Jordbruket klimatanpassas med AI
Minskade utsläpp och mer kol som binds i marken – samtidigt som skördarna ökar. Det kan bli verklighet med hjälp av artificiell intelligens, AI, i ett nytt projekt som drivs av Hushållningssällskapet.
Resultatet av ”Jordbruk och AI i klimatets tjänst” ser ut att bli världsledande inom livsmedelsproduktionen.
Redan i dag samlas stora mängder data in om förhållandena inom lantbruket: resultat av jordanalyser, skördar, väder och data från satelliter. Med hjälp av algoritmer ska all denna information analyseras automatiskt och ge ny kunskap. Resultatet kan lantbrukare använda för att planera vad de ska odla och när de ska sätta in exakta åtgärder på fälten.
– Det kan vara klimatmässiga insatser och sådant som effektiviserar odlingen så att grödorna växer bättre och ger högre skördar. Samtidigt gör fotosyntesen att det binds mer koldioxid från luften i både växterna och i marken. Det bildas mer syre och kol lagras i marken, säger Camilla Broms.
Hushållningssällskapet fick nyligen sju miljoner kronor av innovationsmyndigheten Vinnova för att under två år ta fram algoritmerna. Elva organisationer och en referensgrupp är knutna till projektet, bland andra Lunds och Linköpings universitet och Väderstad, världsledande tillverkare av jordbruksmaskiner. Även T-kartor och Sensative ingår i projektgruppen
– Många av de data som samlas in i dag används inte. Vi har också historiska data. När ”AI-snurran” är klar kan lantbrukarna använda den för att få ut styrfiler till sina maskiner så att de kan bruka sin mark på bästa sätt, säger Camilla Broms som arbetar i projektet tillsammans med Fredrik Hansson.
Det innebär en helhetsanalys för odlingen, till skillnad från dagens precisionsodling där man använder en variabel i taget.
En del av de data som ska användas ägs av Hushållningssällskapet, andra ägs av lantbrukarna själva eller är öppna data. När algoritmerna är färdiga kommer de att vara tillgängliga för alla.