier publicerade och ett behov av att ta reda på mer. Inventering sker troligen enklast under maj till första halvan av juli.
Syfte:
Att inventera parasitsteklar på stora hallonbladlusen i hallonodling, eventuellt även på andra stora lusarter såsom ärtbladlus.
Förslag på frågeställningar:
- Vilka parasitsteklar parasiterar stora hallonbladlusen i svenska odlingar?
- Vilka parasitsteklar parasiterar andra stora löss som kan finnas på värdväxter i hallonodlingarnas omgivning?
Lämplig inriktning:
Biologi eller hortonom.
Kontaktperson:
Linda-Marie Rännbäck | Bärrådgivare
Chrysoperla mot trips
Beskrivning:
Chrysoperla carnea har under 2026 lyfts fram som en intressant art för bekämpning av trips i jordgubbsodling. Försöksunderlaget är dock för tunt för att kunna rekommendera användning i praktiken.
Syfte:
Att undersöka kunskapsunderlaget för användning av Chrysoperla carnea mot trips i jordgubbar. Eventuellt även göra en observationsstudie för att studera artens beteende i praktiken.
Förslag på frågeställningar:
- Hur ser kunskapsunderlaget ut för användning av Chrysoperla i jordgubbsodling mot trips?
- Hur beter sig Chrysoperla på en jordgubbsplanta med trips? Frågan kan undersökas i en observationsstudie. Observera att arten är nattaktiv.
Lämplig inriktning:
Trädgårdsingenjör med inriktning odling eller hortonom.
Kontaktperson:
Linda-Marie Rännbäck | Bärrådgivare
Biologisk kontroll av kvalster i frilandsjordgubbar
Beskrivning:
Det behövs bättre kontroll av jordgubbs- och spinnkvalster i frilandsjordgubbar. Antalet växtskyddsmedel har minskat, och nu behöver fler förebyggande åtgärder implementeras. Det finns forskning om användning av rovkvalster mot båda arterna, men rovkvalster har främst varit aktuella för användning i tunnel. Kan det även fungera på friland?
Är rovsvampar också möjliga? Det finns studier på Beauveria bassiana samt Neozygites floridiana. Kunskap och erfarenheter behöver sammanställas.
Syfte:
Att undersöka kunskapsunderlaget för användning av biologisk kontroll mot jordgubbs- och spinnkvalster, Phytonemus pallidus och Tetranychus urticae, i frilandsjordgubbar.
Förslag på frågeställningar:
- Hur ser kunskapsunderlaget ut för användning av rovkvalster mot jordgubbs- och spinnkvalster?
- Hur ser potentialen ut för användning av rovsvampar mot jordgubbs- och spinnkvalster?
Lämplig inriktning:
Trädgårdsingenjör med inriktning odling eller hortonom.
Kontaktperson:
Victoria Andersson | Bärrådgivare
Klimatreglering i jordgubbstunnlar
Beskrivning:
Svensk bärodling i tunnel använder inte mycket klimatstyrande teknik i dagsläget. Det påverkar växtskyddet negativt, särskilt genom låg etablering av rovkvalster, och kan ge skördesänkning till följd av värme- och ångtrycksstress samt termodormans hos remonterande sorter.
Det finns potential för användning av skuggväv, dysning/sprinkling, klimatdator, automatisk styrning av ventilation, gavelventilation, vindskydd, olika marktäckningar och gräs. Det kan eventuellt bli möjligt med samarbete mellan examensarbetare, rådgivare, producent och forskare.
Syfte:
Att undersöka klimatstyrningstekniker för tunnelodling.
Förslag på frågeställningar:
- Hur påverkar användning av någon av de nämnda teknikerna faktisk ljusinstrålning, temperatur, relativ luftfuktighet och ångtryck i tunnlarna? Detta kan undersökas som en teoretisk och/eller praktisk studie.
- Vilka effekter kan skillnaden uppskattas bidra till hos gröda, nyttodjur och skadegörare? Detta undersöks lämpligast som en teoretisk studie.
Lämplig inriktning:
Trädgårdsingenjör med inriktning odling eller hortonom.
Kontaktperson:
Thilda Håkansson | Bärrådgivare
Grönsaksodling
Alternativa odlingssystem för grönsaksodling
Beskrivning:
Dagens grönsaksodling tär på våra jordar, och nya och mer hållbara odlingssystem måste utvecklas för att klara framtidens prövningar. Fokus ligger på att förbättra jordhälsan och upprätthålla god produktivitet. Parametrar som är relevanta att undersöka är vattenhushållning, näringsbalans, ogräsmängd och skadegörare.
Vi har ett långliggande försök som startades 2025, där vi jämför traditionella odlingssystem med nytänkande system med mer reducerad jordbearbetning i kombination med åtgärder för att maximera jordhälsan.
Syfte:
Att utveckla nya och mer hållbara odlingssystem för framtidens grönsaksproduktion.
Förslag på frågeställningar:
- Hur skiljer sig kvävets tillgänglighet under odlingssäsongen mellan odlingssystemen, och hur väl överensstämmer den med kålens kvävebehov?
- Vilka skillnader finns i ogräsens artsammansättning och mängd mellan odlingssystemen?
- På vilket sätt varierar markfuktigheten och behovet av bevattning mellan odlingssystemen?
- Finns det skillnader i förekomsten av skadeinsekter och nyttodjur mellan odlingssystemen?
Lämplig inriktning:
Trädgårdsingenjör med inriktning odling, hortonom eller mark/växtagronom.
Kontaktperson:
Oskar Hansson | Grönsaksrådgivare
Framtidens bekämpning av skadeinsekter
Beskrivning:
Odlarkåren står inför utmaningar efter att historiskt ha kunnat förlita sig på systemiska insekticider som tränger in i och skyddar grödan under en längre tid. Denna tid är förbi och allt färre kemiska preparat finns kvar. Nu måste vi tänka framåt och hitta framtidens sätt att hantera skadeinsekterna.
Alternativa åtgärder kan vara att öka den biologiska mångfalden för att gynna naturlig predation, eventuellt i kombination med utsättning av nyttodjur. Samtidigt måste riskerna för uppförökning av andra skadeinsekter utredas. Ett annat tillvägagångssätt är att testa fysiska barriärer i form av nättäckning.
Syfte:
Att utvärdera och pröva nytänkande biologiska och fysiska åtgärder för att hantera skadeinsekter i en tid med allt färre kemiska alternativ.
Förslag på frågeställningar:
- Vilka blomsterblandningar kan odlas i anslutning till respektive gröda för att gynna de naturliga fiender som grödan har nytta av? Vilka växtarter bör undvikas för att inte i stället gynna skadeinsekter?
- Vilken effekt kan vi förvänta oss av utsättning av nyttodjur, och vilka svårigheter och hinder finns?
- Är nättäckning en väg framåt för att stänga ute skadeinsekter från odlingen? Vilka svårigheter finns, och är metoden ekonomiskt försvarbar?
Lämplig inriktning:
Trädgårdsingenjör med inriktning odling, hortonom eller mark/växtagronom.
Kontaktperson:
Stina Andersson | Grönsaksrådgivare
Bladgödsling i grönsaker – litteraturgenomgång
Beskrivning:
Bladgödsling är ett aktuellt ämne inom branschen och något som allt fler odlare har frågor kring. Det finns behov av att sammanställa och värdera litteraturen inom området så att kunskapen blir samlad och lättillgänglig för rådgivare och odlare.
Syfte:
Att sammanställa och värdera kunskap om när bladgödsling ger dokumenterad nytta i grönsaksodling, som underlag för praktisk rådgivning.
Förslag på frågeställningar:
- När och under vilka förhållanden ger bladgödsling dokumenterad nytta i grönsaksodling?
- Vilka näringsämnen och utvecklingsstadier är aktuella, och hur starkt är kunskapsunderlaget?
Lämplig inriktning:
Trädgårdsingenjör med inriktning odling, hortonom eller mark/växtagronom.
Kontaktperson:
Oskar Hansson | Grönsaksrådgivare
Kålflugans biologi – litteraturgenomgång
Beskrivning:
Kålflugan angriper kålplantors rötter och påverkar skörden negativt. I kålrot kan angrepp leda till försämrad kvalitet och kassering. Projekt pågår för att utveckla modeller för att förutsäga angrepp. Modellerna bygger på väderdata.
För att finslipa modellerna så att de fungerar under svenska förhållanden behöver kålflugans biologi kartläggas ytterligare. Huvudfokus ligger på vilka modeller som används i andra länder och hur de kopplar an till kålflugans biologi och svenska förhållanden.
Syfte:
Att sammanställa litteratur om kålflugans biologi som underlag för att förbättra en svensk modell för att förutsäga angrepp.
Förslag på frågeställningar:
- Vad finns det för modeller i andra länder för att varna för angrepp av kålflugan, och hur fungerar de?
- Kan samma parametrar användas i Sverige, eller behöver de anpassas till svenska förhållanden?
Lämplig inriktning:
Trädgårdsingenjör med inriktning odling, hortonom eller mark/växtagronom.
Tidpunkt:
Våren 2027.
Kontaktperson:
Josefine Lundblad | Grönsaksrådgivare
Energi
Biogasens roll för ödrift och robust lokal elförsörjning
Beskrivning:
Undersök biogasens roll i elsystemet och hur lokal biogasproduktion kan stärka kapacitet, flexibilitet och försörjningstrygghet. Examensarbetet fokuserar på biogasbaserad elproduktion vid ödrift och analyserar tekniska förutsättningar, möjliga användningsfall samt samspel med elnät, värmesystem och lokal beredskap.
Syfte:
Att bedöma hur biogasbaserad elproduktion kan bidra till ödrift, lokal effektförsörjning och ökad robusthet i kommunala energisystem.
Förslag på frågeställningar:
- Vilka tekniska och systemmässiga förutsättningar krävs för att biogasbaserad elproduktion ska kunna möjliggöra ödrift i ett lokalt energisystem?
- I vilka användningsfall ger biogas störst nytta för effektförsörjning, resiliens och beredskap, och vilka hinder behöver offentliga och privata aktörer hantera?
Lämplig inriktning:
Energi- och miljöteknik, elektroteknik/elkraft, energisystem eller motsvarande.
Kontaktperson:
Nils Helmersson | Energirådgivare
Pionjärer för vätgas på lantbruk – tekniska och ekonomiska förutsättningar
Beskrivning:
Vätgas kan lagra förnybar energi, minska lantbrukets fossilberoende och stärka gårdens beredskap. Samtidigt begränsas införandet av höga kostnader, låg totalverkningsgrad och få kommersiella lantbruksmaskiner. Examensarbetet analyserar därför vilka tekniska och ekonomiska förutsättningar som krävs för gårdsbaserad vätgasproduktion, med fokus på grisgårdar med kontinuerligt värmebehov samt gårdar med solelsöverskott och möjlighet att sälja vätgas.
Syfte:
Att bedöma när gårdsbaserad vätgas är tekniskt och ekonomiskt relevant samt hur systemet kan bidra till ökad beredskap, flexibilitet och fossilfri energiförsörjning.
Förslag på frågeställningar:
- Vilka tekniska dimensioneringskriterier, energiflöden och användningsprofiler avgör utformningen av ett gårdsbaserat vätgassystem på grisgårdar respektive solelsproducerande gårdar?
- Under vilka ekonomiska förutsättningar kan produktion, lagring och användning eller försäljning av vätgas bli lönsam, inklusive värdet av spillvärme, ödrift och minskat fossilberoende?
Lämplig inriktning:
Energi- och miljöteknik, energisystem, elektroteknik eller lantbruksteknik.
Kontaktperson:
Nils Helmersson | Energirådgivare
Beredskap och företagsledning
Kommunikation och krisberedskap – hur kan lantbrukare nås vid samhällsstörningar?
Beskrivning:
Vid större störningar i el- eller mobilnät är kommunikation en kritisk faktor. Lantbruket är särskilt beroende av snabb information vid kriser som påverkar djurhållning, vatten eller transporter.
Syfte:
Att kartlägga hur information till lantbrukare fungerar vid samhällsstörningar och hur kommunikationen kan förbättras.
Förslag på frågeställningar:
- Hur informeras lantbrukare idag vid kriser?
- Vilka kanaler fungerar bäst respektive sämst vid elbortfall?
- Hur kan rådgivning och myndigheter samverka för bättre kriskommunikation?
Metod:
Intervjuer med lantbrukare, kommunala beredskapssamordnare och rådgivare.
Lämplig inriktning:
Kommunikation, samhällsplanering, landsbygdsutveckling eller informationssystem.
Kontaktperson:
Anton Svensson | Beredskapssamordnare
Nyckelpersonens betydelse – ekonomisk och organisatorisk sårbarhet i lantbruksföretag
Beskrivning:
Många lantbruksföretag är beroende av en eller ett fåtal personer som bär ansvaret för produktion, ekonomi och drift.
Om en sådan person plötsligt blir sjuk eller försvinner ur verksamheten kan det få stora konsekvenser.
Syfte:
Att analysera hur personberoende påverkar den ekonomiska och organisatoriska sårbarheten i lantbruksföretag och att identifiera åtgärder som stärker kontinuiteten vid personalbortfall.
Förslag på frågeställningar:
- Hur påverkas lantbruksföretag ekonomiskt och organisatoriskt vid bortfall av en nyckelperson?
- Finns det samband mellan dokumenterade rutiner och företagets motståndskraft?
- Vilka faktorer, såsom ledarskap, delegering, planering och ekonomisk struktur, minskar personberoendet?
- Hur kan företag utveckla beredskapsplaner för personalbortfall?
Metod:
Fallstudier och intervjuer med företagsledare, kompletterat med ekonomiska nyckeltal.
Lämplig inriktning:
Företagsekonomi, agrar ekonomi, ledarskap eller management.
Handledare:
Ekonomirådgivare eller rådgivare inom företagsledning och organisationsutveckling.
Kontaktperson:
[Kompletteras före publicering.]
Hur kan lantbruk öka beredskapen och samtidigt stödja samhället?
Beskrivning:
Lantbruket är en central del av samhällets försörjningsförmåga, men lantbruksföretag har också resurser som kan bidra bredare vid kris och krig. Det kan handla om energi, vatten, lokaler, livsmedel, maskiner, logistik och praktisk kompetens.
Examensarbetet ska undersöka hur lantbrukets egen robusthet kan stärkas samtidigt som dessa resurser kan användas för att stödja kommuner, räddningstjänst, civilsamhälle och andra lokala aktörer. Arbetet kan även belysa hur samverkan, investeringar, värdekedjor, regelverk och affärsmodeller behöver utformas i normalläge för att fungera i en krissituation.
Syfte:
Att identifiera och analysera konkreta former för hur lantbruk kan stärka sin egen beredskap och samtidigt bidra till ökad lokal motståndskraft, trygghet och försörjningsförmåga i samhället.
Förslag på frågeställningar:
- Vilka resurser och förmågor inom lantbruket kan användas för att stödja lokalsamhället vid kris eller krig, exempelvis inom energi, vatten, livsmedel, lokaler, logistik och teknisk kompetens?
- Vilka investeringar, samverkansformer, affärsmodeller och legala förutsättningar krävs för att lantbrukets beredskapskapacitet ska kunna byggas upp i normalläge och aktiveras vid kris?
- Hur kan en konkret samverkansmodell eller ett pilotfall utformas för ett utvalt geografiskt område eller en utvald typ av lantbruk, och vilka nyttor skapas för lantbruket respektive samhället?
Lämplig inriktning:
Risk- och krishantering, landsbygdsutveckling, samhällsplanering, energisystem, miljövetenskap eller motsvarande.
Kontaktperson:
Nils Helmersson | Energirådgivare
Digitalisering och cybersäkerhet
Cybersäkerhet på gården – digital sårbarhet och behov av stöd
Beskrivning:
Digitaliseringen av lantbruket har ökat snabbt. Maskinstyrning, fjärrövervakning, sensorer och digitala system innebär både möjligheter och risker.
Syfte:
Att undersöka hur medvetna lantbrukare är om digitala säkerhetsrisker, hur skyddet ser ut i praktiken och vilket behov som finns av rådgivning eller utbildning kring cybersäkerhet.
Förslag på frågeställningar:
- Vilka digitala system på gårdar är mest sårbara?
- Hur upplever lantbrukare sin digitala säkerhet?
- Vilka skillnader finns mellan olika typer av gårdar?
- Vilka former av rådgivning eller utbildning skulle öka säkerheten?
Metod:
Enkät- eller intervjustudie bland lantbrukare.
Lämplig inriktning:
IT-säkerhet, systemvetenskap, digital affärsutveckling eller lantbruksteknik.
Kontaktperson:
Martin Svärd | Affärsområdeschef för Nationell IT
Försöksverksamhet
Effektivisering av försöksverksamheten – från insats till nytta
Beskrivning:
Försöksverksamheten är en viktig del av Hushållningssällskapets uppdrag, men den är resurskrävande och kräver samordning mellan flera stationer.
Detta arbete syftar till att kartlägga och analysera hur försöksverksamheten kan effektiviseras – från planering och utförande till resultatrapportering och nyttiggörande.
Syfte:
Att identifiera flaskhalsar, skillnader och förbättringsområden i hur fältförsök planeras och genomförs, samt ge förslag på hur arbetssätt och processer kan effektiviseras.
Förslag på frågeställningar:
- Hur skiljer sig arbetssätt och kostnadsstruktur mellan olika försöksstationer?
- Hur mycket tid och resurser läggs på administration jämfört med praktiskt försöksarbete?
- Vilka delar av processen kan digitaliseras eller samordnas bättre?
- Hur kan kunskap och resultat delas mer effektivt mellan regioner?
Metod:
Processkartläggning, tidsstudier, intervjuer och jämförelse mellan stationer.
Lämplig inriktning:
Företagsekonomi, verksamhetsutveckling, lantbruksekonomi eller logistik.
Kontaktperson:
Oskar Wiström | Försöksledare
Framtidens försöksverksamhet – kundvärde och affärsmodeller för en konkurrenskraftig testbädd
Beskrivning:
Den agrara försöksverksamheten befinner sig i förändring. Nya aktörer etablerar sig, digitala lösningar möjliggör mer datadrivna försök och samarbeten mellan företag, rådgivning och forskning ökar.
Syfte:
Att analysera framtida behov och marknader för agrar försöksverksamhet samt identifiera framgångsfaktorer och affärsmodeller som stärker dess värde och attraktionskraft.
Förslag på frågeställningar:
- Vilka aktörer kommer att vara de främsta kunderna till försöksverksamhet om tio år?
- Vilken typ av försök eller data förväntas efterfrågas i framtiden?
- Hur arbetar framgångsrika testbäddar i andra länder med kundnytta och samverkan?
- Vilka faktorer bidrar till att öka attraktionskraften hos en försöksverksamhet?
Metod:
Marknadsanalys och intervjuer med aktörer inom lantbruk, industri och rådgivning.
Lämplig inriktning:
Företagsekonomi, affärsutveckling, lantbruksekonomi, marknadsföring eller innovationsledning.
Kontaktperson:
Oskar Wiström | Försöksledare