Valldagen 19 juni 2023
Som vi längtat till Valldagen på Torslunda tillsammans med Lantmännen och SLU! Att ta hand om klimatutmaningen tillsammans är grejen. Egentligen borde vi ha börjat jobba ihop mycket tidigare kring de här frågorna konstaterar Håkan Schroeder, verksamhetsledare för SLU Partnerskap Alnarp när dagen är slut.
Fyra stationer med intressanta försök drog 120 personer. En fullmatad dag helt enkelt!
Genomtänkt gödsling
Vi tog avstamp i prognosrutorna på Torslunda som finns med på vallprognos.se. En grundgiva med kväve kan ge mer torktåliga växter. Kalium ökar också torktåligheten, så det kan vara värt att kika på markkartan hur det ligger till med kaliumnivåerna.
– Eftersom många lantbrukare ökar andelen majs i foderstaten, så behöver vallen innehålla en högre andel proteinrika baljväxter. Men ju högre andel baljväxter desto tuffare ensilering, så vi slår ett slag för ensileringsmedel, säger Linda af Geijersstam och Anders Seeman från Lantmännen.
Snabbare förädling
Normalt tar det 14 år att ta fram en ny sort av en vallväxt. Växtförädlare Linda Öhlund från Lantmännen och universitetslektor Aakash Chawade från SLU utvecklar nya metoder för att effektivisera förädlingsprocessen hos vallväxter. Just nu studerar de hur drönare och odling i växthus kan bidra till att snabbare ta fram mer torktåliga sorter av flera arter, däribland timotej och engelskt rajgräs.
– En drönare samlar in data varje vecka utan att experten behöver vara närvarande. Bilderna från den ger uppgifter om planthöjd, grönmassa, stresstolerans och mycket mer, säger Aakash Chawade.
I växthus i Svalöv görs motsvarande försök under kontrollerade former. Tillväxten sker såklart snabbare i växthus och då går det fortare att dra slutsatser om sorternas torktolerans. Forskarna jämför sedan resultaten från växthuset med resultaten från fältförsöken.
– Vi är glada över att vi ser skillnader mellan sorter inom arterna. På så vis kan vi välja ut de sorter med de egenskaper vi önskar och testa dem vidare och använda dem i vidare förädling. Lantbrukarna här på Öland ger oss också värdefull input, säger Linda Öhlund.
Effektivare bevattning
Vår växtodlingsrådgivare Robert Ekholm presenterar nostalgiskt sina tidigare lärare, forskarna Ingrid Wesström och Abraham Joel från SLU, som är inne på andra säsongen av tre med bevattningsförsök. Alla växter behöver vatten, frågan är bara hur vi kan bevattna på ett effektivt sätt?
– Vi har sett att det är viktigt att komma i gång med bevattningen tidigt på våren. Det ger en bra förstaskörd, men har också betydelse för återväxten. Bäst utbyte får man vid bevattning fram till andraskörden, säger Ingrid och Joel, som testar både en torktålig och en mindre torktålig vallfröblandning ihop med olika långa perioder av bevattning.
Vallinsådd i höstsäd
Traditionellt görs insådd av vall i vårsäd. Ett försök som finansieras av centrumbildningen Sustainimal och Hushållningssällskapet handlar om att etablera vall i höstsäd av höstvete, rågvete och höstråg för att öka chanserna till god etablering av vallen. I upplägget ingår fyra vallfröblandningar och dessutom parametrarna helsäd och tröskning av spannmålen.
– Så här långt har råg gett den högsta skörden. Timotej och engelskt rajgräs har vuxit igenom höstvetet och därmed konkurrerat med det. Vid skörd av helsäd släpps ljuset in tidigare, vilket gynnar klövern, sammanfattar försöksledare Ola Hallin från Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Jan Wågesjö är vår vattenrådgivare som tydligt märker av lantbrukarnas ökade intresse för bevattningsdammar. Ett dilemma är de långa handläggningstiderna hos myndigheterna.
– Nu jobbar jag med sju lantbrukare som tillståndsprövar tillsammans i en samfällighet. Bevisbördan blir större om man ensam söker tillstånd där fler redan fått en vattendom. Därför är det klokt att göra en gemensam ansökan, även om projektet tar lite längre tid, säger Jan.