Maria ritar stallar för tusentals kor i hela världen

För fyra år sedan lämnade Maria Mickelåker arbetet som byggrådgivare vid HIR Skåne för att skala upp sitt intresse för stallritningar. Från att rita stallar för skånska bönder gick Maria över till att rita stallar för världens bönder. Medlemstidningen Skånska Lantbruk tog inför sin sista utgåva för 2020 en sväng till Eljaröd på Österlen för ett snack om mjölkrobotar, kylaggregat för kor och läget i mjölkstallsvärlden.

Från hemmakontoret i Eljaröd har Maria utsikt över byvägen och närmaste kohagen.

-Det är rätt häftigt kan jag tycka, att här sitter jag i lilla Eljaröd med min dator och jobbar med hela världen, säger Maria. På DeLaval där Maria arbetar är de ett team om fem personer som projekterar djurstallar.

-Vi har delat upp världen mellan oss för att kunna få lite bättre fokus och ”lokal” kännedom. Så mina områden där jag verkar är Sydeuropa och Sydostasien, berättar Maria.

På frågan om vad som är en stor gård så konstaterar Maria att det skiljer sig åt.

-När jag ritade stallar på HIR så var det oftast för max några hundra kor men nu blir jag inte inkopplad om det inte är åtminstone 1 000 kor.

Ett av de projekt som Maria jobbar med just nu är ett stall i Vietnam som ska byggas åt ett mejeri. Strukturen skiljer sig så till vida att mejeriet bygger ett stort stall för att få mjölk, och sedan levererar lokala bönder det foder som behövs till anläggningen. Åter får de pengar, och också gödsel.

-Dessa stora lantbruk är ju ett under av logistik och flöden, och då är så klart gödselhanteringen en viktig bit. Majoriteten av företagen separerar sin gödsel för en smidigare hantering, berättar Maria.

Den dominerande rasen världen över är holstein. De kor vi har i Sverige mjölkar mer än de kor Maria projekterar för, men avkastningen ligger inte så långt efter.

-Om våra svenska kor ger 12 000 kg så ger korna i Sydostasien 9 500 kg.

Vid uppstarten av dessa större företag så importeras de flesta djuren och Australien är stora på livdjursförmedling för mjölkproduktion. Men sedan är det intern rekrytering som gäller.

Vad är viktigt i till exempel Sydostasien när du ritar ett stall?
-Här hemma i Sverige blir oftast placeringen av stallet i förhållande till befintlig gårdsstruktur, medan vi i flera av våra projekt börjar från grunden. Då lägger vi stallet, om möjligt, i öst-västlig riktning för att minimera solinstrålningen i stallet.

Man är överlag väldigt duktiga på smittskydd och hygien på gårdarna, och som en del i det pratar man mycket om vindriktning, alltså varifrån det blåser. Dels vill man ha in mycket frisk luft i stallarna, men luften måste komma från ett bra håll utan negativt påverkande faktorer som annan djurproduktion.

-Smittskyddet är viktigt. När jag besöker företag i Vietnam så desinficeras först bilen, och sedan hela jag, plus att jag får byta kläder, skrattar Maria.

Det är en utmaning att bedriva mjölkproduktion i ett tropiskt klimat, med hög luftfuktighet och höga temperaturer, där korna utsätts för värmestress. Det löser man genom att ha speciella kylrum där korna passerar till och från mjölkningen. Enkelt beskrivet så duschas och fläktas korna så att de går ner i temperatur och därmed släpper mjölken bättre.

Framförallt i Europa har vi idag, till följd av arbetskraftsbrist, en trend som gör att stallar ritas för VMS, men där man ändå håller kvar vid mjölkningstider och korna drivs till mjölkning. Grundtanken med VMS, mjölkrobot, är att kon själv ska söka upp mjölkmaskinen. Nu bygger man istället ett stort mjölkningsstall med ett antal robotar dit korna tas för mjölkning. Förr var det en mjölkningskarusell där korna mjölkades, men på grund av bristen på arbetskraft går man istället över till robotmjölkning.

En skillnad från jobbet på HIR är att Maria oftast inte träffar den klassiska bonden. I de projekt hon arbetar med är det snarare investerare och större företag, som bestämt sig för att börja med mjölkproduktion.

-Det är såklart kul att få hjälpa dem med mitt kunnande, men jag kan sakna snacket på lagårdsbacken med en lantbrukare som står inför en investering och vill ha hjälp med helheten. På DeLaval jobbar vi mer i team, och på HIR hade jag hand om allt själv, reflekterar Maria.

-Sen är det stor skillnad på snabbheten till beslut. Här tar en lantbrukare beslutet själv, medan i mina projekt är det lite mer långbänk. Jag kan också sakna den insikt man fick i andra produktionsgrenar inom lantbruket då HIR jobbar med så många olika frågor, summerar Maria.

Text: Christer Yrjas