Mycket surr av insekter när det är varmt – hur påverkas odlingen?

Henrik Svensson, Rådgivarna i Sjuhärad:

I Sjuhärad är fritfluga den stora utmaningen. För en ekologisk odlare hänger det på om man lyckas så tidigt, då brukar havre och vårvete kunna passera det känsliga 1,5-bladsstadiet innan fritflugan svärmar som sker vid 90 daggarder. För den konventionella odlaren bör en behandling med en pyretroid ske vid 1,5-bladsstadiet. Fritflugan stortrivs denna period vi har med varmt väder. Tidigare års erfarenheter visar att sent sådd havre vid en så här varm och torr väderlek kan ge totalskada i havre varför den bör behandlas.

Det finns några höstrapsodlare i området och förekomsten av rapsbaggar har varit större.

 Martin Niklasson, Hushållningssällskapet Väst:

Vi har haft en stark inflygning av rapsbaggar i höstrapsen i västområdet strax innan blomning. Vårrapsodlingen är mycket begränsad men där måste man hålla koll nu, liksom på jordloppor. Det sista gäller även i den mån man odlar lin. Jag har blåskålar i havre och vårvete i Bohuslän. Fångsterna av fritfluga har hittills varit strax över tröskelvärdet för bekämpning. Det är har varit ovanligt få övervintrade ägg av havrebladlus.

Insekternas aktivitet är beroende av värme och vackert väder. Samtidigt är grödor som står och stampar nu när markytan är torr extra känsliga. Med ett väderomslag får vi snabbt andra förutsättningar. Bekämpa efter behov, håll tröskelvärdena, räkna av en bra bit in i fältet. Räkna alla skott för ett korrekt medelvärde då insekter ofta samlas i grupper.  Välj selektiva preparat och var rädd om nyttoinsekter.

Albin Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland:

Vi har sett och ser mycket rapsbaggar, det finns mer rapsbaggar än det har varit föregående år. Vivlar har synts till men inte över bekämpningströskeln vad jag har sett. Vad gäller rapsbaggar skiljer dock mycket emellan områden, mer i mellan- och skogsbygd än på slätten. Bekämpningsbehovet har varit högt i stort sett. Många har bekämpat, vissa har bekämpat mer än en gång.

Svårt att avgöra vad insekterna kommer ge för påverkan i år, beror på hur resten av säsongen utvecklar sig. Men jag skulle gissa på att det inte ger så stor skördepåverkan när det gäller konventionella lantbrukare.

Patrik Svanström, HIR Skåne:

Vi har ganska tidigt sett en stor mängd blygrå rapsvivlar i fält men i de flesta fall färre än de senaste åren. I områden med stora skador tidigare år har det varit glest och det är också här lantbrukarna nog är mest benägna att bekämpa. Den senaste veckan när rapsen växte iväg väldigt fort så upplevde många en minskning av antalet vivlar i fält, den stora funderingen är om de bara är svårare att hitta eller var de tagit vägen… I vissa fält kan vi redan nu se angripna/skadade skidor från viveln och i en del fall rör det sig om ganska stora skador. Men överlag är förhoppningsvis trycket lägre i år än tidigare.
Nu när vårsäden börjat sticka iväg så har vi fått en hel del löss i många fält. De som ska göra ogräsbekämpningar i veckan och har löss över bekämpningströskeln tar i de flesta fall med något mot lössen också.

Madeleine Wiström, Hushållningssällskapet Östergötland (jobbar även i norra Kalmar):

Pratas mycket om att det är kritiskt läge vad gäller rapsbaggar. Spås bli omfattande skador i vissa ekologiska fält. Framförallt i områden med mycket rapsodling och i fält som är lite senare i utvecklingen. I övriga grödor har jag ingen uppfattning om insektstrycket.

Hulda Wirsén och Kristina Sigfridsson, Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten:

Vårbruket har precis startat på sina håll, men i vissa områden är delar av markerna översvämmade på grund av en omfattande snösmältning. Det låg ovanligt mycket snö kvar kring valborg, flera decimeter. Sen fick vi en otrolig värmebölja med över 20 grader värme. Nu har björkarna till och med vid kusten i Luleå halvutslagna blad och markerna bär snart att köra på.

Det odlas inte höstsådd spannmål i större skala i länen och därmed ligger bekämpningarna ett tag bort – först måste grödan sås. Påverkan av insekter är svårt att säga redan nu.

Bild 1: Andraårs vall (med Kalixälv i bakgrunden)

Bild 2: Höstvete Ceylon, Överkalix. Båda fick första gödselgivan i helgen.

 Christoph Hochmuth, Hushållningssällskapet Jönköping:

Vi ser väldigt lite med rapsbaggar och löss, inte heller några andra skadeinsekter förutom fritflugan som börjar komma nu. Inga bekämpningsbehov ännu förutom då fritflugan på små fält i ”skogen”. Fritflugan blir på sina håll (små fält i ”skogen”) ett problem om man inte sådde i den varma veckan i april. Jag tror rapsen kommer att klara sig utmärkt.

Jakob Eriksson, Hushållningssällskapet Halland:
I Halland har vi haft en hel del rapsbaggar i år, skillnaderna är dock stora inom länet där en del raps bekämpats upp till 3-4 gånger där det varit riktigt stort tryck och det finns raps, framförallt gles och klen raps som lantbrukaren valt att inte lägga mer insatser på och där kan det vara totalskada. Men det finns också områden, främst där det odlats mycket lite raps både senaste åren och historiskt (exempelvis Kungsbacka), där det inte gjorts rapsbaggebekämpningar och är inga skador som motiverat det heller.

Förekomsten av blågrårapsvivel är måttlig, enstaka fält kan ha kommit upp bekämpningströskel men är inte generellt höga nivåer, mest vivlar i områden där det historiskt och senaste åren varit mer rapsodling. Rapsbaggebekämpning har helt klart varit ekonomiskt motiverad i år på många håll.

Bland de som gör bekämpning mot bomullsbladmögel tas i många fall även med preparat mot blygrå rapsvivel, även om det var strax under bekämpningströskel i samband med bekämpning.

 I stråsäden har det körts en del mot fritfluga bland den havre och vårvete som var sådd efter ca 20-25 april, så klart mer en än ett normalår. En del har också haft pyretroider i lager som fasas ut under året vilket ytterligare motiverat att använda upp preparat. Svårt att bedöma än vilken skada fritflugan gjort i obekämpade riskfält, men vädret har varit gynnsamt för den.

Ganska lite havrebladlus, men en del fält kan nog komma upp i bekämpningströskel.

Här slutar vår lägesrapport för denna gång. Stora lokala skillnader. Kontakta gärna våra växtodlingsrådgivare i det Hushållningssällskap där du vill ha mer information!