”Kan torkan bli en väckarklocka?”

Urbaniseringen är ett fenomen som känns igen över hela världen – folket lämnar glesbygden för att bo i städer. I vissa länder är städerna av den storleken att de rymmer hela Sveriges befolkning.

Wikström konstaterar dock att befolkningskurvan pekar uppåt i landet. Under 2018 ökade Sveriges befolkning med nästan 1,1 procent – men det är en trend som inte gäller för de norra delarna. I Norrbotten minskar befolkningen fortsatt medan Västerbotten klarar sig något bättre, om än lite.

Arbetet med de 75 förslagen som den parlamentariska landsbygdskommittén presenterade 2017 för att det ska vara möjligt att bo, leva och arbeta i Sveriges landsbygder har inte märkts av ännu menar han.

Klimatförändringarna är en annan het fråga. Många frågar sig om de pågående förändringarna är en del av ett naturligt skeende eller om det sker med befolkningens hjälp. Hur som helst är det en fråga som berör och påverkar säger Wikström, och understryker att vi har en god tanke om miljön i Sverige, där exempelvis resandet förändras och fler åker tåg.

Wikström tar även upp Sveriges egen livsmedelsförsörjning, vilket är något han finner mycket oroande. I början av 1990-talet hade landet en försörjningsgrad på 75%. Idag ligger den på 50%. Han drar paralleller med Finland där motsvarande siffra ligger på 80%, men där är oron över beredskapen större än i Sverige.

2017 antogs en livsmedelsstrategi av Sveriges regering vars syfte bland annat är att just öka livsmedelsproduktionen. Wikström tycker att det är väldigt många åtgärder föreslagna, men att förslagen är något diffusa och att det praktiska arbetet inte heller märkts av i denna fråga. Kan torkan bli en väckarklocka? frågar han sig.

Wikström avslutar sitt anförande med att blicka framåt.
– Ska man se optimistisk på framtiden kanske klimatförändringarna kan bidra till utvecklingen i norr.