Nysatsning på allåkerbär när odlarna bildar förening och söker SUB-skydd

Redan år 1762 utropade botanikens fader Carl von Linné åkerbäret till Europas godaste bär. Han om någon visste vad han talade om. Nyligen har åkerbäret tagit steget in i de verkliga finrummen då det blivit upptaget i SlowFood-rörelsens Smakernas ark.

– Det är en gastronomisk motsvarighet till UNESCO:s världsarvslista säger Martin Ragnar, forskare och författare till den nyligen publicerade boken Åkerbär (Black Island Books 2017) tillika sekreterare i Kålrotsakademien som värnar den svenska matens kulturarv. Men åkerbäret är hotat av förändrat klimat, minskat bete och minskat hävdande av markerna.

En hybrid med högre avkastning

Under 1950-talet uppmärksammades tillbakagången och SLU-forskaren Gunny Larsson ville säkerställa att den vidunderliga smaken kunde leva vidare. Därför utvecklade hon under 25 års tid en korsning mellan det nordiska och det alaskiska åkerbäret. Resultatet blev allåkerbäret – en hybrid som lät sig odlas och gav högre avkastning än det vilda åkerbäret. Smaken är något syrligare än det perfekt balanserade vilda åkerbäret.

– Men om du kokar sylt på allåkerbär så smakar det faktiskt bättre än sylt på det vilda åkerbäret, säger Lennart Hammarström, som odlat allåkerbär i sydliga delen av Jokkmokks kommun i drygt tjugo år.

Just i år skulle Gunny Larsson fyllt 100 år. Och efterfrågan på allåkerbär har ökat markant på senaste tid icke minst från södra Sverige. Många söker med ljus och lykta söker efter dessa norrbottniska rubiner – Sveriges motsvarighet till den ryska kaviaren.

”Nu vill vi driva på utvecklingen för att bättre kunna svara upp mot den stora efterfrågan som finns”, säger Salvador Solsona, bärodlare i Boden. ”Därför bildar vi nu en producentförening för allåkerbärsodlarna i Norrbotten och Västerbotten”, säger Gunnar Nilson, allåkerbärsodlare i Boden. Producentföreningen skapar förutsättningar för att tala med en röst, sprida intresset för odlingen, utveckla förbättrade odlingsmetoder och icke minst ta fram en enhetlig och proffsig marknadskommunikation kring allåkerbären.

Unik för Norr- och Västerbotten

– Det är viktigt att förstå att det inte bara är bären som har ett värde, utan även att bären kan förädlas, exempelvis till örtte, saft, likör med mera, säger Mikael Kivijärvi, VD på Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten. Hushållningssällskapet välkomnar också föreningsbildandet som ger sällskapet en tydligare partner i arbetet med att utveckla odlingsmetoder.

Kivijärvi lyfter också en annan aspekt på allåkerbärsodlingen: För den som vill börja med lantbruk men inte fötts in i det är instegskostnaden för t.ex. mjölkproduktion väldigt stor. Men bär- och grönsaksodling ger hög avkastning på en liten yta. Därför är allåkerbärsodlingen synnerligen intressant för unga människor eller varför inte nysvenskar att satsa på, säger han.

”Allåkerbären är totalt unika för Norrbotten och Västerbotten och deras potential är väldigt stor”, säger Martin Ragnar, som också menar att det är viktigt att en del av produktionen säljs till södra Sverige för att få norrlänningarna själva att inse bärets verkliga värde. Producentföreningen har också beslutat att ansöka om att allåkerbäret ska få Skyddad Ursprungsbeteckning enligt EU:s system för skyddade beteckningar. Det skulle ge allåkerbäret samma status som exempelvis Champagne har. I Sverige är det bara tre produkter som har denna synnerligen exklusiva ställning: Kalix löjrom, Upplandskubb och Hånnlamb.

– Vi hoppas att allåkerbäret blir den fjärde svenska SUB-produkten, säger Gunnar Nilson. – Man kan i framtiden också tänka sig en besöksnäring kopplad till odlingen av allåkerbären, avslutar Lennart Hammarström.

För mer information:
Gunnar Nilson, en av initiativtagarna till producentföreningen – 0921-48 11 50
Mikael Kivijärvi, Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten – 070-600 50 55
Martin Ragnar, forskare och författare – 073-520 96 95

Boken ”Åkerbär. Europas godaste bär” ges ut av Black Island Books. Mer info om boken återfinns här.