Igor från Ukraina arbetar på ett lantbruk i Vare

Projektet kompetenskoncept för nyanlända handlar om att lotsa flyktingar från Ukraina in i arbete inom livsmedelskedjan. Hushållningssällskapet Halland driver projektet och arbetar just nu med en kartläggning för att ta reda på vilka behov som finns och vilka hinder som ukrainare stött på när de kommit till Sverige.

Sara Arvidsson är projektledare och efter en del nystande har hon upptäckt flera hinder.

– Språket är ett stort hinder, många som kommer hit kan inte engelska speciellt bra och de blanketter som ska fyllas i finns ibland bara på svenska, det är bara ett exempel.

I kartläggningen som pågår nu försöker man hitta ukrainare som är intresserade av att arbeta inom branschen men man undersöker även vilka förutsättningarna är för de som kommit hit. Vad fungerar och vad fungerar inte. Man tittar också på hur möjligheterna ser ut för potentiella arbetsgivare att ta emot arbetskraft och vilka stöd som finns att tillgå.

Yttregård i Vare

En arbetsgivare i Halland som har arbetskraft från Ukraina är Yttregård i Vare, Varbergs kommun. Karin Warefeldt berättar att Igor kom till gården före kriget, men har blivit kvar.

– Han kom till oss genom ett bemanningsföretag. Då jobbade han en period och sen åkte han hem till Ukraina en period. Men sedan kriget bröt ut har han blivit kvar i Sverige och går nu under massflyktingsdirektivet och sedan ett år tillbaka är han anställd av oss.

När Igor började arbeta på Yttregård hade han ingen praktisk erfarenhet från lantbruk, men han lärde sig snabbt berättar Karin.

– Han är väldigt händig och fixar mycket, det märks att han är utbildad snickare. Vi har haft svårt att få tag i kompetent personal innan men med Igor har det fungerat väldigt bra och vi ville ha honom kvar, därför anställde vi honom i egen regi.

Misstro till myndigheter

Men allt har inte varit enkelt och misstron till myndigheter och språkförbistringarna har satt käppar i hjulen ibland.

– Jag har följt med honom till Migrationsverket ibland och även vid covidvaccineringen var jag med berättar Karin. Han är duktig och vi gillar honom så vi hjälper till med det vi kan.

Det har också varit tillfällen där Igor inte vågat berätta om något gått sönder utav rädsla att bli av med jobbet.

– Det funkar ju inte så i Sverige, men det har blivit bättre och han förstår nu att vi inte kommer avskeda honom.

Inte bara kulturkrockar

Karin tillägger också att det är väldigt många saker som förenar med, det är inte bara kulturkrockar.

– Vi är alla människor och människorna som kommit hit från Ukraina är i en utsatt situation. Ska man ta in arbetskraften så behöver man vara flexibel och ha en förståelse för att de kanske inte alltid mår bra.

Kommunikation är otroligt viktigt. Karin tipsar om att använda tolk och att vara tydlig i kommunikationen.

– När vi skulle gå igenom rutiner på gården tog vi hjälp av en släkting som är från Ukraina. Det var så himla bra och de har kontakt med varandra fortfarande. Visserligen tyckte Igor att det var onödigt med rutiner för allting, men det är så vi arbetar i Sverige säger Karin med ett leende.

Efter kartläggningen

Efter kartläggningen kommer projektet fokusera på att matcha intresserade ukrainare med rätt arbetsgivare och bland annat hjälpa till med byråkratin.

– Vi kommer agera lots och finnas som stöd för både ukrainare och arbetsgivare under anställningsprocessen. Vi vill länka samman allt bra som redan görs och informera om de stöd som finns från myndighetshåll så att det når ut till målgruppen, avslutar projektledare Sara Arvidsson.