Landsbygdpropositionen sätter rätt målbild – men långt kvar innan landsbygden får upprättelse
Hushållningssällskapens förbund instämmer i propositionens övergripande mål om en livskraftig landsbygd. Men landsbygden har försummats under många år och det återstår en lång väg för att stärka landsbygden.
Det är en angelägen proposition som regeringen nu lagt på riksdagens bord; ”En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop” (Prop. 2017/18;179).
Hushållningssällskapens förbund har lätt för att instämma i det övergripande målet: En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en hållbar utveckling i hela landet.
Även de tre delmålen att ta tillvara landsbygdernas förmåga till företagsamhet, att bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft i en cirkulär och fossilfri ekonomi och att ge likvärdiga förutsättningar för att arbeta, bo och leva i landsbygderna, är lätt att instämma i – även om det tredje delmålet ter sig något utopiskt.
I propositionen återges hur landsbygden försummats under en lång följd av år, för så är det. När den nationella livsmedelsstrategin beslutades 2017 var det det första positiva beslut som fattats på nationell nivå på flera årtionden när det gäller de gröna näringarna.
Statens närvaro utanför storstäderna har minskat drastiskt under senare årtionden genom att regeringar har tillåtit olika sektorsmyndigheter att suboptimera sin egen organisation utan avseende på konsekvenserna på samhället i övrigt. Även kommuners beslut om t.ex. nedläggning av skolor har fattats på grundval av skolelevers marginalkostnad i stället för att ses i ett strategiskt utvecklingsperspektiv för den drabbade ortens framtid.
Propositionen bygger på den parlamentariska landsbygdskommitténs många förslag även om konkretionen, de konkreta förslagen, tunnats ut. Intentionerna är goda men de föreslagna åtgärderna och satsningen på 1,5 mdr kr 2019 och 2020 indikerar att vägen är lång för att stärka landsbygdens i Sverige.
Hushållningssällskapens främsta uppgift är att ge rådgivning och stöd för kompetensutveckling för de gröna näringarna. För deras utveckling förutsätts att ungdomar kan intresseras för studier på naturbruksgymnasier och att det finns enkla vägar att därifrån gå vidare till högre studier vid högskolor eller genom förbättrad tillgång till distansundervisning.
- Jord- och skogsbruk har en otrolig potential när det gäller bidrag till en hållbar klimatpolitik, bl.a. genom att förse transportsektorn med biobränsle och samhället i övrigt med värdefulla innovationer. De näringarna är redan en del av det moderna IT-samhället och måste mötas med en positiv attityd. Det är dags att se positivt på landsbygderna, att se dem som en lika viktig del som de urbana samhällena är för landets framtid, avslutar Sven Lindgren, förbundsordförande i Hushållningssällskapens förbund.
