Minskade resurser till den tillämpade jordbruksforskningen
På grund av höstens politiska turbulens har regeringen minskat anslaget till jordbruksverket. Jordbruksforskningen går då miste om mer än 7 miljoner kronor då jordbruksverket nu bara har en halv miljon kronor att dela ut istället för åtta miljoner kronor.
Detta betyder att det nästan inte finns några pengar alls för nya försök- och utvecklingsprojekt inom jordbruksforskning under hela 2015.
Lars Wiik som är forskare på Hushållningssällskapet Skåne är besviken och tycker beskedet från jordburksverket kom oväntat.
Vi har mycket kvar att göra inom forskning och utveckling speciellt nu när integrerat växtskydd (IPM) ska införas. Detta kunde inte kommit mycket mer olägligt. Säger Lars Wiik.
Hur kommer detta påverka den pågående forskningen?
Negativt. Minskade resurser till den tillämpade jordbruksforskningen innebär naturligtvis att vi varken kan bibehålla och utveckla den kunskap som finns eller skapa ny kunskap. Denna kunskap skulle lett till ett hållbart jordbruk med mindre miljöpåverkande åtgärder. Att den redan missgynnade tillämpade jordbruksforskningen dräneras ytterligare på både personella och materiella resurser medför att möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning begränsas ytterligare. Inte minst när det gäller IPM behöver vi bli mer tvärvetenskapliga. IPM som står för Integrated Pest Management är ett sätt att samordna flera motåtgärder mot skadegörare för att på så vis begränsa skadegörarna och samtidigt optimera och minska insatserna av kemiska växtskyddsmedel. Detta kan spetsas till ytterligare: Utan tvärvetenskap ingen IPM.
Vad kan konsekvensen av det minskade anslaget bli för svenskt jordbruk?
Exempelvis att kemiska bekämpningsmedel och växtnäring belastar miljön onödigt mycket eftersom vi inte fullt ut begränsar skadegörarna med förebyggande åtgärder och inte optimerar användningen genom behovsanpassning.
Det är tyvärr nog också så att den tillämpade jordbruksforskningen lider av att forskningsfinansiärer och de som bestämmer vem som skall få pengar till forskning och utvecklingsprojekt lätt imponeras av ny teknik såsom molekylärbiologiska metoder och förfinad laboratorieutrustning med hög noggrannhet. Gamla välbeprövade metoder – som fältförsök och inventeringar av exempelvis olika skadegörares förekomst och betydelse – står dessvärre lågt i kurs. Det blir tyvärr fokus på teknik och kemi mer än på biologi och tvärvetenskap. Avslutar Lars Wiik.
Kontakt
Lars Wiik
Mobil 0708-16 10 79
E-post lars.wiik@hushallningssallskapet.se