Ny rapport om klimatavtryck av vildsvinskött
I en ny rapport från Hushållningssällskapet Halland och RISE har beräkningar gjorts kring klimatavtrycket av vildsvinskött. Ett klimatavtryck som speglas till stor del av transporter i samband med jakt och ett avtryck som därför går att förändra i stor omfattning.
Vildsvinskött och annat viltkött sägs många gånger vara ett klimatsmart kött. Utgångspunkten är att viltet finns oavsett mänsklig inverkan och är en naturlig del av ekosystemet.
Påståenden om viltköttets klimatfördelar bygger på ett begränsat faktaunderlag och antaganden. Kunskapen är sämre om klimatavtrycket för vilt än om klimatavtrycket av annat kött. Därför behövdes bättre kunskapsunderlag för att kunna veta när viltkött verkligen är klimatmässigt bra.
Syftet med studien har varit att beräkna ett aktuellt och representativt värde för vildsvinskött från Sverige ur ett livsmedelsperspektiv. De viktigaste utsläppsposterna ingår som utsläpp från transporter i samband med jakt, utfodring och vilthanteringsanläggning. Vildsvinen i sig kan ses som en naturlig resurs.
Klimatavtrycket i studien
Klimatavtrycket beräknades till knappt 5 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg kött, med en variation på 2–8 kg CO2e per kg kött. Det kan jämföras med svensk tamgris vars klimatavtryck är knappt 4 kg CO2e per kg kött.
De mesta växthusgasutsläppen kommer från transporter i samband med jakt. Det går åt relativt mycket drivmedel för att samla in en så utspridd resurs som vildsvinskött är, och vildsvinsköttets klimatavtryck styrs i hög grad av hur långt jägarna kör per kg kött. Detta betyder också att klimatavtrycket i stor del kan förbättras om transportsträckorna minskar eller att alternativa drivmedel används.
Om studien och bakgrunden
Under 2019 gjordes en orienterande studie av klimatavtryck för vildsvins- och dovhjortskött vid Hushållningssällskapet Halland inom projektet ”Viltkedjan – stärka svaga länkar”. Resultaten tydde på ett förhållandevis lågt klimatavtryck från vildsvinskött jämfört med andra köttslag, men de byggde enbart på tre fallstudier. Det fanns knappt några studier om viltkötts klimatpåverkan sedan tidigare att jämföra och lära av.
Det fanns en lucka och ett behov av en fördjupad studie med bredare dataunderlag där metodmässigt viktiga frågor kunde undersökas ytterligare. Resultaten i den nya studien är en fortsättning och utveckling av den tidigare. Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland och Danira Behaderovic, RISE (som genomförde den första studien 2019) har fortsatt undersökt klimatavtrycket av vildsvinskött.
Rapporten har tagits fram inom projektet ”Vildsvinskött – klimat och kommunikation” som bygger vidare på det tidigare projektet ”Viltkedjan – stärka svaga länkar”. Projektet genomförs av Hushållningssällskapet Halland och RISE och finansieras av Europeiska landsbygdsfonden via Jordbruksverket.
Läs rapporten i sin helhet: Rapport – klimatavtryck av vildsvinskött
Foto: Sofia Hedman