Till innehåll på sidan

Samarbete på tvärs lyfter fältförsöken

De nordiska länderna har mycket att vinna på att tänka större tillsammans – och på tvärs. Genom att koppla ihop och jämföra fältförsök över hela Norden, i stället för att främst arbeta inom varje lands egna försöksled, kan resurser användas smartare, kunskap delas snabbare och resultaten omsättas i bättre beslutsunderlag på gårdarna. Arbetet är redan påbörjat och man arbetar nu med kraft på hushållningssällskapen i Sverige och Finland, samt motsvarande organisation i Norge, för att hitta vägarna framåt tillsammans.

  1. Vad vinner lantbrukaren konkret på ett tätare nordiskt samarbete kring fältförsök?
  2. Hur vill du att det nordiska försökssamarbetet ska ha utvecklats om fem år, och vad kan vi göra redan idag?
  3. Hur säkerställer ni att kunskapen från försöken inte stannar i försöksleden, utan snabbare omsätts i bättre beslut och ökad lönsamhet på gårdarna?

Meira-Pia Lohiluoma, direktör, ProAgria Lantbrukssällskapet, Finland

Fråga 1
Lantbrukaren vinner alltid på att samarbetet runt omkring gården blir tätare. När resurserna blir knappare i våra länder blir det också allt viktigare att använda dem effektivt, och då finns det tydliga ekonomiska fördelar med att samarbeta kring försöksverksamheten. Ett ökat nordiskt samarbete skulle också ge lantbrukarna bättre tillgång till kunskap och resultat, och därmed bidra till bättre beslut och stärkt lönsamhet.

Det är dessutom värdefullt att kunna jämföra erfarenheter mellan våra länder: Vad gör våra grannar, vilka slutsatser drar de och åt vilket håll går utvecklingen? Ett starkare nordiskt samarbete kring försök och forskning gynnar inte bara lantbrukarna. Även de nordiska konsumenterna är vinnare om samarbetet bidrar till en säkrare och starkare livsmedelsproduktion.

Fråga 2
Om fem år hoppas jag att vi har etablerat tydliga och fungerande rutiner för informationsutbyte och gemensam planering. Samarbetet behöver vara en naturlig del av vardagen, präglat av öppenhet, transparens och tillit mellan våra organisationer. Redan idag kan vi börja bygga dessa strukturer och skapa kontinuitet i kontakterna. En viktig del är också att tillsammans undersöka vilka finansieringsmöjligheter som finns för gemensamma nordiska satsningar. Det kan ge oss bättre förutsättningar att utveckla samarbetet långsiktigt.

Fråga 3
Informationsförmedlingen behöver finnas med genom hela processen, så att rådgivare och andra sakkunniga enkelt och snabbt får tillgång till resultaten. Det är också viktigt att de som senare ska använda kunskapen involveras redan i planeringsskedet. Då ökar möjligheten att försöken utformas utifrån relevanta behov och att resultaten snabbare kan omsättas i praktiken.

Nordiska seminarier och webbinarier kan vara ett effektivt sätt att dela kunskap över landsgränserna, inte minst digitalt eftersom det gör det möjligt att nå många till en relativt låg kostnad. Vi behöver också bli bättre på att lyfta och sprida goda exempel från våra olika länder. Samtidigt är det viktigt att behålla det horisontella perspektivet, där kunskap och erfarenheter delas mellan länder, organisationer, rådgivare och lantbrukare.

Bjarne Holm, administrerende direktør, Norsk Landbruksrådgiving SA, Norge

Fråga 1
Lantbrukaren vinner först och främst tillgång till ett större kunskapsunderlag och snabbare utveckling av ny kunskap. De agronomiska utmaningarna i Norden är i hög grad gemensamma, exempelvis klimatförändringar, nya växtskadegörare, krav på hållbar produktion och behov av ökad lönsamhet. Genom att samordna fler försök över nationsgränserna kan vi snabbare få säkrare svar på vilka åtgärder som fungerar under olika förhållanden.

För lantbrukaren innebär det mer träffsäkra råd om sortval, odlingssystem, växtskydd, markhälsa och teknik. Samtidigt kan vi minska dubbelarbete och använda resurserna mer effektivt, så att mer av försöksverksamheten kommer lantbrukaren till nytta. Detta ligger helt i linje med NLR:s ambition om att vara bryggan mellan forskning och praktik och att erbjuda relevant rådgivning baserad på försök, lokal kunskap och insikt.

Fråga 2
Om fem år hoppas jag att vi har ett nordiskt system där vi i högre grad planerar och prioriterar försök tillsammans. Vi bör ha gemensamma prioriteringar inom viktiga områden som klimatanpassning, markhälsa, precisionsodling, biologisk mångfald och lönsam odling. Resultaten ska vara enkelt tillgängliga för rådgivare och lantbrukare, oavsett vilket nordiskt land de verkar i. Jag ser också framför mig starkare kopplingar mellan rådgivningsorganisationer, forskningsmiljöer och lantbrukare.

NLR:s strategi betonar behovet av både nationellt och internationellt forskningssamarbete, och ett nordiskt nätverk kan bli en viktig motor för kunskapsutveckling.Det vi kan göra redan idag är att etablera gemensamma nordiska prioriteringsmöten för fältförsök, identifiera försöksfrågor där vi genomför samma försök i flera länder och dela data och resultat på gemensamma digitala plattformar. Vi kan också skapa nordiska nätverk mellan försöksledare och rådgivare och samarbeta tätare med forskningsmiljöer kring finansiering och kunskapsutveckling.

Fråga 3
Det är egentligen den viktigaste frågan. Ett försök har begränsat värde om resultaten inte omsätts till praktiska beslut hos lantbrukaren.I NLR är vårt mål att vara länken mellan forskning och praktik. Vi måste därför arbeta lika professionellt med kunskapsöverföring som med själva försöken. Strategin pekar på behovet av att följa upp lantbrukarna aktivt, ge relevant information vid rätt tidpunkt och använda både fysiska mötesplatser och digitala verktyg för kunskapsdelning. Vår egen försöksverksamhet lyfter också fram vikten av att prioritera publicering av försöksresultat, skriva fler faktaartiklar, stärka rådgivarnas kompetens och samordna försöksfrågorna nationellt.För mig handlar det om tre saker:

Snabbare förmedling

  1. korta sammanfattningar
  2. podcasts, videor och digitala möten
  3. beslutstöd direkt kopplade till resultaten

Tätare koppling mellan försök och rådgivning

  1. rådgivarna måste vara involverade i försöksarbetet, men de måste inte nödvändigtvis genomföra det
  2. resultaten integreras i kundmöten och rådgivningsprogram

Dokumenterad lantbrukarnytta

  1. vi måste bli bättre på att visa effekten i form av avkastning, kostnadsbesparingar, riskreduktion och hållbarhet. Först då går vi från intressanta resultat till faktiska förbättringar på gården.

Kort sagt: Målet är inte fler försöksrapporter. Målet är bättre beslut ute på gårdarna. Det är där det verkliga värdet av försöksverksamheten skapas.


Bo Selerud, förbundsdirektör, Hushållningssällskapet, Sverige

Fråga 1
För lantbrukaren handlar det ytterst om att få bättre beslutsunderlag och mer relevant kunskap snabbare. Vi har mycket gemensamt i de nordiska länderna, men också skillnader i klimat, jordarter och odlingsförutsättningar. Just den kombinationen gör ett tätare samarbete särskilt värdefullt. När vi kan jämföra resultat från fler platser och under olika förhållanden får vi ett bredare och säkrare underlag för rådgivningen.

Det innebär också att vi kan använda våra gemensamma resurser smartare. Alla länder behöver inte göra allt själva. Genom att dela erfarenheter, samordna försök och bygga vidare på varandras resultat kan vi lägga mer kraft på de frågor där ny kunskap verkligen behövs. För lantbrukaren ska det märkas i praktiken. Genom bättre rådgivning, minskad risk och beslut som stärker både lönsamheten och gårdens förmåga att möta ett förändrat klimat och andra framtida utmaningar.

Fråga 2
Om fem år skulle jag vilja att det nordiska samarbetet är betydligt mer integrerat än idag. Att vi inte i första hand tänker svenska, norska eller finska försök, utan ser Norden som en gemensam kunskapsarena där vi planerar, prioriterar och delar resultat tillsammans där det är relevant.Vi behöver inte bygga en helt ny struktur för att komma dit. Det viktigaste nu är att skapa fler konkreta samarbeten och låta dem växa.

Vi kan börja med områden där våra behov tydligt sammanfaller, till exempel klimatanpassning, markhälsa, växtskydd, nya odlingsmetoder och effektivare resursanvändning. Där kan vi identifiera gemensamma frågeställningar, genomföra jämförbara försök och skapa bättre former för att dela både data och erfarenheter.Men det kräver också relationer. De möten vi nu har mellan våra organisationer är viktiga eftersom vi lär känna varandras verksamheter, kompetenser och styrkor. Ska vi lyckas långsiktigt behöver samarbetet finnas både mellan organisationerna och mellan de människor som arbetar med försök, forskning och rådgivning varje dag. Vi har mycket att lära av varandra.

Fråga 3
Det är en av Hushållningssällskapets stora styrkor att försöksverksamhet och rådgivning finns nära varandra. Försöken är inte ett mål i sig. Deras värde uppstår först när resultaten kan användas av en lantbrukare för att fatta ett bättre beslut. Därför behöver rådgivarna vara nära försöksverksamheten och kunskapsöverföringen vara en del av hela processen, från vilka frågor vi väljer att undersöka till hur resultaten presenteras och används. Vi behöver också bli snabbare på att göra resultaten begripliga och praktiskt användbara. Lantbrukaren ska inte behöva läsa en omfattande försöksrapport för att förstå vad ny kunskap kan betyda på den egna gården.

Här ger ett nordiskt samarbete ytterligare möjligheter. Om en rådgivare i Sverige enkelt kan ta del av relevanta resultat och erfarenheter från Finland eller Norge, och tvärtom, ökar den samlade kunskap som kan omsättas i rådgivningen. Då får vi en starkare kedja från försök och forskning, via rådgivningen, hela vägen ut till gården. Vi är ensamma om att arbeta oberoende med tillämpad forskning. Ett nordiskt samarbete mellan organisationerna ger både oss som kunskapsorganisation liksom för lantbrukaren en större och bredare kunskapskälla med tillförlitliga resultat. Alla blir vinnare.


Text: Sara Hertzman Persson