Matigt nätverksbyggande på studieresa i Finland

Två centrum för de gröna näringarna – på var sin sida om gränsen. Efter en studieresa står det klart att det finns många gemensamma beröringspunkter.
– Ju mer vi kan samarbeta, desto bättre är det för producenter i båda länderna, säger Håkan Landström på Hushållningssällskapet om projektet ClimateFood.

Det nystartade Interregprojektet ClimateFood ska, bland annat, bygga samarbeten över den svensk-finska gränsen och knyta samman redan existerande nätverk med varandra. Under hösten genomförde projektets personal från Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten en studieresa till Loues Centrum för framgångsrikt grönt entreprenörskap i Tervola, strax norr om Uleåborg.

Här erbjuds gymnasieelever undervisning inom jordbruk, skogsbruk, grönsaksodling och djurhållning. På skolans område finns finska lantraser av får och nöt, vilket skapar en levande genbank. På fälten genomförs bland annat odlingsförsök med havtorn, humle och nässlor.

Nav för lokal livsmedelsproduktion och förädling

Skolans bondgård medverkar i ett flertal projekt och utvecklar sin verksamhet kontinuerligt. Målet är att skapa ett nav för lokal livsmedelsproduktion och förädling. Som ett första steg väntar man nu på tre containerlösningar för frys-, kyl- och torrförvaring.

– Jag tycker det är väldigt roligt att Loue satsar på djur också, det kan vi sakna i vår verksamhet, säger Håkan Landström, landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet.

En liknande gård finns nämligen i Piteå, 20 mil från Tervola, där Hushållningssällskapets försöksgård Öjebyn Agro Park ligger. Verksamheterna påminner om varandra, i så måtto att här pågår odlingsförsök på bärbuskar, fruktträd, vall och grönsaker. I äppelträdgården finns mer än 130 olika sorter och grönsaksodlare kan hyra plats i markhotellet för att pröva på att skala upp sin verksamhet, samtidigt som man får hjälp av expertis och kan sälja sina produkter i den gårdsbutik som byggts upp.

– Det finns väldigt många gemensamma beröringspunkter mellan de här platserna och vi kan definitivt dra nytta av varandra på många sätt – inte minst genom att koppla ihop respektive nätverk med varandra, säger Landström.

Genom internationella samarbeten kan producenterna lära av varandra för att bättre ta tillvara på de specifika fördelar som finns i de nordligaste delarna av respektive land och skapa mer lönsamma och hållbara livsmedelsföretag.

– Ju mer vi hjälps åt, desto lättare blir arbetet för alla, säger Håkan Landström.