Höstkornet kan ha farit mest illa under vintern
Höstkornet kan vara den gröda som klarat sig sämst efter den besvärliga, våta hösten och sedan den tjälfattiga vintern, och vete den som klarar sig bäst.
– Men det är svårt att säga. Alla grödor är påverkade, men jag tror höstkornet farit mest illa, säger Hans Romarker.
Han arbetar som växtodlingsrådgivare hos Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge och ansvarar för rådgivning till odlare främst på södra Öland och i södra Kalmar kommun.
– Vi hoppas att rapsen ska ha klarat sig. Även vallen kan påverkas. Majs sås sent och är tålig.
Han uppskattar att dagens situation inom odlingen brukar uppstå ungefär vart tionde år.
Problemet gäller inte den något försenade vårsådden utan effekter av den blöta hösten och den oftast milda och tjälfattiga vintern.
– En mindre areal höstsått kunde sås än vad som är optimalt eftersom lantbrukarna inte kom ut med sina maskiner på sura skiften. Det är en nackdel i vår.
– Skörden och kvaliteten blir alltid bättre för det höstsådda än det vårsådda. Så nu finns det skiften som trots allt kunde sås optimalt i höstas men också skiften med sämre förutsättningar där sådden fick avbrytas.
– Den optimala situationen i vintras hade varit om kylan försiktigt hade kommit i november och december och snön sedan lagt sig på marken, beskriver han.
Nu har det legat snö på otjälad, varm mark på stora arealer.
– Det bildas ett växthus under snön och där trivs snömögel. Plantorna angrips och tynar bort.
Fortsättningen är ett oskrivet kort. Grödornas spröda plantor är mycket känsliga.
– Många tror att nya växtplantor är som känsligast från nyåret, i januari och februari, men det är från den förste mars och under våren då de vaknar till liv igen.
Perioder med varma dagar och så tvära kast till kalla gör att de far väldigt illa.
Hur bra eller illa det gått visar sig i vår som mörka, bruna fläckar ute på fälten bland det skira, ljusgröna.