2026-08-14

Att tänka på inför torkan

Torkan ger stora bekymmer i vissa områden

Det är stora skillnader i skörden av vallfoder i Skåne. Vissa områden har drabbats mycket hårt av torkan, och där är det brist på både bete och skördat vallfoder. Så vad kan man göra?

Under torråret 2018 genomförde vi en demonstrationsodling i Skepparslöv med 11 olika grödor eller grödkombinationer för att undersöka möjligheterna med sådd av fodergrödor på sensommaren. Sådden gjordes den 31 juli 2018, det vill säga nästan tre veckor tidigare än nu, och bevattnades efter sådd med 20 millimeter. Det fanns två försöksled: ett gödslat med 50 kilo kväve per hektar och ett ogödslat. Grödorna skördades den 25 oktober.

Gröda

1.  Råg
2. Havre
3. Sexradskorn (Norrlandskorn)
4. Oljerättika
5. Foderraps
6. Foderrovor
7. Havre + Fodervicker
8. Havre + Persisk klöver
9. Italienskt rajgräs + luddvicker + blodklöver
10. Westerwoldiskt rajgräs + Havre
11. Westerwoldiskt rajgräs

Vad visade denna demo 2018?

Det finns möjlighet att producera prisvärda grönfoderblandningar sådda på sensommaren, men redan sådd den 31 juli var i senaste laget. Produktionskostnaderna för alla skördade foderblandningar i denna demo blev högre än för normalt skördat vallfoder. Sensådda fodergrödor är därför framför allt aktuella vid akut foderbrist.

I demon 2018 blev det westerwoldiska rajgräset det billigaste vinterfodret, eftersom det hade en låg utsädeskostnad och gav högst skörd. Det westerwoldiska rajgräset kan både betas och slåttras, men till bete kan det italienska rajgräset vara ett bättre alternativ, eftersom det växer vid lägre temperaturer och är smakligare.

Även vårspannmål kan vara intressant och kan med fördel sås tillsammans med andra arter, om sådden sker senast i juli. Inblandning av baljväxter, raps eller rajgräs ger en tätare gröda med ett högre proteininnehåll, men till ett högre pris än rajgräset. Generellt avkastade vårsäd mer än råg, men rågen kan också betas, slåttras eller eventuellt tröskas.

Foderrovan, med sin höga avkastning på uppemot 6 ton torrsubstans i blast och rova per hektar, visade sig vara intressant som kompletterande bete på hösten. Den kan vara ett bra alternativ även under mer normala år än i år.

Diagram 1

Vid jämförelse mellan gödslat och ogödslat så gav försöksledet utan gödsling mycket låga skördenivåer, vilket var förväntat. Rovor och raps klarade sig bäst utan växtnäring.

Näringsinnehåll i grödorna i det gödslade försöksledet

Diagram 2

Vad kostade fodret att producera?

Den totala kostnaden för att producera 1 kilo torrsubstans beräknades genom att summera utsädeskostnad, sådd, gödsling och skördekostnader. Det westerwoldiska rajgräset var här det billigaste skördade fodret, beräknat på mängd, men inte näringsmässigt. Vilken gröda man väljer beror på behov och djurkategori.

Diagram 3

I år är det för sent att så vinterfoder

Däremot är det bättre att planera för en tidig skörd av grovfoder på våren genom att så höstråg, som kan skördas strax före axgång i början av maj. Skördar du rågen i tid blir det ett bra vallfoder med högt energi- och råproteininnehåll. Det går även att spetsa med luddvicker för att höja proteininnehållet. Så då cirka 60 kilo grönråg eller råg och cirka 25 kilo luddvicker per hektar.

Ett annat tips är att samarbeta med fröodlare och få tillgång till att beta av frövall efter tröskning. En vitklöverfrövall ska ju även putsas eller betas på våren, vilket fåren sköter utmärkt. Det kan även finnas möjlighet att beta av mellangrödor eller eventuellt göra en snabb avbetning av höstsäd på hösten. Skottland har mycket erfarenhet av att integrera både får och nöt i växtodlingen, och där har vi mycket att lära.

Har du en konventionell besättning kan ammoniakbehandlad halm till lågdräktiga dikor vara ett alternativ. Se exempelvis Agronor Halm AB. Kostnaden är cirka 0,75 kronor per kilo.

Även biprodukter som bortsorterade rotfrukter, potatis eller drank med mera kan vara en möjlighet om grovfoder saknas. Men tänk på att analysera fodret, speciellt de udda produkterna som kan variera mycket i kvalitet.