Välj – KRAV eller EU-ekologisk?
Vad är KRAV?
KRAV är en av Sveriges mest kända miljömärkning för livsmedel uppbyggt på ekologisk grund, med särskilda höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket och ger KRAVs ekonomiska förening ensamrätt till varumärket KRAV. De företag som är KRAV-certifierade och betalat licensavgift får använda KRAV- märkning (KRAV-regler 1:1).
KRAV bildades 1985 och gav redan då ut de första växtodlingsreglerna som omfattade endast en A4-sida. Detta var långt innan det fanns ett EU-ekologiskt regelverk, det kom först för ca: 20 år sedan.
KRAV är en ekonomisk förening med idag 26 stycken medlemmar som representerar hela livsmedelskedjan. Dessa tillsammans med styrelsen är med och fattar beslut om hur KRAV ska drivas. Bland medlemmarna finns Arla, Scan och ICA, men också intresseföreningar som Naturskyddsföreningen och Ekologiska Lantbrukarna.
Idag finns cirka 3 800 lantbrukare och 700 förädlingsföretag med KRAV-certifierad produktion, 700 KRAV-märkta butiker och 1 200 KRAV-godkända restauranger.
KRAV-godkänd djurhållning
KRAVs regelverk för djurhållning bygger på EU-förordningen men har mer långtgående krav för djuromsorg och djurvälfärd. Reglerna omfattar hela djurets liv, från födelse fram till slakt, alltifrån stallar, foder, bete och produktionssystem. Grundprincipen är att KRAV-godkända djur ska ha möjlighet till naturligt beteende och utevistelse. Grisar ska kunna böka eller beta grönt gräs ute på sommaren och de ska kunna svalka sig i ett gyttjebad när det är varmt. Även vintertid ska de kunna få utlopp för sina behov genom att kunna böka, ha tillgång till grovfoder och kunna vistas ute. Oftast är grisarna ute på en hårdgjord platta i anslutning till stallet under vinterperioden.
Vad gör KRAV?
KRAV arbetar idag med:
- Att utveckla KRAV-reglerna. Med olika tidsintervall revideras olika regelavsnitt och då det även finns möjlighet för kunder, organisationer och andra att påverka regelutvecklingen genom att lämna in synpunkter.
- Att sprida information och marknadsföra KRAV-märkt mat.
- Samarbeta internationellt med liknande organisationer. KRAV är medlem i det internationella samarbetsorganet IFOAM.
- Utbildning till KRAV-certifierade organisationer och företag
Källa: KRAV.se
EU-ekologisk produktion
De nationella riktlinjerna är branschens tolkning av EUs lagstiftning för ekologisk produktion.
För att reglerna för ekologisk produktion ska tillämpas på ett enhetligt sätt och bli tydliga att följa har branschen, på uppdrag av Jordbruksverket, arbetat fram nationella riktlinjer för ekologisk produktion. Syftet har varit att göra EUs regler för ekologisk produktion mer användarvänliga och att de tillämpas lika.
Riktlinjerna ger en samlad och översiktlig beskrivning av EU-förordningarna 834/2007 och 889/2008 om ekologisk produktion, och kan användas av producenter som ett stöd för att uppfylla reglerna. De ekologiska producenterna är huvudmålgrupp, men även rådgivande organisationer, intresseorganisationer och certifieringsorgan med flera kan ha nytta av riktlinjerna.
Under 2021 kommer nya förordning 848/2018 om ekologisk produktion att träda i kraft. Än så länge finns det flera frågetecken, men mer information kommer.
I vissa fall är kraven i de Nationella riktlinjerna striktare än EU-förordningarna för ekologisk produktion eftersom det finns svensk nationell lagstiftning som exempelvis djurskydds- och/eller miljölagstiftning som kan ställa högre krav. I de delar där det finns striktare krav i andra regelverk, till exempel rörande gödselhantering eller djurskydd, så anges även de reglerna i riktlinjerna. Det är alltid den ekologiska aktörens ansvar att hålla sig underrättad om de regler som gäller för verksamheten.
Mer information om EU-förordningar och ekologisk produktion
Utöver ovanstående förordningarna för ekologisk produktion, finns andra lagar och föreskrifter som hanterar ändringar och tillägg till de tre ovanstående. Lagstiftningen för ekologisk produktion ändras och utvecklas fortlöpande. Därmed tillkommer ny lagstiftningstext ett antal gånger per år. Samtliga EU-förordningar går att hitta på webbsidan EUR-lex ingång till EU-rätten.