Goda utsikter för bra skörd i år – Fältrapporten mars

De höstsådda grödorna är fina där snön har försvunnit. Det såddes ovanligt mycket i höstas, en tredjedel mer än 2017.

Ovanligt varmt väder i slutet på februari gjorde att många trodde på ett tidigt vårbruk och några försökte. Men kyla och ganska mycket regn håller lantbrukarna borta från fälten ett tag till, trots att de är sugna på att ge sig ut. Det måste torka upp på fälten först.

Det ser därmed ut att bli ett normaltidigt vårbruk i hela landet. Förutsättningarna är väldigt goda.

(Bild ovan Rapsfält utanför Mariestad)

– Det är perfekta förutsättningar för vårbruket som det ser ut nu, säger Christian Danielsson, växtodlingsrådgivare i Östergötland:

David Gottfridsson, HIR Skåne, ser också goda möjligheter i år, men det hänger på vädret:

– Det finns en god potential för hög skörd eftersom grödorna är väletablerade med kraftiga rotsystem i en fin markstruktur. Nu gäller det att anpassa insatserna för att nå hela vägen fram, och att vi får tillräckligt med nederbörd under resans gång.

Trots att det har regnat ganska mycket i mars, är blött i markerna och fullt i vattendrag visar SMHI:s vattenbalanser att det fortfarande fattas vatten i magasinen. Bara i området mellan Göteborg och Trollhättan och i vissa områden i Norrland är det tillräckligt med vatten. Det finns alltså risk för vattenbrist senare i vår och sommar om det inte regnar mer.

I östra delen av landet, bland annat på Öland, Gotland och i Östergötland, är det många lantbrukare som funderar på och planerar för olika former av bevattning.

Eftersom mycket såddes i höstas blir vårbruket förhållandevis litet. Det råder brist på utsäde och priserna är höga, men det rapporteras inte om några stora problem. Lantbrukarna satsar på att få en god skörd i år. För djurbönderna är det nödvändigt att få en bra första vallskörd. Lagren på foder är på väg att ta slut.

Fältrapporten visar på regionala skillnader. Växtodlingsrådgivare över hela landet uttalar sig om de lokala förhållandena.  Här följer den regionala rapporten;

Hushållningssällskapets Fältrapport mars 2019

Sammanställning från Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare över hela landet om läget i fält i mitten/slutet av mars. Ta del av den regionala rapporteringen nedan!

Frågor:

1. Är ni igång med vårbruket i ert område? Eller när tror ni att det kommer i gång? Hur ser det ut tidsmässigt jämfört med ett normalår?
2. Hur ser det ut i fält hos er nu?
3. Vad tror du/ni om vattentillgången? Tips för att hushålla med vatten i vårbruket?
4. Hur påverkas era kunder av priset på insatsvaror, utsädestillgången?

Skåne

David Gottfridsson, david.gottfridsson@hushallningssallskapet.se,

010–4762277

1. Några var ute tidigt, men de senaste två veckorna har vi fått 100 millimeter regn så det är rätt blött. Det kommer nog att bli normal tid för vårbruket, sista veckan i mars eller i månadsskiftet.
2. Förutom att det står lite vatten på sina ställen har vi väldigt fina grödor, de är i god kondition. De har inte påverkats av vintern. Det finns en god potential för hög skörd eftersom grödorna är väletablerade, vi har mycket höstsådd areal, god struktur i jorden och ett kraftigt rotsystem. Nu gäller det att anpassa tillförseln av näring och att vi får mer regn när det behövs. I de frodiga bestånden är det viktigt att tänka på risken för liggsäd och anpassa kvävestrategin därefter. Eftersom mycket är höstsått blir det lite mindre areal i vårbruket.
3. Man bör inte jordbearbeta i onödan och man kan återpacka efter sådd om det tål. Det gäller att optimera insatserna, att varken göra för mycket eller för lite. Rätt insats för optimal skörd är lika viktigt som alltid. Bestånden måste vårdas och ett råd är att anlägga nollrutor (rutor som inte gödslas och som kan jämföras med resten av fältet) för att man ska kunna bedöma det totala behovet av kväve bättre.
4. De flesta har redan köpt det mesta de behöver. Fler än vanligt väljer eget utsäde, inte så mycket för att utsädet är dyrt utan mer på grund av den osäkra tillgången.

Halland

Johan Skyggeson, johan.skyggeson@hushallningssallskapet.se,

035-465 14

1. Vårbruket är inte i gång än. Det har kommit väldigt mycket regn de senaste tre veckorna. Men blir det 8–10 plusgrader kan många komma ut och köra gödsel på höstrapsen om en vecka. Tidsmässigt ser det ganska normalt ut.
2. Det är blött i fält. Grödorna ser fina ut, det är bästa möjliga start inför vårbruket.
3. Det har kommit så pass mycket regn att vattnet inte är så lågt längre, det är fullt i våtmarker och åar. Jag ser inte vattentillgången som ett bekymmer.
4. Folk har köpt vad de behöver i insatsvaror. De flesta är överens om att det kostar mer än det smakar att snåla ett år som detta. Kan man få maxskörd ska man inte riskera den, det är extra viktigt i år.

Kalmar/Öland/Kronoberg/Blekinge

Therese Tarler, therese.tarler@hushallningssallskapet.se, 070-6056755

1. I början av mars var en del ute och lade gödning på rapsen och några kom ut med gödseltunnan på nattfrosten. Men sedan har det regnat så det är för blött. Om det blir väder kan man nog komma ut i slutet på mars, så det ser ut att bli som ett normalår. Det är vattnet som styr.
2. Det är blött i marken och bara enstaka frostnätter. Grödorna ser generellt fina ut efter hösten och den relativt milda vintern. Höstkorn och höstvete har påverkats av några köldknäppar, de har fått lite gul färg, men det är inget ovanligt så här års.
3. De flesta mindre vattendepåer är fyllda. För vårbruket måste vattnet bort. Det har byggts dammar de senaste åren och det viktigaste är att fånga upp vårflödet för att fylla dem, annars rinner vattnet rakt ut i Östersjön. Många pratar också om dammbyggen. Men samtidigt får man inte missa dräneringen. Den är jätteviktig för att rötterna ska bli djupgående. Med djupa rötter kan växterna ta upp vatten på sommaren. Då finns inget vatten i ytan på jorden.
4. Utsädespriset är högre i år och det är brist på havre. De som har specifika havrejordar – mulljordar – har i vissa fall fått välja vårkorn i stället. Generellt är det lägre grobarhet på utsädet i år och då behöver man större utsädesmängd. Gödningspriset är fortsatt högre än förra året vilket påverkar grödkalkylerna.

Gotland

Bengt Viken, bengt.viken@hushallningssallskapet.se, 070-7757633

1. Nej, det är inte i gång även om det var några optimister ute och ”saltade”, det vill säga körde gödning, de första dagarna i mars. Det har kommit mycket regn och jag tror att det dröjer till första halvan av april. Kanske blir det lite senare än vanligt.
2. Det är mycket blött, men vattnet sjunker undan bra. Det är fortfarande ganska torrt under. Grödorna ser väldigt fina ut. På lätta jordar är en hel del uppfryst, plantorna ligger uppe på jorden och behöver tryckas ned med vält. Nästan allt är höstsått så det blir en blygsam vårsådd. Det är bra struktur i marken. Förutsättningarna är väldigt fina för vårbruket. Många är dock oroliga för sina äldre vallar. De är gröna, men tittar man närmare är det mest ogräs. Många funderar på om de ska plöja upp dem eller behålla dem och ta en skörd. Det finns inget grovfoder i lager, så alla försöker får fram så mycket som det går.
3. Grundvattnet är fortfarande lågt, så på kapillära jordar kan vattnet ta slut. I fjol lärde sig många att det är viktigt att vara noga i sådden så att fröet kommer ned ordentligt. I fjol när det var så torrt blev uppkomsten dålig, den erfarenheten har man lärt sig av. Det stora diskussionsämnet är vatten. I vinter har flera bevattningsdammar byggts och många funderar på vattenförsörjningen.
4. Utsäde och gödning verkar inte vara något bekymmer, alla verkar ha fått vad de behöver. Växtskydd finns kvar sedan i fjol då man inte bekämpade på grund av torkan.

Östergötland

Christian Danielsson, christian.danielsson@hushallningssallskapet.se, 0708-290856

1. Vårbruket är inte i gång än. Det kan bli i början av april och i så fall är det i normal tid. Några var ute och körde gödsel efter den 1 mars, men sedan blev det bakslag i vädret.
2. Det har kommit regn, men blir det uppehåll och blåser torkar det upp snabbt. Grödorna ser generellt fortfarande jättefina ut. På enstaka rapsfält ser det lite sämre ut, men jag tror inte att det är någon fara. De äldsta bladen har dött men plantorna ser fräscha ut. Rapsen är dock känslig om det skulle bli bakslag i vädret. Det är perfekta förutsättningar för vårbruket som det ser ut nu.
3. Tillgången på vatten är egentligen ganska dålig. Jag har varit ute och tittat i dikena sedan det regnade, men det är fortfarande väldigt lågt vatten. Grundvattnet är också lågt. Grödorna behöver vatten under växtperioden och de kommer inte att hitta grundvatten, så det behöver regna under perioden. Mitt tips är att minimera jordbearbetningen. Plöjningsfritt bevarar fukten i jorden. Många i området pratar om bevattning, de börjar se torkan som ett problem somde måste göra något åt. Det byggs inte dammar, men många funderar på om de kan ta vatten i någon sjö, om de ska gräva egen damm eller gå ihop med någon.

4. Bristen på utsäde och högt pris gör att fler rensar eget utsäde. När det gäller övriga insatsvaror är det ingen större skillnad. Det blir lite sämre kalkyl, men ingen som vill ha bra skörd avstår.

Mälardalen/Örebro län

Anna Linnell, anna.linnell@hushallningssallskapet.se, 070–5620272

1. Vårbruket är inte i gång än, det måste torka upp först. Jag tror att det blir en normal vårbruksstart, det vill säga en bit in i april.
2. Det är väldigt blött, det är mycket vatten i diken och vattendrag. Det beror antagligen på att det inte är tjäle kvar i marken och att det har regnat mycket. Grödorna ser jättefina ut än så länge, även rapsen som vi var oroliga för när det tinade snabbt efter frost i vinter. Den ser ut att ha klarat sig. Höstsäden ser jättefin ut, den är välbestockad.
3. Många pratar om att gräva dammar eller dämma upp där den finns naturliga fördämningar. Ska man göra något är det nu man har chansen att samla upp vatten. Här vårplöjer man inte och då gäller det att våga vänta med vårbruket tills det är så torrt att det verkligen bär. Annars är risken att man packar jorden och det ser man inte på ytan. Vi noterade det våren 2017 då det var kallt länge på våren. Grödan hade svårt att komma upp, rötterna kom inte ned.
4. Det pratas mycket om höga priser och brist på utsäde. Det gäller särskilt ärter och bönor, det är dyrt och svårt att få tag på. Det har varit ett sätt att skaffa sig EFA-arealer, nu får man ändra sätt när det blir för dyrt. Många funderar också på eget utsäde till vårgrödorna. Många precisionsodlade tidigare, men efter fjolåret har alla lärt sig att dela på kvävegivan. Man kombisår inte med hela givan utan sparar lite och lägger på senare om det behövs.

Skaraborg

Elisabeth Thisner, Elisabeth.thisner@hushallningssallskapet.se

070–1010837

1. Några få har provat att köra flytgödsel på vallar, men det har kommit ganska mycket regn och är blött i fälten. Jag tror att det blir en rätt normal start i slutet på mars och då först på Varaslätten på väldränerade fält.
2. Det mesta är höstsått så det blir inget stort vårbruk. Höstgrödorna ser fina ut. En del raps som var väldigt frodig är lite frostnupen och har vissnat, men den är frisk och fin inuti. Det är inte bråttom med att gödsla där bestånden är bra, man kan dröja till april. Vi vill inte överdimensionera grönmassan och få risk för liggraps och låg skörd. Dela gärna på kvävegivorna och följ vädret noga. Vallarna bör man däremot få fart på så snart det går, särskilt äldre vallar behöver mer kväve. Där kan man gödsla tidigt – det gäller att få en bra förstaskörd. Särskilt om det blir torrt sedan. Lagren av foder räcker precis och alla har stort behov.
3. Vi har fått stora regnmängder. De stora vattenmagasinen är nästan normalfulla, så det känns bra för tillfället. Grundvattnet är nästan normalt. För att dra nytta av fukten bör man passa på att så havre och vårvete tidigt, där det går. Det gäller att följa fälten noga.
4. Många har ansträngd likviditet. De flesta klarar sig, men tål inte mycket mer. De flesta har fått tag i vad de behöver, men en del har fått rucka på sin växtodlingsplan. Grobarheterna varierar mer än någonsin i år, det gäller att vara extra noggrann och räkna på utsädesmängden.

Bohuslän, Dalsland och västra Västergötland

Martin Niklasson, martin.niklasson@hushallningssallskapet.se,

0521–725522

1. Ett tag såg det ut att kunna bli tidigt vårbruk, men vi har fått ganska mycket regn så det känns avlägset just nu. Det måste torka upp. Men vi har ingen tjäle och förutom två skarpa frostnätter har det varit ganska bra temperaturer. Normalt har vi vårbruk i mitten av april. Vi har väldiga fördelar om vi kan få ett tidigt vårbruk.
2. Grödorna ser fina och frodiga ut, jag har hittills inte sett att de har tagit skada av frosten.
3. Blir det som i fjol med försommartorka ska man vara rädd om såbotten. Det finns alltid risk med att vårplöja och plöja djupt. Vi har mer vårplöjning än övriga Sverige och vårbearbetning tål mer regn. Men blir det torrt tappar jorden kapillärkraften och grödorna får ingen hjälp underifrån.
4. Alla har noterat att utsädet är dyrt. Samtidigt visar prognoserna låga spannmålspriser – det är en tråkig ekvation. Sänkta spannmålspriser motiverar inte att man har höga kostnader för gödning, växtskydd och utsäde. Men man måste anpassa sig efter den förväntade skörden, anpassa kostnaderna efter vad man förväntas få tillbaka.

Värmland

Pia Björsell, pia.bjorsell@hushallningssallskapet.se, 072–4023514

1. Snön har försvunnit och det håller på att torka upp. Men det är fortfarande blött i ytan. Kanske kommer vårbruket i gång i början eller mitten av april, det vill säga ungefär som normalt.
2. Höstsäden ser fin ut och många är positiva. Det verkar inte vara mycket snömögel. Rapsen är på sina håll ganska hårt betad av vilt, men ser ändå okej ut. Det är mer höstsått än vanligt så det blir inget stort vårbruk. Det verkar lättbearbetat och utsikterna är riktigt goda, men det kan ju bli bakslag.
3. Nu vill vi framför allt att det ska torka upp så att man kan komma ut och gödsla höstgrödorna och så. Det ser bra ut inför vårbruket. Men det är fortfarande underskott i vattenbalansen och torrt längre ned i marken. Vi önskar mer vatten senare, även om vi inte vill ha mycket regn direkt efter sådden – vi har skorpbildande jordar på många håll.
4. Det är fortfarande några lantbrukare som inte har beställt utsäde. Det kan vara svårt att få de sorter man vill ha, det är svårt med tillgången. Trots höga priser är det ingen som säger att de inte ska satsa.

Dalarna Gävleborg

Henrik Bergman, henrik.bergman@hushallningssallskapet.se,

0730–391416

1. Nej, det är fortfarande tre, fyra decimeter snö. Det är för tidigt att säga när vårbruket kommer i gång, men det är normalt i slutet på april.
2. Det är nog inte så mycket tjäle i marken under snön. Jag har varit ute och grävt i höstvete som ser bra ut, men det kan hända mycket. Grödorna kan drabbas av utvintringssvampar om snön ligger kvar för länge.
3. Det ser ut om att vattennivåerna är återställda. Om man kan bör man ge sig ut tidigt och gödsla och så, så att man får ned fröna medan det är fuktigt. Generellt är det bra med tidig sådd i de flesta fall.
4. Utsäde kan vara bekymmer. De som inte redan har skaffat utsäde kan ligga risigt till. Det kan vara svårt att få tag på den sort av vårkorn man vill ha och det är begränsad tillgång på havre och baljbäxter.

Norrbotten

Kristina Sigfridsson, kristina.sigfridsson@hushallningssallskapet.se, 073–0508925

1. Nej, det dröjer, här är fortfarande ungefär en halv meter snö. Det är för tidigt att säga något om när det kommer i gång, men det kan bli som normalt, det vill säga i maj. Norrbotten är stort och de lokala variationerna är stora.
2. Det är svårt att uttala sig om ännu.
3. Vi har i stor utsträckning kapillära jordar, så vattenhushållningen är ofta god. Snarare kan man vilja bryta kapilläriteten för att kunna så tidigare. Hur grundvattennivåerna ser ut efter fjolårets torka vet jag dock inte. Om man behöver hushålla med vatten i vårbruket är ett tips att så snabbt efter såbäddsberedningen, samt återpacka.
4. Utsädestillgången ser bättre ut än vad jag befarade i slutet av sommaren i fjol. Både import och omklassning av spannmål till utsäde har hjälpt till. Man kan inte få tag på alla sorter av spannmål som är lämpliga för norra Sverige och som man brukar använda. En del behöver odla mer grönfoder än normalt för att öka grovfoderproduktionen och det går fortfarande att få tag i någonting lämpligt. Tillgången på vallfrö verkar tillräcklig.

/2019-03-21