1. Vallfoderkvalitet, utfodring och gödsling
Anders Seeman och Linda af Geijerstam, Lantmännen
2. Vallväxtförädling för torka och bevattning
Aakash Chawade, SLU
Linda Öhlund, Lantmännen
Vallväxter är Sveriges arealmässigt största jordbruksgröda. Klimatförändringarna kan påverka skörd och foderkvaliteten på olika sätt och det är viktigt att utveckla sorter och fröblandningar som är anpassade till ett förändrat klimat.
Målsättningen med projektet är att studera hur vallväxter presterar dels under torka, dels vid bevattning. Vi studerar om det finns skillnader i respons på torka respektive bevattning mellan olika sorter inom en och samma art. Vi använder drönare och skördar sorterna i ett flerskördesystem för att studera skillnader i tillväxt både vid bevattning och då växterna enbart har tillgång till nederbörd.Förutom skördenivå analyseras även viktiga foderkvalitetsparametrar såsom råprotein, fiberinnehåll,smältbarhet och omsättbar energi. Vi utvecklar även en ny, effektiv metod för analys av bevattningsrespons i växthusmiljö. I projektet hoppas vi kunna identifiera sorter av vallväxter som är bättre anpassade för torkutsatta förhållanden men också odling där bevattning är möjlig. De sorter som har intressanta egenskaper kan sedan kombineras i fröblandningar som är bättre anpassade till specifika odlingsförutsättningar.
Resultaten från projektet förväntas vara av värde både inom vallväxtförädlingen på Lantmännen samt bidra till en lönsam grovfoderproduktion genom specifikt anpassade fröblandningar. Resultatet kommer innebära att växtförädlingen kan identifiera genotyper som är bättre anpassade till torka och bevattning och projektet kommer bidra till utvecklingen av viktiga strategier för förädlingen av vallväxter.
Projektet finansieras av Lantmännens Forskningsstiftelse.
Forskningsstiftelse – Forskning för framtiden | Lantmännen (lantmannen.se)
3. Bevattning av vallblandningar
Serienummer: L1-268 och L1-269
Titel: Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor – vad händer med kvaliteten?
Abraham Joel1, Nilla Nilsdotter-Linde2 & Ingrid Wesström1
1SLU, Institutionen för mark och miljö, Box 7014, 750 07 Uppsala
2SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Box 7043, 750 07 Uppsala
Abraham.Joel@slu.se, Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se, Ingrid.Wesstrom@slu.se
Sammanfattning
Syftet med projektet är att belysa de positiva effekterna som kan uppnås med bevattning på avkastning och kvalitet i en vall med en torktålig artsammansättning och en traditionell slåttervall.
Försöken består av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled; obevattnat (led A), bevattning hela säsongen (led B), bevattning fram till första skörd (led C) och bevattning fram till andra skörd (led D). Försöken skördas fyra gånger.
Resultaten från två försöksår visar tydligt att en merskörd kan uppnås med bevattning under perioder med nederbördsunderskott. De positiva effekterna var direkt kopplade till hur lång tid in på säsongen som bevattningen utförs. Det lagrade vattnet i marken var tillräckligt för att ge samma avkastningsnivåer i första skörd i alla behandlingarna på Öland. Förutsättningarna blev sämre i obevattnade led (leden A och C) inför andra skörden då mindre vatten fanns kvar i markvattenmagasinen för att stödja återväxten. Likartad respons fanns inför tredje och fjärde skörden med mindre avkastning i obevattnade led (leden A, C och D). Vid andra, tredje och fjärde skörd hade samtliga bevattnade led en signifikant större avkastning jämfört med de obevattnade leden. Den mer torkkänsliga artsammansättningen gav ett större skördeutbyte vid bevattning.
Bevattning påverkade skördens botaniska sammansättning och kvalitet. På Öland ökade andelen gräs och proteinhalten minskade vid bevattning. På Gotland var effekten av bevattning motsatt med ökad andel baljväxter och ökad proteinhalt. Skördens sammansättning och kvalitet ändrades mellan skördetillfällen. Proteinhalten ökade markant från första till andra och tredje skörd i samtliga försök vilket avspeglar en ökad andel baljväxter. En högre proteinhalt ökar fodervärdet. Detta är värt att ta hänsyn till vid planering av bevattningsstrategier.
Försöken finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och Sverigeförsöken. Mer information om försöken finns på följande länk; https://sverigeforsoken.se/trialbook
4. Etablering vall under torra förhållanden
Ola Hallin försöksledare på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Jan Wågesjö vattenrådgivare på Hushållningssällskapet och Åtgärdssamordnare för LEVA projektet Kalmarsund och Öland
Tre försöksserier med temat kring etablering av vall på hösten
Höstetablering av vall i höstsäd, R6-0365
Pågående projekt som undersöker höstetablering av vall i höstsäd. I fältförsöken testas fyra vallfröblandningar med insåningsgröda höstvete, rågvete eller höstråg samt medskördesystem tröskning eller helsädesskörd med återväxtskörd av insåningsgrödan. Fältförsöken såddes hösten 2021 och hösten 2022 på fyra platser; Öland, Halland, Västra Götaland och Uppsala. Under 2023 och 2024 kommer vi att mäta vallavkastningen under det första vallåret.
För respektive fältförsök finns försöksplaner på hemsidan Sverigeförsöken (sverigeforsoken.se) Sök på R6-0365
Projektet leds av Nilla Nilsdotter- Linde SLU och Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, finansieras av centrumbildningen SustAinimal och Hushållningssällskapet. Mer information om SustAinimal finns på SustAinimal | Externwebben (slu.se) 
Tidpunkt och art för insådd av vallbaljväxter på hösten, L6-0364
Etablering på hösten av vallbaljväxterna rödklöver, vitklöver, och blålusern blev lyckat, med bra plantantal och planttäthet efterföljande vår vid sådd senast i mitten av september i Skåne och slutet av augusti i Västra Götaland. Tidigare såtidpunkt gav bättre överlevnad av plantor och större torrsubstansavkastning för vallbaljväxterna i första skörd, jämfört med senare såtidpunkt.
Artikel om försöksserien finns att läsa på Sverigeförsöken (sverigeforsoken.se)
Såtidpunkter vallinsådd i höstvete, L6-0366
Syftet är att undersöka olika såtidpunkter för vallinsådd i konventionell intensiv odling av höstvete. Såtidpunkterna för vallinsådd som undersöks är dels vid sådd av höstvete, dels tidig vår och dels efter tröskning. Fältförsöken såddes hösten 2022 på två platser; Öland och Västra Götaland. Höstvetet kommer att tröskas under 2023 och under 2024 kommer vi att mäta vallavkastningen i första och andra skörden.
Dessa två försöksserier ingår i Sverigeförsöken och finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning.
Möjligheter och svårigheter! Vad gäller kring vatten och vilka utmaningar finns. Vattnet ska räcka till många hektar men också till alla allmänna värden. Vattenhushållning blir mycket viktigt i ett nytt klimat!
