Regler vid försäljning av livsmedel

Lagstiftningen kring försäljning av livsmedel har två syften:

  • Att skydda konsumenten från livsmedel som är otjänliga eller skadliga för hälsan.
  • Att märkning och presentation av livsmedel ska ge tillräcklig information för att konsumenten ska kunna göra egna säkra val. Informationen får inte vara vilseledande.

Det är den som säljer livsmedel som ansvarar för att produkten är säker och att informationen om produkten är korrekt. På livsmedelsverket.se hittar du tydlig och bra information om vad som gäller vid försäljning av livsmedel.

När måste jag vara registrerad som livsmedelsföretagare?
Kraven på registrering och godkännande ser olika ut beroende på hur mycket, hur ofta och vad du säljer. Du kan sälja begränsade mängder primärprodukter utan att behöva vara registrerad som livsmedelsföretagare. En permanent verksamhet ska dock i normalfallet vara registrerad. Vid minsta osäkerhet: kontakta din länsstyrelse och kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.

Primärproduktion och primärprodukter
Med primärproduktion menas odling och skörd av vegetabilier, mjölkproduktion, äggproduktion, uppfödning och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter, som bär och svamp, omfattas också. Frukt, grönsaker, rotfrukter, potatis, ägg, vilt, bär och svamp är exempel på primärprodukter i det här sammanhanget.

Livsmedelsföretagare i primärproduktionen – registrering hos länsstyrelsen
Om du säljer primärprodukter i begränsad omfattning, behöver du inte vara registrerad som livsmedelsföretagare. Men du kan behöva registrera dig som livsmedelsföretagare i primärproduktionen. Länsstyrelsen bedömer om din verksamhet är av den omfattningen att den behöver registreras. I så fall krävs att du lever upp till de allmänna hygienreglerna för primärproduktion som finns i hygienförordningen. Du måste också följa bestämmelserna om spårbarhet, märkning och presentation av dina produkter.

Säljer du direkt till konsument kan det räcka med att du följer nationella hygien- och märkningsregler, hygienföreskrifterna. Hygienföreskrifterna är en förenkling för att underlätta för den som vill sälja primärprodukter direkt till konsument eller till lokala butiker och restauranger. Fråga länsstyrelsen vad som gäller för dig!

Godkänd livsmedelsföretagare – registrering hos kommunen
Om du regelbundet säljer livsmedel eller förädlar livsmedel är du livsmedelsföretagare i ledet efter primärproduktionen. Då krävs ett godkännande av ditt företag och de lokaler du använder för verksamheten. Det är kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som bedömer om försäljningen ska registreras som livsmedelsföretag. Som registrerad livsmedelsföretagare måste du leva upp till livsmedelslagstiftningens alla krav, bland annat de allmänna hygienreglerna och regler om spårbarhet som finns i hygienförordningen samt kraven på märkning och livsmedelsinformation i informationsförordningen.

Vilka krav som ställs på lokalen beror på vad du har för verksamhet och produkt. Kakor och matbröd är exempel på produkter med lägre risk för bakterietillväxt vilket medför lägre krav på lokalen. Smörgåstårta och färdiglagad mat är exempel på produkter med höga krav.

Privatperson
Som privatperson eller hobbyföretagare kan du vid några enstaka gånger per år och i mindre omfattning sälja egenproducerade primärprodukter som ägg, frukt, grönsaker, svamp, bär och vilt. Dina produkter måste förstås alltid vara säkra för konsumenten och eventuell märkning och information får inte vilseleda.

Förädling av frukt, bär och grönsaker 

Tänk på att du alltid ansvarar för att alla produkter du säljer eller skänker bort är säkra! 

Producerar du förädlade produkter räknas du inte som primärproducent utan livsmedelsproducent och det krävs då att du är registrerad hos kommunen. Exempel på förädlade produkter är: 

  • Frysta eller torkade bär 
  • Saft, sylt och marmelad 
  • Syrade grönsaker 
  • Must och andra drycker 
  • Grönsaksblandningar 
  • Bakverk m.m

Måste anmäla till kommunen  

För att få sälja dessa produkter krävs förutom att du är registrerad hos kommunen att du har ett godkänt kök. Minst två veckor innan du startar upp din verksamhet måste den anmälas till kommunen. Det är viktigt att man inte missar att anmäla till kommunen när man tar över en verksamhet eller startar upp en ny. Den 1 januari 2019 skärptes livsmedelslagen vilket innebär att fängelse återinförts på straffskala samt att sanktionsavgift, på mellan 2500 kr och 75 000 krtas ut om man missat att anmäla sin livsmedelsverksamhet.  

Som livsmedelsföretagare är du skyldig att känna till och följa de regler och krav som ställs på dig. Kommunen avgör utifrån din verksamhet hur ofta du behöver kontroll och genomför dessa kontroller för att se att du följer lagstiftningen. 

Livsmedelslagen är målstyrd vilket innebär att den inte detaljstyr utan det finns olika sätt att uppnå en säker produkt på. Några av de viktigaste delarna för dig som livsmedelsföretagare är att du: 

  • har tillräckliga kunskaper i livsmedelshygien 
  • har rutiner som förebygger risker i verksamheten 
  • gör egna kontroller 

Vad innebär ett godkänt kök? 

Ett godkänt kök kan se ut på olika sätt och det finns inga lagar som säger hur det ska se ut. Men det måste vara anpassat för verksamheten och ha material som är släta, lätta att rengöra och giftfria.  

Får jag förädla i mitt eget privata kök? 

Ja om det är godkänt och anpassat för den verksamhet du bedriver. Du får förädla produkter i ditt kök vid enstaka tillfällen för att sälja utan att ha ett godkänt kök. Men säljer du på REKO vid flera tillfällen så räknas du som livsmedelsproducent och behöver ha ett godkänt kök. 

HACCP (riskanalys och kritiska kontrollpunkter) 

HACCP är en standardiserad arbetsmetod och en viktig del av egenkontrollen. Den måste anpassas och utarbetas hos varje livsmedelsföretag. Det kan låta krånglig men det behöver det inte vara. Det handlar om att du som företagare skall ha koll på och uppmärksamma kritiska punkter i din produktion där saker kan gå fel och som kanske kan innebära en risk ur livsmedelssäkerhetssynpunkt. Kritiska punkter kan t.ex vara nedkylning, kylförvaring, varmhållning, värmebehandling, rengöring av utrustning och lokaler, kvalitet hos råvaror m.m. 

En riskanalys med HACCP görs i 7 steg: 

  1. Gör en riskanalys. Ta t. ex hallonsylten från råvara till färdig produkt, vilka steg går den igenom?
  2. Identifiera kritiska punkter. T. ex hallonen är de fina? Finns risk för mögel? Är upphettningen i kastrullen tillräcklig? Är nedkylningen snabb nog osv.
  3. Bestäm gränsvärden för varje kritisk punkt. T. ex sylten måste överstiga 70 grader en viss tid eller kylen måste alltid hålla under 4 grader osv.
  4. Övervaka de olika kritiska punkterna.
  5. Rätta till och vidta åtgärder när ni upptäcker att gränsvärdena inte uppfylls.
  6. Dokumentera och skriv ner i en HACCP-plan.
  7. Bekräfta att systemet fungerar.

 

Källa: Livsmedelsverket

Försäljning av små mängder

Hygienföreskrifterna

Hygienförordningen

Särskilda hygienregler för livsmedel med animaliskt ursprung

Bestämmelser om spårbarhet, märkning och presentation

Nationella branschriktlinjer för olika ämnesområden

Informationsförordningen

Att tänka på!

Den 1 januari 2019 skärptes straffet för brott mot livsmedelslagstiftningen. Det infördes också sanktionsavgifter för vissa överträdelser. Bland annat kommer en sanktionsavgift tas ut om:

Du som producent inte anmält din livsmedelsproduktion till länsstyrelsens register över primärproducenter. Exempelvis produktion av frukt, bär, grönsaker, honung eller ägg.

Du som producent inte dokumenterat enligt reglerna vid försäljning av små mängder honung, ägg, råmjölk eller opastöriserad mjölk.

Anmälan om primärproducent gör du på respektive Länsstyrelse.