Tema markpackning: Lägre markpackning ger högre skörd
Det viktigaste för att få en hög skörd och bra lönsamhet i sin växtodling är att ha en jord med bra struktur. Fälttrafik, markpackning och däcktryck var i fokus under en temadag på Logården.
Resultat från svenska försök med fasta körspår visar inte några skördeökningar. För att minska markpackningen behöver fälttrafiken kontrolleras vilket handlar om att undvika onödiga överfarter. Det förklarade Hugo Westlin vid en markstrukturdag i slutet på oktober på Hushållningssällskapets försöksgård Logården utanför Grästorp, som rådgivare från Hushållningssällskapen Skaraborg och Väst höll i.
Ett av ämnena var strukturkalkning, som kan vara intressant på lerjordar för att återställa struktur och minska erosionen. Johan Jacobsson demonstrerade strukturkalkning inför höstsådd.
Ett annat ämne var markpackning i fält. Den påverkas av hjullasten och däcktrycket. På mellan 10 och 50 centimeters djup beror packningen på både lufttryck och hjullast. Djupare ned är det bara hjullasten som påverkar packningen. Hjullasten bör därför inte vara högre än 3 ton och lufttrycket under 0,6 bar.
– Däcktryckstabellerna från tillverkarna går bara ner till 0,6 bar, så det krävs mod och erfarenhet hos lantbrukaren för att sänka trycket ytterligare, sade Per Hansson.
Han visade hur en 200 hästkrafters traktor med en femskärig växelplog på Varaslätten, last på bakhjulen på 3 800 kilo och 1 400 kilo på framhjulen gav skadlig markpackning ned till en meters djup. Däcktrycket var då på 1,3 bar. Sänks det till 1,0 bar minskar skadan i matjorden eftersom anläggningsytan ökar med 14 procent. Skadan i alven består dock eftersom vikten på ekipaget är densamma.
– Det här är svårt att applicera praktiskt. Lantbrukaren genomför många moment under kort tid under bland annat vår- och höstbruk och många tycker inte att de hinner med att byta mellan dubbelmontage eller förändra däcktrycket, sade Per Hansson. Kan man under lågsäsong förbereda genom att räkna ut lämpligt däcktryck till alla redskapskombinationer och ha lämplig teknik för detta får man stora vinster.
Vallväxternas rötter, i synnerhet rödklöverns, har förmåga att penetrera eventuella förtätningar i marken, skapa makroporer och göra jorden mer lucker. Vallen bidrar även med höjd mullhalt genom ökad kolinlagring. En mer lucker jord med ökad mullhalt gör jorden mer lättbrukad och höjer bördigheten. Vallen kan också vara en strategi mot renkavle och resistensbildning av bekämpningsmedel.
– Att i en spannmålsdominerad växtföljd använda sig av vall som avbrottsgröda har fler positiva effekter, sammanfattade Svante Andersson.
Efter dagen skall man ha skaffat sig en djupare förståelse för hur en god markstruktur byggs upp och bibehålls.
Markstrukturdagen arrangerades av växtrådgivare från Hushållningssällskapen Skaraborg och Väst.