Med fokus på traditionella men okonventionella grödor

Ett av många projekt som drivs inom Hushållningssällskapet är Framtidens grödor. Nyligen hölls ett seminarium inom projektet.

“Vad händer med grödorna från att de står klara på åkern och innan de når butiken?” Det var temat på ett seminarium förra veckan i projektet Framtidens grödor, där man har fokus på traditionella men okonventionella grödor till framtidens konsumenter. Grödor som exempelvis sötlupin, quinoa, åkerböna, spelt och gotlandslins har fått ta extra plats under projektet.

Det går ju att odla mycket fler grödor än vad vi idag gör i Sverige. Detta beror på en rad olika aspekter så som stort fokus på volym, smidighet, kunskap och osäker lönsamhet. Många odlare känner osäkerhet inför att odla något nytt eller annorlunda så skriker konsumenten och trender efter dessa typer av grödor. Detta var något som seminariets första talare Kajsa Bårman från Macklean talade om, omsättningen inom detta område växer snabbare än något annat inom livsmedel, men ändå är det få svenska odlare som känner av  den ökade omsättningen i butikerna. En av orsakerna till det lyfte Kerstin Eriksson från Sweden food arena upp: att det saknas innovationer i ledet mellan odlaren och butiken.

Under seminariet presenterades även olika forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivs, där bland annat man tittar på att både förädla åkerböna och att sälja den grönskördad direkt till konsument. Ett företag som nu satsar på att ta plats i mellanledet är Food for progress. Under eftermiddagen berättade de om sin satsning där de bygger en fabrik mitt i Östergötland som kommer att förädla svenska råvaror till livsmedel. Vilket är till stor glädje då det idag är väldigt låg andel svenska råvaror i det förädlade vegetariska utbudet. Vid en fråga som ställdes till de över 130 deltagarna under seminariet var ”om de tycker att det är viktigt med svensk råvara” svarade hela 98 procent ja!

-Det finns hopp, stora möjligheter och vilja att komma vidare i denna fråga. Vi kan ta den här ökade efterfrågan och skapar möjligheter till affärer, bättre lönsamhet och hälsa både hos oss människor men också för jorden och den biologiska mångfalden, säger Lovisa Filipsson, Hushållningssällskapet Jönköping, samordnare för seminarium 3.