Svensk åkermark motsvarande 1,3 miljarder brödlimpor har gått förlorad

Den totala arealen av Sveriges åkermark har mellan 2003 och 2022 minskat med ca 131 000 hektar som potentiellt hade motsvarat en förlorad skörd på 817 289 ton spannmål* under 2022. Det kan översättas i 1,3 miljarder brödlimpor per år.

Enligt statistiken ökar den bebyggda marken på stor bekostnad av jordbruksmarken. Mellan 2010 och 2020 ökade den bebyggda marken med ca 60 000 hektar. Mellan 2003 och 2022 minskade landets totala jordbruksmark (åkermark + betesmark) med 160 000 hektar. 

”Vi kan konstatera att jordbruksmarken försvinner i en oroväckande takt vilket i sin tur påverkar vår inhemska livsmedelsproduktion. I det här geopolitiska läget är det viktigt att vi gör vad vi kan för att bromsa och säkerställa livsmedelsförsörjningen över tid och ytterst befolkningens överlevnad vid en eventuell kris”, säger Frida Carlsson, VD Hushållningssällskapet Jönköping. 

“Utan mat på våra tallrikar så kommer inget annat att fungera”

Det sa landsbygdsminister Peter Kullgren när utredningen om Sveriges livsmedelsberedskap lades fram förra veckan. Utredningen föreslår ett större ansvar, där kommuner ska planera och agera för att upprätthålla tillgången till nödvändiga livsmedel.   

Att ta reda på hur livsmedelsförsörjningen ser ut i varje enskild kommun är högaktuellt och något som över 50 kommuner redan har gjort tillsammans med oss på Hushållningssällskapet. 

”Försörjningsbalans Kommun är en ögonöppnare för kommunerna och ligger till grund för att stärka kommunernas krisberedskap på både kort och lång sikt. Det fortsatta arbetet vi sett i kommunerna har bestått i alltifrån ökad kommunikation kring beredskap till att skapa krismenyer för de offentliga köken”, säger Sofia Alriksson, nationell samordnare Försörjningsbalans Kommun.  

Ett av de län där jordbruksmarken har minskat mest är Blekinge. Där har man tagit den här frågan på allvar, både kommunerna, länsstyrelsen och regionen arbetar aktivt med sin beredskap.  

”I Blekinge har vi valt att ta ett helhetsgrepp för att se över försörjningsbalansen i hela länet. Då kan vi lättare samverka kring försörjningsberedskapen. Vi är ett län som kommer växa framåt och behöver bland annat se över stadsplanering och nybyggnationer av bostäder. Detta underlag ger oss också en samlad bild av våra styrkor och svagheter kring livsmedelsförsörjningen i länet och även vårt behov av dricksvatten”, säger Bojana Perovic, projektsamordnare livsmedelsstrategin på Länsstyrelsen i Blekinge.

Vill du veta mer om vårt arbete med Försörjningsbalans kommun? Kontakta oss!

* Produktionspotentialen är beräknad på den för länet mest odlade spannmålsgrödan i varje län. Statistiken är från 2022 och hela arealminskningen är beräknad med en gröda. Det är enbart skillnaden i åkermark som har varit underlag för produktionspotentialen. Betesmarken har inte beräknats. Källa: offentlig statistik från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån ligger till grund för våra beräkningar.