Utvecklingsprojekt

Ny bevattnings- och gödselteknik i grönsaksodling.

Projektet kommer att utföras hos två odlare i södra Sverige i kulturerna morot och lök (Mariannes farm och Almhaga). I försöket kommer standardgödsling och standardbevattning att jämföras med en innovativ lösning med dropp och näringsbevattning.

Kemikalieläckage från växthus är fortfarande en aktuell fråga. Vid all användning av kemikalier finns det en risk för att läckage uppstår. Helt slutna system är svårt att uppnå även om man har recirkulering av sitt bevattningsvatten.

Att klimatet i växthuset har stor betydelse för svampangrepp är väl känt och reglering av fuktigheten sker i alla odlingar. Men att klimatet även är helt avgörande för effekten av nyttodjuren är det få odlare som utnyttjar fullt ut.

Projektets mål är att skapa ett nätverk för kunskapsspridande om humleodling för att kunna utveckla den svenska humleodlingen. Hushållningssällskapet driver idag ett humlesortförsök som bidrar till ökad kunskap om humlesorter som passar att odla i Östergötland.

Andelen ekologiskt odlad areal ökar och tillgången på ekogodkänd gödsel är begränsad. Det är hård konkurrens om tillgängliga gödselmedel och priserna är höga. Det gör det intressant att undersöka möjligheten att kunna använda grönmassa som gödselmedel.

För att undersöka potentialen i biogasproduktion och möjlighet till gödsling med rötrest i ekologisk produktion gjordes en specialstudie i det långliggande odlingssystemförsöket i Önnestad 2013-2014 med referenser från tidigare år och försöksplatsen i Bollerup.

Det är en stor efterfrågan av bönor till humankonsumtion. Det finns olika specialiserade bönor som främst används som t.ex. bruna bönor, av typen ”Phaseolus bönor”. Dessa är odlingsmässigt relativt svårodlade och kräver varma, ganska lätta jordar för att utvecklas bra.

Under åren 2018-2020 utvärderar Hushållningssällskapet Sjuhärad användandet av biokol i djupströbädd och rötning av djupströbädd behandlad med biokol för att minska avgången av ammoniak och växthusgaser inom svensk nötköttsproduktion som är klimatmässigt och ekonomiskt konkurrenskraftig samtidigt som djurens välfärd beaktas.

Sojabönan är en gröda med högt proteininnehåll och en fördelaktig proteinsammansättning, som används både som foder till djur och till humankonsumtion. Sojabönan importeras till Sverige till en stor del från Sydamerika, vilket innebär långa transporter och dålig inblick i odlingen. För att kunna utöka sojaodlingen skövlas årligen stora arealer regnskog vilket har stor effekt både på landets lokala biodiversitet och det globala klimatet.